Kristofferskolan

Kristofferskolan i Bromma är en waldorfskola i stadsdelen Åkeslund i Bromma med årskurser 1-9 (grundskola) och 10-12 (gymnasium). Där får eleverna lära sig smide, musik, teater, eurytmi, bokbindning, matematik, fysik, kemi, miljö, träslöjd och om universum. Eleverna gör själva sina egna läroböcker.

Skolan är ritad 1966 av Erik Asmussen som även gestaltade flera svenska Waldorfskolor och de antroposofiska anläggningarna i Järna, bland annat Rudolf Steinerseminariet som belönades med 1979 års Kasper Salin-pris. Byggnaden har flera kännetecken som präglar antroposofisk inspirerad arkitektur, både när det gäller formen och färgskalan. Runt skolans gård finns flera mindre paviljonger med klassrum för de lägre klasserna.

Kristofferskolan följer Rudolf Steiners (1861-1925) waldorfpedagogik, och finns upptagen på den globala lista över waldorfskolor som den tyska organisationen Bund der Freien Waldorfschulen publicerar. Det finns 39 waldorfskolor i Sverige och Kristofferskolan är Sveriges äldsta och största waldorfskola.

Historia och tidslinje

Kristofferskolan invigdes 17 oktober 1949 då kallad Kristoffergruppen. Karin A Larsson var den första lärarinnan för en klass bestående av 14 elever.

Hösten 1950 - En ny klass börjar. Kristoffergruppen blir ”Kristofferskolan”.

Februari 1952 - Skolans tre klasser flyttar in i ett rivningshus på Malmskillnadsgatan 56-58. Intåget sker utan uttryckligt tillstånd men godkänns efteråt av skoldirektionen. Med föräldrarnas hjälp snyggas rummen upp och får gardiner och väggar i vackra färger.

April 1953 - Stiftelsen Kristofferskolan grundas.

Vintern 1958/59 - En förälder, Åke Kumlander, framkastar vid en allmän föräldraafton tanken på ett eget skolbygge, börjar söka efter en lämplig tomt, grundar en byggnadsfond samt intresserar arkitekt Eric Asmussen för planerna. Denne tillhör skolans ursprungliga föräldrakrets, och skulle vilja rita en anläggning som är framvuxen ur själva waldorfpedagogiken.

13 januari 1959 - Närmare 300 elever tågar tillsammans med lärarna och en mängd föräldrar i fackeltåg genom Stockholm från Malmskillnadsgatan till Karlavägen 25, där Stockholms stad upplåtit uppbördsverkets tidigare lokaler.

17 oktober 1959 - Under firandet av skolans 10-årsjubileum på Borgarskolan kommer meddelandet att Stockholms stad preliminärt reserverat en tomt på Fredrikslundshöjden i Bromma (tomten har samma år frisläppts för bebyggelse av Luftfartsverket sedan utrikesflyget förlagts till Arlanda).

1960 - Efter en fyrpartimotion i riksdagen av Gunnel Olsson (s) beviljas Kristofferskolan ett statsbidrag på 20000 kronor. Statsbidraget ledde till att staden sköt till ett lika stort belopp (3 miljoner kr).

Skolans märke.

September 1961 - Kristofferskolan har för första gången en tolfte klass och är nu en fullt utbyggd waldorfskola.

1962 - Ett kraftfullt yttrande från Skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t leder till att Kristofferskolans statsbidrag höjs från 20000 till 75000 kronor med garanterad pedagogisk frihet. Kristofferskolan var då landets enda friskola, ”om man i begreppet Inlägger att skolan skall vara uppbyggd efter en artskild och konsekvent genomförd pedagogisk idé”.

September 1962 - Byggnadsstiftelsen grundas och övertar byggnadsfondens medel och ingår till stat och kommun med ansökningar om bidrag till Kristofferskolans planerade skolbygge.

17 maj 1965 - Riksdagen bekräftar att Kristofferskolan kan få statsbidrag till det planerade skolbygget.

19 maj 1965 - Den första tallen fälls på tomten under festliga former. De första sprängningarna påbörjas kort därefter.

27–29 oktober 1967 - Kristofferskolans anläggning vid Brommaplan invigs.

