Hoppa till innehållet

Kristian Holmqvist

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Kristian Holmqvist
Kristian Holmqvist
FöddKarl Kristian Holmqvist
5 juni 1928
Lund
Död17 februari 2015 (86 år)
Lund
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragLärare, konstnär
Lundakavalkad.[1] Träskulptur 1985

Karl Kristian Holmqvist, född 5 juni 1928 i Lund, död där[2] 17 februari 2015, var en svensk lärare och konstnär. Han utbildade sig till folkskollärare men övergav lärarbanan vid 50 års ålder. Därefter ägnade han sig på heltid åt konstnärlig verksamhet såsom teckning, måleri och skulptur.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Skola och tidigt yrkesliv

[redigera | redigera wikitext]

Efter skolgången på Katedralskolan i Lund studerade han vid Skånska Målarskolan i Malmö under höstterminen 1948.[3] Därefter påbörjade han på sin faders inrådan en utbildning till folkskollärare vid Folkskoleseminariet i Lund, eftersom föräldrarna inte ansåg att hans konstnärsdrömmar var något att satsa på.[4] Under utbildningen och därefter under åren som folkskollärare utnyttjade han varje ledig stund till konstskapande, och han var fast övertygad om att han inte skulle stanna kvar i läraryrket hela livet. På sommarloven målade han ett stort antal akvareller ute i det fria vid sommarstugan i Småland.

Parallellt med sin lärargärning ägnade han sig åt att illustrera läromedel och böcker inom djur- och naturområdet, exempelvis Träd i svenska marker och Småkryp i svenska marker av Bengt Sjögren[5] och Ogräsboken[6] av Stefan Casta. Under flera år tog han tjänstledigt från lärartjänsten för att kunna utföra över ettusen färgillustrationer av växter och djur till en bok om artkunskap. När han var nästan klar valde förlaget att lägga ned projektet, och boken förblev outgiven. Han avslutade sin lärartjänst 1978[7] för att kunna ägna sig åt konstnärligt skapande på heltid. Med undantag för kortare inhopp som lärare strax före pensionsåldern arbetade han som konstnär fram till sin död.

Träreliefer och skulpturer

[redigera | redigera wikitext]

De första åren som fri konstnär utförde Holmqvist ett flertal träreliefer och skulpturer, både målade och omålade, där människokroppen, djur, natur och ornament är återkommande teman. Han hämtade också inspiration från barndomsminnen[8], arkeologi, antropologi och historia. Andra inspirationskällor var litterära verk som Aniara[9][8] av Harry Martinson[10] och Röde Orm av Frans G. Bengtsson.[11] Den gamla gården berättar är en trärelief som köptes in av Statens konstråd 1980.[12] Den hänger på SLU i Alnarp och beskriver vad en gammal gård kan ha varit med om genom tiderna från gamla tiders övertro och vidskepelse till nutidens exploatering av åkermarken.

Lundakavalkad, en skulpturgrupp från 1985[13], beställd av Katedralskolan i Lund till skolans 900-årsjubileum[1], skildrar Lunds historia i tre våningar; medeltid, nyare tid och nutid. Kristian Holmqvist fick Staffanstorps kommuns kulturpris 1983[14] med motiveringen ”För den stora spännvidden i ett konstnärskap som omfattar såväl med stor skicklighet och stark känsla för materialets egenart utförda träreliefer som utomordentligt vackra färgillustrationer med naturmotiv”.

Träsnitt och akvareller

[redigera | redigera wikitext]

Under 1990-talet utförde Holmqvist flera olika serier träsnitt med ornamentalt stiliserade motiv.[15] I en av Staffanstorps kommun utlyst tävling om utformning av minnesgåvor vann två av hans träsnitt förstapriset i två olika klasser.[16] Han återgick också mer och mer till akvarellmåleriet under senare delen av 1990-talet. Konstpedagogen och akvarellisten Arne Isacsson var en stor inspirationskälla,[17] och Holmqvist företog många resor till bland annat Frankrike, Spanien och Grekland, där han målade akvareller ute i det fria. En av dessa finns publicerad i Arne Isacssons bok Akvarellteknik[18]. Måleriet från denna tid kännetecknades av stor skaparglädje och produktivitet.

