Kulasjärvi (Karesuando socken, Lappland, 758796-175689)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Kiruna kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Karesuando socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 68°15′50″N 22°01′29″Ö / 68.26381°N 22.02473°Ö |
SWEREF 99 TM | 7588806, 789792 |
Mått | |
Areal | 0,0381 km² [1] |
Höjd | 372,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 0,862 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
Övrigt | |
SjöID | 758796-175689 |
Vattenytans ID (VYID) | 758764-175680 |
Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 758815-175655 |
Namn | Ovan Kallokkajoki |
Areal | 12,22 km² |
Vattenytor | 0,4175 km² |
Sjöprocent | 3,42 % |
Ackumulerad areal uppströms | 124,89 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Idijoki (Jierijoki) |
VattendragsID (VDRID) | 761280-176655 |
Avstånd till havet | 460 km |
Medelhöjd | 393 m ö.h. |
Område nedströms | 758977-175857 |
Källor | [4][5][6] |
Kulasjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0381 kvadratkilometer och ligger 372,1 meter över havet. Kulasjärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Kulasjärvi ingår i det delavrinningsområde (758815-175655) som SMHI kallar för Ovan Kallokkajoki. Medelhöjden är 393 meter över havet och ytan är 12,22 kvadratkilometer. Räknas de 3 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 124,89 kvadratkilometer. Idijoki (Jierijoki) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 460 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (88 procent). Avrinningsområdet har 0,42 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 3,4 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |