Hoppa till innehållet

Kristian Anderberg

Från Wikipedia
Kristian Anderberg
Född21 juni 1881[1][2][3]
Ängelholm, Sverige
Död16 november 1955[1][2] (74 år)
Klippan, Sverige
Medborgare iSverige[4]
Utbildad vidKonstnärsförbundets skola
Kungliga Konsthögskolan
SysselsättningMålare[5], skulptör[5]
Redigera Wikidata

Kristian Immanuel Anderberg, född 21 juni 1881 i Ängelholm, död 16 november 1955 i Klippan, var en skånsk målare, tecknare, grafiker och skulptör samt läroverksadjunkt vid Högre allmänna läroverket i Malmö. Han blev tidigast känd som etsare med autodidakt teknik. Som tecknare, oftast i blyerts, har han med särskild omsorg skildrat den äldre bebyggelsen i flera skånska städer, såsom Ängelholm, Simrishamn samt framförallt Malmö. Han var son till fattiggårdsföreståndaren Christian Anderberg och Ingrid Andersson.

Anderberg är representerad vid Nationalmuseum[6], Waldemarsudde, Malmö museum, Lunds universitets konstmuseum, Helsingborgs museum och Värmlands museum.

Konststudier

[redigera | redigera wikitext]

Anderberg genomförde 1903–1904 universitetsstudier i målning och teckning för Axel Lindqvist i Lund. Senare kompletterade han med studier för Anders Trulson och perspektivlära för Fredrik Krebs och för Henry Nilsson gällande skulptureringskonst. Åren 1905–1906 var han elev hos Konstnärsförbundets skola i Stockholm och fortsatte 1909–1910 vid Konsthögskolan. Separat ställde han ut på Malmö museum 1946 och medverkade i ett stort antal samlingsutställningar bland annat med Skånes konstförening. Som tecknare har han utfört teckningar med motiv från skånska städer ofta med pittoreska gatu- och arkitekturbilder, några av dessa bilder samlade han i albumet Ängelholmsbilder som utgavs 1925. Som etsare arbetade han med figurmotiv och ett stort antal konstnärsporträtt och som skulptör utförde han mest porträtthuvuden.

  • 1913 - Etsat porträtt av professor A. Victor Bäcklund. Senare etsade han porträtt av Per Gummeson, Otto Hesselbom och Gustaf Rydberg. Porträttet av Kata Dahlström anses som ett av hans värdefullaste blad.
  • 1921 - Etsade självporträtt.
  • 1925 - Etsat självporträtt. Malmötrakten I och II, Gatukorsning vid Djäknegatan (St:P), Södra Förstadsg 47, Fiskeläget mellan hovrätten och valskvarnen
  • 1925 - Portfölj med 31 teckningar av Ängelholm. Tryckt i Malmö.
  • 1925–1928 - Teckningar från Helsingborg; Hotell Vegas gård. Hedströmska gården. Trappska gårdarna. Vetterlingska Möllan.
  • 1926 - Norra Vallgatan 90, Vid södra promenaden, Kockums tomt mot Fersens väg, Skärsliparens kåk på Kockums tomt (teckning i blyerts) Slottsmöllan, Malmö I och II, Repslagaregatan 2 A (Södra gårdslängan), Skogholmsmöllan, Richterska gården (Engelbrektsgatan), Riddarsalen (f.d. Kyrksalen) i Malmöhus, Länsfängelset vid Malmöhus, Malmöhus gårdssidan före renoveringen, Malmöhus från sydväst, Hörnet av Djäkne- och Baltzarsgatorna (tidigare pastorsexpedition i S:t Petri, Auktionskammarens gård, Kalendergatan 3, Hotell Tunneln I och II, Södergatan 7, Grönegatan, Korsvirkeshus vid Morescobron.
  • 1927 - Hörnhus södra promenaden gårdparti, Kv 4 S:t Gertrud, Konowska stiftelsen, Konowska stiftelsen hörnet mot nordväst, Centralstationen.
  • Omkring 1930 - Malmöhus från väster, Västra kanontornet Malmöhus, Hantverksföreningens stiftelse Fabriksg 5, Jöns Filsg 13, Korsgatan, Söderg 7, Hjulhamsgatan, S. Förstadsg 38 (blyerts och rödkrita), Södra promenaden, "Strykjärnet", Bruksgatan.
  • 1935 - Vid Kanalgatan, Vid norra Vallgatan, S:t Petri Kyrka I.
  • Omkring 1940 - Utsikt mot S:t Petri genom Kalendegatan, Rörsjögatan åt söder sedd från n:r 8, Djäkneg 27, Vid Caroli kyrka, Slottsmöllan II, Malmö 9 april 1940 Utsikt från gårdsfönster i S. Förstadsgatan.
  • 1943 - Långgärdsgränden n:r 15 och 13.
  • 1944 - Malmöhus juli.
  • 1945 - I hamnförvaltningskvarteret.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 0ba1239c-b7de-4833-8aa3-23c6a92db19f, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Nationalmuseum, Nationalmuseum aktör-ID: 2096769, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 10051899.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Union List of Artist Names, 3 maj 2005, ULAN: 500064571, läs online, läst: 23 maj 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Nationalmuseum