Spontana teckningar

[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen av 1980-talet började Kristian Holmqvist att teckna på ett för honom helt nytt sätt. Förutsättningslöst och till synes planlöst lät han pennan gå över papperet i ett snabbt tempo. Han kallade teckningarna för ”spontana teckningar”[19]. Flera av dessa använde han som förlaga till skulpturer, till exempel ”Flykt”. Han berättade om de spontana teckningarna i en tidningsartikel 1989:

Det är det bästa sättet att komma åt det undermedvetna. Tänker man för mycket kommer ängslan av att det inte ska bli bra nog. Jag vill vara fri från all styrning. Så älskar jag också barnteckningar.[9]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Ägirs döttrar. Träsnitt, 1991
    Ägirs döttrar. Träsnitt, 1991
  • Estrada Monumental, Funchal, Madeira. Akvarell, 1997
    Estrada Monumental, Funchal, Madeira. Akvarell, 1997
  • Botaniska trädgården, Funchal, Madeira. Akvarell, 1990
    Botaniska trädgården, Funchal, Madeira. Akvarell, 1990
  • Den aningslösa grodan. Träskulptur 1988
    Den aningslösa grodan. Träskulptur 1988
  • Inför pensionärsutflykten. Trärelief 1981
    Inför pensionärsutflykten. Trärelief 1981

Verk

[redigera | redigera wikitext]

Representation

[redigera | redigera wikitext]
  • 1977 - Hunterdon Art Center, Clinton, New Jersey[20]
  • 1977 - Hunt Institute for Botanical Documentation, Pittsburgh, Penn.[21]
  • 1979 - Kyrkorådet, Uppåkra[22][23][24]
  • 1980 - Statens konstråd (SLU Alnarp)[25]
  • 1983 - Lunds kommun (Katedralskolan)[26]
  • 1985 - Lunds kommun (Katedralskolan)[27][1]
  • 1986 - Staffanstorps kommun (Medborgarhuset)[28]
  • 1989 - Skissernas museum, Lund[29]

Jurybedömda utställningar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1985 - Livet på landet, Liljevalchs, Stockholm[30][31]
  • 1998 - Nordisk akvarell -98, Waldemarsudde, Stockholm, Ronneby kulturcentrum, Ronneby, Rydals museum, Borås, Sundsvalls museum, Sundsvall[32]

Övriga utställningar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1978 - Galleri 43, Trelleborg[33]
  • 1979 - Burlövs Konstförening, Biblioteket, Arlöv[34][35][36]
  • 1983 - S:t Staffansgården, Staffanstorp[37]
  • 1991 - Hallska gården, Gränna[38]
  • 1998, 2005, 2024 - Staffanstorps konsthall [39][40][41][42][43][44][45]
  • 2001 - Limhamns museiförening, Soldattorpet, Limhamn[8]
  • 2007 - Galleri Moment, Ängelholm[46]
  • 2008 - Jolans keramikateljé, Lund[47]
  • 2008 - Galleri Emmas, Grästorp[48]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • 1962 - Träd i svenska marker, tillsammans med Bengt Sjögren. Zindermans förlag, Göteborg.
  • 1963 - Småkryp i svenska marker, tillsammans med Bengt Sjögren. Zindermans förlag, Göteborg.
  • 1963 - Möte med växter, tillsammans med Yngve Andersson och Torsten Malmberg, Gleerups förlag, Lund.
  • 1966 - Möte med djur, tillsammans med Torsten Malmberg och Alf Kahnberg, Gleerups förlag, Lund.
  • 1978 - Nässlor och nyckelblomster: kringblickar i växtvärlden, tillsammans med Bengt Sjögren. Settern bokförlag, Laholm. ISBN 9185274542
  • 1983 - Ogräsboken: om sånt som växer mellan raderna, tillsammans med Stefan Casta. Settern bokförlag, Laholm., ISBN 9175861453