1968 - I februari 1968 sänder Dokumentärredaktionen på SVT filmen ”En skola” av Eric M Nilsson, i vilken Kristofferskolan beskylls för en samhällsfientlig indoktrinering av eleverna. Filmen gav upphov till en livlig debatt i medierna, varvid redaktionen på SVT fick skarp kritik för sitt sätt att missbruka begreppet ”dokumentär”.

1974/75 - Kristofferskolan utvärderas av en parlamentariskt sammansatt grupp från Stockholms skoldirektion. En enkät som föräldraföreningen genomförde visade att skolan ingalunda var en ”rikemansskola”. Efter täta besök av ett antal ämneskonsulenter fick skolan ett gott betyg: undervisningen motsvarade det som fanns skildrat i olika publikationer om skolans verksamhet.

1977 - Den växande waldorfrörelsen föranledde regeringen att uppdra åt SÖ (Skolöverstyrelsen) att utvärdera Kristofferskolan. SÖ fick en diger rapport som verket beställt av pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. En forskargrupp hade dagligen besökt skolan under tre månader och studerat en rad publikationer. SÖ gav skolan ett klart överbetyg. Därmed banades väg för statligt stöd åt andra waldorfskolor.

1985 - Första spadtaget tas till det som ska komma att bli hantverkshuset.

1990 - Invigning av hantverkshuset.

1994 - Efter en två dagar kort inspektion anmodar Skolverket (SV) skolan att ändra sin läroplan, annars skulle tillståndet dras in. I en skrivelse, där begärd justering läggs fram, påpekade skolan att SV hade godkänt Västerås waldorfskola som uppgivit att den följt Kristofferskolans läroplan. I september erfor skolan att skrivelsen godkänts och att SV ändrat sin struktur.

Grundskola

Klassrum på Kristofferskolan - lägre klasserna på grundskolan.

Både metodik och undervisningsinnehåll är avgörande för att eleverna kan tillgodogöra sig kunskapen på bästa sätt. Vid olika skeden i livet lever eleverna med olika existentiella frågor som skolan genom sin genomtänkta pedagogik försöker svara mot. Varje årskurs hålls därför samman på ett ämnesövergripande vis genom årsteman som är specifikt utformade för att passa eleverna i en viss ålder. På så vis vinner kunskaperna genklang hos eleverna och förutsättningar för ett meningsfullt lärande skapas där undervisningens innehåll ger varje elev verktyg för ett livslångt lärande och en mer fördjupad bildning utöver de kunskapskrav som samhället ställer. Följande årsteman ger ramar inom vilken friheten att anpassa undervisningen efter olika situationer och möjligheter är stor. De ska ses som ett försök att finna ämnesinnehåll som svarar mot barnens utveckling, den aktuella levnadsålderns fysiska och själsliga behov, och bygger på den blandning av äldre och modernt erfarenhetsmaterial som finns i svenska waldorfskolor såväl som waldorfskolor utanför vårt eget land.

Gymnasium

Korridor med ljusinsläpp - gymnasium.

Det går drygt 600 elever på Kristofferskolan, varav 200 på gymnasiet. En av waldorfpedagogikens mest centrala delar är integrationen av vetenskap, konst och kultur. På gymnasiet, erbjuder skolan tre programvarianter som på olika sätt arbetar med detta. För alla tre varianter gäller att man läser många ämnen gemensamt med de som går de andra två programmen, på så sätt ökar utbytet av erfarenheter och perspektiv. I dagsläget erbjuder Kristofferskolan följande tre programvarianter:

Naturvetenskapsprogrammet (NA) särskild variant Waldorf Natur

Gymnasieprogrammet riktar sig till den som vill ha en naturvetenskaplig behörighet vid examen med en särskild variant av det naturvetenskapliga programmet. Programmet är behörighetsgivande och inkluderar samtidigt ämnen som hantverk, musik, arkitektur, teater och rörelsekonsten eurytmi. Denna bredd gör programmet unikt bland landets naturvetenskapliga utbildningar och bidrar till ökad kreativitet, tvärvetenskaplighet och en rikare erfarenhet av vad det betyder och har betytt att vara människa.

