Hoppa till innehållet

Kubasmaragd

Från Wikipedia
Kubasmaragd
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Kubasmaragd, hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteRiccordia
ArtKubasmaragd
R. ricordii
Vetenskapligt namn
§ Riccordia ricordii
Auktor(Gervais, 1835)
Utbredning

Kubasmaragd[2] (Riccordia ricordii) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Kubasmaragden är en drygt 10 cm lång kolibri med relativt lång kluven stjärt. Hanen är helt grönglänsande med en liten fläck bakom ögat, rött längst in på näbben och kluven stjärt. Honan är metalliskt grön ovan och smutsvit under. Bikolibrin är mycket mindre, med kortare näbb och stjärt och turkosglänsande ovansida. Hona rubinkolibri har kortare, tvärt avskuren stjärt med vitt på stjärtspetsen. Bland lätena hörs en utdragen serie med ljusa gnissliga och sträva ljud och ett ljust men fallande "tsee, tsee, tsee, tse, tse".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på Kuba, Isla de la Juventud och några öar som hör till Bahamas: Grand Bahama, Great Abaco och Andros.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tillfälligt har den påträffats vid upprepade tillfällen i södra Florida i USA.[6]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Chlorostilbon, men genetiska studier[7] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Den har därför flyttats tillsammans med andra karibiska arter till släktet Riccordia.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kubasmaragden hittas i många olika miljöer från havsnivån upp till åtminstone 1300 meters höjd, undantagsvis 1975 meter på Kuba. Den ses dock oftast i låglänta områden, i både fuktig och torr öppen skog. På Grand Bahama är den vanlig i öppen tallskog, kustnära buskskog, trädgårdar, parker och plantage. Fågeln födosöker på låg till medelhög höjd, en till sex meter ovan mark. Födan består av nektar från blommande buskar och träd, som Barleria cristata och Tabebuia rosae. Den plockar också insekter som kan fångas i flykten. Fågeln häckar året runt. I det mycket lilla djupt skålformade boet lägger den två vita ägg.[4]

Arten har ett stort utbredningsområde, men populationsutvecklingen oklar. Beståndet har inte uppskattas, men den beskrivs som vanligt förekommande. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Kubasmaragdens vetenskapliga artnamn ricordii hedrar Alexandre Ricord (född 1798), en fransk naturforskare verksam i tropiska Amerika 1826–1834.[8]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2023 Chlorostilbon ricordii . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Bündgen, R. and G. M. Kirwan (2021). Cuban Emerald (Riccordia ricordii), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.cubeme1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  6. ^ Howell, S. N. G., I. Lewington, and W. Russell (2014). Rare Birds of North America. Princeton University Press, Princeton, NJ, USA & Oxford, UK.
  7. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]