Kungariket Dalmatien

	Kroatiens historia
	Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidig historia
	Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.)
Medeltiden
	Pannoniska Kroatien (600-900-talet)
	Furstendömet Kroatien (800-900-talet)
	Kungariket Kroatien (925-1527)
	Republiken Ragusa (1032-1808)
Habsburgska riket
	Kungariket Kroatien (1527–1868)
	Kungariket Slavonien (1745–1868)
	Kungariket Dalmatien (1815–1918)
	Kungariket Kroatien och Slavonien ; (1868–1918)
	Markgrevskapet Istrien (1860–1918)
	Illyriska provinserna (1809–1816)
	Österrikiska kustlandet (1813–1918)
	Kungariket Illyrien (1816–1849)
	Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918)
Jugoslavien
	Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929)
	Kungariket Jugoslavien (1929–1945)
	Banatet Kroatien (1939–1941)
	Oberoende staten Kroatien (1941–1945)
	SR Kroatien (1963–1991)
Det självständiga Kroatien
	Självständighetskriget (1991–1995)
	Kroatien (1991–)
	Kroatienportalen

Kungariket Dalmatien
	Kungariket Dalmatien
	Kraljevina Dalamcija (Kroatiska); Regno di Dalmazia (Italienska); Königreich Dalmatien (Tyska)
Flagga	Vapen
	Kungariket Dalmatien i rött. Kungariket Dalmatien i rött.
Huvudstad	Zara
Språk	Kroatiska, serbiska, italienska, tyska
Statsskick	Monarki
Bildades	22 juni 1815 ;
Upphörde	29 oktober 1918 ;
Areal	12 831 km² (1910);
Folkmängd; – befolkningstäthet	645 666 (1910); 50.3 inv/km²
Tidszon	UTC+1 (CET)

Kungariket Dalmatien (kroatiska: Kraljevina Dalmacija, tyska: Königreich Dalmatien, italienska: Regno di Dalmazia) var en administrativ enhet inom kejsardömet Österrike, sedermera Österrike-Ungern, som ägde bestånd mellan 1815 och 1918 och hade den österrikiske kejsaren som kung. Dess huvudstad var Zara (Zadar). Kungariket omfattade dagens Dalmatien i Kroatien samt ett mindre område kring Kotorbukten.

Historia

Kungariket Dalmatien grundades 1815 sedan Österrike-Ungern besegrat det franska kejsardömet i krig och därmed återtagit de områden som fransmännen intagit och ockuperat 1809-1815 och som de kallade för de illyriska provinserna. Av den södra delen av de illyriska provinserna skapade österrikarna kungariket Dalmatien. Efter första världskriget, Österrike-Ungerns upplösning och skapandet av Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike upplöstes kungariket Dalmatien. Av de områden som tidigare varit en del av kungariket skapades nya administrativa enheter inom Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike.

Politik

Kungariket Dalmatien var ett österrikiskt kronland och hörde till den österrikiska rikshalvan av dubbelmonarkin och var därmed representerad i Riksrådet (Reichsrat), det österrikiska parlamentet i Wien. Den regionala dalmatinska lantdagen (Dalmatinski sabor) hade sitt säte i huvudstaden Zara och valde bland annat representanter till Riksrådet i Wien. Folkpartiet som representerade den kroatiska majoriteten arbetade länge för att kroatiska skulle införas som administrativt språk och för att kungariket Dalmatien administrativt skulle förenas med kungariket Kroatien och Slavonien inom Österrike-Ungern.

Demografi

Den etniska fördelningen enligt folkräkningen 1880:

kroater: 371 565
serber: 78 714
italienare: 27 305

Större städer (1900)^[1]

Zara (Zadar): 13 016 invånare (Huvudstad)
Spalato (Split): 18 547 invånare
Sebenico (Šibenik): 10 072 invånare
Ragusa (Dubrovnik): 8 437 invånare

Guvernörer

Franjo Tomašić (1813-1831)
Wenzeslau Lilienberg Water (1831-1841)
Ivan August Turszky (1841-1847)
Matija Rukavina (1847)
Josip Jelačić (1848-1859)
Lazar Mamula (1859-1865)
Franjo Filipović (1865-1868)
Johann Wagner (1868-1869)
Gottfried Auersperg (1869)
Julius Fluk von Leidenkron (1869-1870)
Gavrilo Rodić (1870-1881)
Stjepan Jovanović (1882-1885)
Ludovik Comaro (1885-1886)
Dragutin Blažeković (1886-1890)
Emil David (1890-1902)
Erasmus Handel (1902-1905)
Nicola Nardelli (1905-1911)
Mario Attems (1911-1918)

Referenser

^ Gemeindelexikon der im Reichsrate vertretenen Königreiche und Länder, Bd. 14 Dalmatien

Se även

[1] Gemeindelexikon der im Reichsrate vertretenen Königreiche und Länder, Bd. 14 Dalmatien

[1]