Kubatopptyrann

	Kubatopptyrann; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Tyranner; Tyrannidae
Släkte	Myiarchus
Art	Kubatopptyrann; M. sagrae
Vetenskapligt namn
	§ Myiarchus sagrae
Auktor	(Gundlach, 1852)
Utbredning

Kubatopptyrann^[2] (Myiarchus sagrae) är en fågel i familjen tyranner som förekommer i Västindien.^[3]

Utseende och läten

Topptyranner är relativt stora tyranner med likartad teckning arterna emellan, ofta med grått bröst, gulaktig undersida, rostfärgade inslag i vingar och stjärt samt en antydan till buskig huvudtofs. Kubatopptyrannen är med kroppslängden 19–21 cm en relativt liten medlem av släktet med endast lite inslag av rött i vingarna och mycket lite rött i stjärten. Undersidan är relativt blek, nästan vitaktigt, och näbben lång och smal. Lätet är ett ljust stigande "weeek", likt större topptyrannens läte, men ljusare och klarare.^[4]

Utbredning och systematik

Kubatopptyrann delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Myiarchus sagrae lucaysiensis – förekommer i Bahamas
Myiarchus sagrae sagrae – förekommer på Kuba, Isla de la Juventud och Grand Cayman

Den noteras årligen som besökare i sydöstra Florida.^[4]

Fåglen är nära släkt med hispaniolatopptyrannen och de skiljer sig rätt lite åt genetiskt,^[5] men desto mer i läten^[6]. Studier av arternas mitokondrie-DNA visar att nominatformen är närmare släkt med hispaniolatopptyrannens nominatform, med underarten dominicensis av den senare närmast släkt med lucaysiensis .^[7]

Levnadssätt

Kubatopptyrannen hittas i tallskogar, buskmark och mangroveträsk. Födan består av fjärilslarver, vårtbitare och andra insekter, men den kan även ta frukt och frön. Fågeln häckar mellan april och juli.^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Ramón Dionisio José de La Sagra y Perís (1798-1871), spansk ekonom och botaniker, professor i botanik vid Escola Agrícola och direktör över Xardín Botánico i Havana 1822-1834; även politiker och tidig anarkist/socialist.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Myiarchus sagrae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 265. ISBN 0-679-45120-X
^ Sari, E.H.R. & Parker, P.G. (2012)Understanding the colonization history of the Galápagos flycatcher (Myiarchus magnirostris). Mol. Phylogenet. Evol. 63(2): 244–254.
^ Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Stolid Flycatcher (Myiarchus stolidus) and La Sagra’s Flycatcher (Myiarchus sagrae). HBW Alive Ornithological Note 143. URL: http://www.hbw.com/node/932068.
^ [a b] Joseph, L. (2020). La Sagra's Flycatcher (Myiarchus sagrae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57513 31 mars 2020).
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör kubatopptyrann.
Bilder & media
Wikispecies har information om Myiarchus sagrae.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Myiarchus sagrae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Sibley-4] [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 265. ISBN 0-679-45120-X

[5] Sari, E.H.R. & Parker, P.G. (2012)Understanding the colonization history of the Galápagos flycatcher (Myiarchus magnirostris). Mol. Phylogenet. Evol. 63(2): 244–254.

[6] Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Stolid Flycatcher (Myiarchus stolidus) and La Sagra’s Flycatcher (Myiarchus sagrae). HBW Alive Ornithological Note 143. URL: http://www.hbw.com/node/932068.

[hbw-7] [a b] Joseph, L. (2020). La Sagra's Flycatcher (Myiarchus sagrae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57513 31 mars 2020).

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]