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1983 - Staffanstorps kulturpris[49][50]
  • 1990 - Staffanstorps kommun, pristävling om utformning av minnesgåva[16]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Jan Mårtensson (11 maj 1985). ”Klappat och klart för 900-årsjubileum”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 20 augusti 2024. 
  2. ^ Eva Helen Ulvros (29 mars 2015). ”Konstnären Kristian Holmqvist, Hjärup, har avlidit, 86 år gammal”. Sydsvenskan. Läst 25 augusti 2024. 
  3. ^ Munck 2024, sid. 9.
  4. ^ Munck 2024, sid. 8.
  5. ^ Munck 2024, sid. 59.
  6. ^ Karl Vennberg (14 december 1983). ”Släpp ogräsen loss!”. Aftonbladet. Läst 20 augusti 2024. 
  7. ^ Munck 2024, sid. 24.
  8. ^ [a b c] Britt Yngveson (20 januari 2001). ”Träreliefer och galgkaos på gallerier”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 20 augusti 2024. 
  9. ^ [a b] Görel Bringéus (22 april 1989). ”Han ger form åt det abstrakta”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 20 augusti 2024. 
  10. ^ Munck 2024, sid. 48.
  11. ^ Munck 2024, sid. 47.
  12. ^ Mats Nygren (27 mars 1984). ”Slöjdlärarsonen blev träkonstnär”. Arbetet. Läst 20 augusti 2024. 
  13. ^ Economou, Michael; Jörgensen, Matz (1 augusti 2007). Konsten på Katte. sid. 48. Läst 11 oktober 2024 
  14. ^ ”Kulturpris till bildkonstnär”. Arbetet. 24 november 1983. Läst 20 augusti 2024. 
  15. ^ Munck 2024, sid. 60.
  16. ^ [a b] Mia Ising (9 januari 1990). ”Lur och pil bästa gåvorna”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 24 augusti 2024. 
  17. ^ Munck 2024, sid. 64.
  18. ^ Isacsson, Arne (1 augusti 2000). Akvarellteknik. sid. 77. ISBN 91-46-17560-1. Läst 11 september 2024 
  19. ^ Munck, Viktoria (5 juni 2024). Kristian Holmqvist Levnadskonst 2.0. sid. 62–63. ISBN 978-91-987107-8-6. Läst 11 september 2024 
  20. ^ ”Artist biographical record”. huntbot.org. https://huntbot.org/internatcat/sites/default/files/Holmqvist%2C%20Kristian.doc_.pdf. Läst 17 augusti 2024. 
  21. ^ ”Hunt Institute for Botanical Documentation”. huntbot.org. https://huntbot.org/internatcat/artwork/holmqvist-kristian. Läst 17 augusti 2024. 
  22. ^ Munck, Viktoria (2024-06-05). Kristian Holmqvist Levnadskonst 2.0. sid. ss. 50–56 
  23. ^ ”En hyllning till konstnären Kristian Holmqvist”. Uppåkrastiftelsen. 11 januari 2017. https://www.facebook.com/uppakra/posts/en-hyllning-till-konstn%25C3%25A4ren-kristian-holmqvist-som-n%25C3%25A4stan-p%25C3%25A5-dagen-donerade-dett/1378841622157045/. Läst 20 augusti 2024. 
  24. ^ ”Midgård - Konst på Uppåkra”. Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center. 25 augusti 2024. https://www.uppakra.se/midgard-konst-pa-uppakra/. Läst 31 augusti 2024. 
  25. ^ ”Sök i samlingen”. Statens konstråd. https://statenskonstrad.se/upplev-konsten/sok-i-samlingen/#esc_artist=https%3A%2F%2Fopendata.statenskonstrad.se%2Fresource%2F4fd64847ac2127b3058354451838d23c. Läst 14 augusti 2024. 
  26. ^ Holmqvist, Kristian (1998). Levnadskonst Kristian Holmqvist. sid. 12. Läst 15 augusti 2024 
  27. ^ Munck, Viktoria (2024-06-05). Kristian Holmqvist Levnadskonst 2.0. sid. 39. Läst 15 augusti 2024 