Idéhistoria är en bärande del i det naturvetenskapliga programmet och ämnena som undervisas. Vi integrerar även själva programmet med olika samhällsvetenskapliga frågeställningar. På skolan finns ett modernt teleskop i en kupol på taket där intresserade elever kan använda det på egen tid. I fysikämnet ingår en fördjupning i astronomi där astronomins stora betydelse för vetenskapens utveckling genom historien belyses.

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) särskild variant Waldorf Samhälle

Från och med höstterminen 2016 startade Kristofferskolan ytterligare ett program: en särskild variant av det samhällsvetenskapliga programmet. Detta är programmet riktar sig till den som är särskilt intresserad av samhällskunskap, historia och andra samhällsorienterande ämnen, men som även vill utvecklas inom konstnärliga, praktiska och naturvetenskapliga ämnen.

Kristofferskolans samhällsvetenskapliga program strävar efter att erbjuda en av landets bredaste utbildningar, ett genuint allmänbildande program som främjar utvecklingen av tanken, känslan och viljan hos varje enskild individ. Utbildningen ger unika förutsättningar till fördjupade kunskaper inom en lång rad olika områden samt till ett kreativt, analytiskt och tvärvetenskapligt tänkande. Individuella val ger dessutom möjlighet att själv välja vad man vill läsa och fördjupa sig i.

En dags studier kan innehålla såväl samhällskunskap och psykologi som språk, naturkunskap, matematik och järnsmide. Sett över ett helt gymnasieår kan veckorna innehålla fördjupningskurser i historia och samhällskunskap, biologiresa, eurytmiföreställning, bokbindning och ett större teaterprojekt.

Det samhällsvetenskapliga programmet öppnar dörrarna till ett mycket stort antal utbildningar på högskolenivå. Vid val av Matematik 3b som ett individuellt val får eleven dessutom ytterligare sökmöjligheter, som exempelvis till arkitektprogrammet eller civilekonomprogrammet.

Estetiska programmet (ES) särskild variant Waldorf Estet

Kristofferskolans estetiska program är format för den som är intresserad av konstnärliga ämnen och samtidigt vill ha en bred allmänbildning.

Alla program på Kristofferskolan har kurser i musik, eurytmi, teater, hantverk och bildkonst. På det estetiska programmet fås därutöver fördjupande kurser inom bildkonst, formgivning, hantverk och kulturorienterande ämnen. De olika kurserna kan behandla såväl skilda saker som att skapa en grafisk profil för Moderna museet, att binda en bok eller rasismens och rastänkandets historia. Den sammantagna tanken med de estetiska kurserna är en fördjupad praktisk och teoretisk förståelse för konsten och det samhälle och idéer konsten växer ur.

Unikt för Kristofferskolan är skolans lokaler. Elever har tillgång till konstnärliga ämnen i ateljéer, hantverk i riktiga verkstäder, en stor scen och speciella eurytmisalar. De flesta av lärarna i de konstnärliga ämnena är dessutom själva yrkesverksamma konstnärer/hantverkare.

Det estetiska programmet ger en bred högskolebehörighet som gör att man kan söka vidare till ett stort antal utbildningar. Väljer man till matematik 2b som ett individuellt val kan man söka t.ex. sjuksköterskeprogrammet eller psykologprogrammet.

Antagningsprov till gymnasiet

För att vara behörig till Kristofferskolan måste man utöver grundläggande behörighet även få minst godkänt på antagningsprovet.

Kristofferskolan ser antagningsproven som ett utmärkt tillfälle att lära känna våra blivande elever – men också som en chans att presentera skolan och kunskapssynen för de elever som söker sig till skolan.

Proven är utformade just för detta ändamål. De ger eleven möjlighet att visa hur man arbetar, både enskilt och i grupp, och samtidigt pröva på hur arbetsuppgifter kan se ut.

Kända alumner och lärare (i urval)

• Max Tegmark, fysiker, professor vid MIT
• Daniel Birnbaum, svensk konstkritiker och kurator samt tidigare museichef för Moderna Museet.
• Andreas Carlgren, svensk politiker (Centerpartiet), riksdagsledamot och tidigare miljöminister i Regeringen Reinfeldt.
• Göran Fant, svensk författare, musik- och litteraturvetare.
• Anna-Karin Palm, svensk författare och kulturskribent.

Se även

• Waldorfpedagogik
• Antroposofi

Externa länkar

• Officiell webbplats