Hoppa till innehållet

Kuhliål

Från Wikipedia
Kuhliål
Systematik[6]
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKarpartade fiskar
Cypriniformes
FamiljNissögefiskar
Cobitidae
UnderfamiljCobitinae
SläktePangio
ArtP. kuhlii
Vetenskapligt namn
§ Pangio kuhlii
AuktorValenciennes i Cuvier & Valenciennes, 1846
Synonymer
Acanthophthalmus myersi (non Harry, 1949)[1]
Pangio myersi (non Harry, 1949)[1]
Acanthophthalmus kuhlii Fraser-Brunner, 1940[1]
Acanthophthalmus semicinctus Fraser-Brunner, 1940[1]
Acanthopthalmus semicinctus Fraser-Brunner, 1940[1]
Pangio semicincta (Fraser-Brunner, 1940)[1]
Pangio semicinctus (Fraser-Brunner, 1940)[1]
Pangio sumatrana (Fraser-Brunner, 1940)[2]
Acanthophthalmus sumatranus Fraser-Brunner, 1940[1]
Pangio fasciatus (Bleeker, 1860)[3]
Acanthophthalmus fasciatus Bleeker, 1860[3]
Acanthophthalmus kuhli (Valenciennes, 1846)[4]
Acanthophthalmus kuhlii (Valenciennes, 1846)[4]
Acanthophtalmus kuhli (Valenciennes, 1846)[5]
Cobitis kuhlii Valenciennes, 1846[3]
Acanthophthalmus fasciatus van Hasselt, 1823[3]
Acantophthalmus fasciatus van Hasselt, 1823[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Kuhliiål, Pangio kuhlii,[1] är en långsmal fiskart som först beskrevs av Valenciennes, 1846. Den ingår i släktet Pangio, och familjen nissögefiskar.[7][8] Inga underarter finns listade.[7]

Arten kallas också ormgrönling och taggöga.

Som alla nissögefiskar är kuhliålen en avlång fisk med en nedåtriktad mun och flera, pariga skäggtömmar kring denna.[9] Hos denna art är kroppsformen extra långsmal, något som ger den ett närmast ålliknande utseende. Nära ögat har den en tagg, troligtvis till försvar mot predatorer.[10] Kroppen är färgad i mörkbrunt och orangre, men mönstret är mycket variabelt; vissa individer har mörkbruna tvärband, som omsluter hela kroppen, mot orange bakgrund. Hos andra är tvärbanden kortare, medan ytterligare andra snarast har oregelbundna mörkbruna fläckar mot den orangefärgade bakgrunden.[11] På främre delen av stjärtfenan finns en stor, fyrkantig, mörkbrun fläck. Kroppslängden kan nå upp till 12 cm.[12]

Arten lever i olika vattendrag och -samlingar, från bergsbäckar till kanaler och våtmarker på låglandet.[12] Den föredrar mjukt vatten och sandbottnar med gyttjelager,[10] som den gärna gömmer sig i.[11]

Kuhliålen lever i Indonesien, Malaysia och Thailand.[10]

Arten är en populär och fredlig akvariefisk. Då den är skygg och nattaktiv syns den inte så mycket. Akvariet bör ha botten med finkornig sand, flera gömställen och dämpad belysning, gärna med flytväxter uppe vid ytan. Vattnet bör hålla en temperatur på mellan 24 och 27 C, samt ett pH på 5,5 till 7,5.[13] Arten kan bli upp till 10 år gammal i fångenskap.[10]

Kuhliålen äter främst animalisk föda, som fjädermygglarver och hackade räkor. Den tar också flingfoder, förutsatt att detta sjunker till bottnen.[10] Viss vegetabilisk föra kan även ges. Det är lämpligt att utfodra arten på kvällen.[13]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Kottelat, M. and K.K.P. Lim (1993) A review of the eel-loaches of the genus Pangio (Teleostei: Cobitidae) from the Malay Peninsula, with descriptions of six new species., Raffles Bull. Zool. 41(2):208-210.
  2. ^ Baird, I.G., V. Inthaphaisy, P. Kisouvannalath, B. Phylavanh and B. Mounsouphom (1999) The fishes of southern Lao., Lao Community Fisheries and Dolphin Protection Project. Ministry of Agriculture and Forestry, Lao PDR.161 p.
  3. ^ [a b c d e] Burridge, M.E. (1992) Systematics of the Acanthophthalmus kuhlii complex (Teleostei: Cobitidae), with the description of a new species from Sarawak and Brunei., Copeia 1992(1):172-186.
  4. ^ [a b] Kottelat, M., A.J. Whitten, S.N. Kartikasari and S. Wirjoatmodjo (1993) Freshwater fishes of Western Indonesia and Sulawesi = Ikan air tawar Indonesia Bagian Barat dan Sulawesi., Periplus Editions, Hong Kong. 344 p.
  5. ^ Vasil'ev, V.P. (1980) Chromosome numbers in fish-like vertebrates and fish., J. Ichthyol. 20(3):1-38.
  6. ^ Pangio kuhlii (Valenciennes in Cuvier and Valenciennes, 1846)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=640107. Läst 15 oktober 2011. 
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pangio+kuhlii/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  9. ^ Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 255. ISBN 91-1-844202-1 
  10. ^ [a b c d e] Steve Challis. ”Kuhli Loach Fact Sheet” (på engelska). Betta Trading. Arkiverad från originalet den 27 november 2011. https://web.archive.org/web/20111127185417/http://bettatrading.com.au/Kuhli-Loach-Fact-Sheet.php. Läst 15 oktober 2011. 
  11. ^ [a b] ”The Khuli Loach” (på engelska). e-Aquarium. Arkiverad från originalet den 15 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110215211516/http://e-aquarium.com.au/khuli_loach.htm. Läst 15 oktober 2011. 
  12. ^ [a b] Binohlan, Crispina B. (6 oktober 2010). Pangio kuhlii (Valenciennes, 1846) Coolie loach” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Pangio-kuhlii.html. Läst 15 oktober 2011. 
  13. ^ [a b] ”Kuhlii ål”. Akvariefisk. 2006. Arkiverad från originalet den 27 november 2011. https://web.archive.org/web/20111127014001/http://www.akvariefisk.com/art/kuhliial.php. Läst 15 oktober 2011. 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]