  28. ^ Munck, Viktoria (2024-06-05). Kristian Holmqvist Levnadskonst 2.0. sid. s. 35 
  29. ^ Skissernas Museum. ”Utforska samlingen – Skissernas Museum”. skissernasmuseum.se. Lunds Universitet. https://skissernasmuseum.se/samlingen/utforska-samlingen. Läst 11 augusti 2024. 
  30. ^ Livet på landet, Liljevalchs 1985. Livet på landet: kring bondens år i konsten förr och nu. Liljevalchs konsthall 1985. 1985. ISBN 9186828088 
  31. ^ ”Landsbygdsliv skuret i trä”. LAND. 20 juni 1985. Läst 20 augusti 2024. 
  32. ^ Hogfors, Marie - Brummer, Hans Henrik - Ehlin, Per-Arne (1998). Nordisk akvarell 1998. Waldemarsudde. Stockholm 1998. 76 sidor. ISBN 918804047X 
  33. ^ ”Utställningar”. Trelleborgs Allehanda. 2 december 1978. Läst 22 augusti 2024. 
  34. ^ ”Burlövs Konstförening firar 10-årsjubileum”. Arbetet. 9 januari 1979. Läst 22 augusti 2024. 
  35. ^ Ulf R. Johansson (24 januari 1979). ”Han tog sabbatsår för att satsa helt på sin konst”. Kvällsposten. Läst 22 augusti 2024. 
  36. ^ Bosse Hansson (12 januari 1983). ”Han har ritat årets Lionsbrevmärke”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 25 augusti 2024. 
  37. ^ Lars Torstensson (24 augusti 1983). ”Succé för konst i Staffanstorp”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 25 augusti 2024. 
  38. ^ Svante Svärd (9 augusti 1991). ”Louvren, larven och Hallska gården”. Jönköpings-Posten. Läst 21 augusti 2024. 
  39. ^ ”Kristian Holmqvist, levnadskonst 2.0”. https://artworks.se/aktiviteter/kristian-holmqvist-levnadskonst-2-0. Läst 11 juli 2024. 
  40. ^ ”Staffanstorps konsthall”. Staffanstorps kommun. https://staffanstorp.se/uppleva-och-gora/kultur/konsthallen/. Läst 11 juli 2024. 
  41. ^ Stig Åke Stålnacke (26 oktober 1998). ”Minnen i trä”. Lommabladet nr 10 1998. Läst 27 augusti 2024. 
  42. ^ Lotta Eurén (15 oktober 1998). ”Målningar och reliefer i konsthallen”. Skånska Dagbladet. Läst 27 augusti 2024. 
  43. ^ Bengt G Larsson (16 oktober 1998). ”Ställer ut sitt bästa från alla år”. Arbetet. Läst 27 augusti 2024. 
  44. ^ Cecilia Billgren (12 augusti 2005). ”Kristian Holmqvist visar helt nya sidor”. Skånska Dagbladet. Läst 27 augusti 2024. 
  45. ^ Anna Johansson (13 augusti 2005). ”Fornfynd väckte blixtsnabba idéer”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 27 augusti 2024. 
  46. ^ Bosse Nilsson (10 augusti 2007). ”Franska motiv och berättelser i trä”. Nordvästra Skånes Tidningar. Läst 8 oktober 2024. 
  47. ^ Ingrid Nathéll (6 september 2008). ”Färgglad helg för konstälskare”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 27 augusti 2024. 
  48. ^ Kristian Hjorth (1 oktober 2008). ”Färgerna och kontrasterna är viktigast”. Nya Lidköpings-tidningen. Läst 27 augusti 2024. 
  49. ^ Bosse Hansson (26 november 1983). ”Kulturpris för stor spännvidd”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 20 augusti 2024. 
  50. ^ Barbro Wadenius (26 november 1983). ”Självlärd lundason får kulturpriset”. Skånska Dagbladet. Läst 20 augusti 2024. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Kristian Holmqvist.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristian_Holmqvist&oldid=56050430”