Kristi himmelsfärdsdag
Andrea Mantegnas målning föreställande hur Jesus bärs av änglar. Tempera på trä, målad omkring 1461. | |
Typ | kristen högtid |
---|---|
Datum | rörlig mellan 30 april–3 juni (Västkyrkan) Rörlig mellan 13 maj–17 juni (Östkyrkan) |
Geografi och firare | kristna över hela världen |
Period | 300-talet– |
Anledning | Bibelns berättelser om kristi himmelsfärd |
Traditioner | Gudstjänster, gökottor |
Allmän helgdag | många länder |
Allmän flaggdag | många länder |
Andra namn | Betessläppningen Kristi himmel Heliga torsdagen Helge torsdag |
Relaterat | påsk, pingst |
Kristi himmelsfärdsdag (latin: Dies sanctus ascensionis Domini), förr även Helgetorsdag[1], är en helgdag inom kristendomen som har firats sedan 300-talet. Det är dagen då Jesus efter uppståndelsen enligt Nya Testamentet lämnade jorden, och fördes upp till himlen inför elva av apostlarna.[2] Dagen infaller 39 dagar (på den 40:e dagen) efter påskdagen.[3] Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi himmelsfärd kan man alltså inte tala om. Den liturgiska färgen är vit på den här dagen.[4]
” | ’Jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.’ Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud. | „ |
– Lukasevangeliet |
Firande
[redigera | redigera wikitext]Kristi himmelsfärdsdag har firats sedan mitten av 300-talet,[3] eventuellt sedan 375. Då firades redan en högtid vid den tiden på året. Högtiden har kallats betessläppningen, eftersom det var då man lät boskapen gå ut på bete. I vardagligt tal benämns dagen ibland Kristi flygare.[5]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Helgdagen, en röd dag, infaller alltid på en torsdag, vilket gör den följande fredagen till en klämdag som möjliggör för många att få en långhelg med ledighet.[3] Det är den enda klämdagen i Sverige som återkommer varje år. Sedan 1924[6][7][8] eller 1925[9][10] firas dagen också som folknykterhetens dag.
Den ansågs tidigare vara den första sommardagen i stora delar av Sverige och kallades därför bland annat "barärmdagen", eftersom kvinnorna började gå med bara armar, och "första metardagen" då sommarfisket inleddes.[11] Gökottor, med eller utan kyrklig koppling, firas ofta denna dag.
När Sveriges nationaldag, den 6 juni, 2005 blev helgdag, uppstod möjligheten att få en extra lång ledighet på fem dagar (inklusive klämdagen) om Kristi himmelsfärdsdag infaller den 2 juni. Detta skedde år 2011.
I Sverige infaller Kristi himmelsfärdsdag tidigast den 30 april och senast den 3 juni, vilket gör att den ibland infaller på Valborgsmässoafton eller första maj. Senaste gången den inföll på Valborgsmässoafton var 1818.
Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Texter
[redigera | redigera wikitext]Torsdagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Herre över allting. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[12][13]
Första årgången | Andra årgången | Tredje årgången | Psaltarpsalm |
---|---|---|---|
|
|
|
|
Dagens infallande 1951–2040 (västlig tradition)
[redigera | redigera wikitext]Kristi himmelsfärdsdag infaller för de västliga kyrkorna 39 dygn efter påskdagen enligt Carl Friedrich Gauss påskformel:
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Gökotta
- Påsk
- Påskdagen
- Pingstdagen
- Kyrkoåret
- Folknykterhetens dag
- Kristi förklaring och Kristi förklarings dag
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Kristi himmelfärdsdag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^ [a b c] Staaf, Jenny (5 juni 2014). ”Harmoniska toner under gökottan”. Nordsverige: s. 11. Läst 10 februari 2015.
- ^ Arvidsson, Bengt; Hillblom, Marie (1 december 2013). ”Advent är en bra time-out”. Folket: s. 22. Läst 10 februari 2015.
- ^ Nina Kindbro (3 maj 2018). ”Därför firar vi Kristi himmelsfärdsdagen” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/hushem/a/8woreA/darfor-firar-vi-kristi-himmelsfardsdagen. Läst 10 maj 2018.
- ^ Eikeland, Kent (11 maj 2010). ”De hoppas att många nappar på torsdag”. Göteborgs-Posten: s. 12. Läst 10 februari 2015.
- ^ Borås Tidning. 5 oktober 2008. Läst 10 februari 2015. ”Folknykterhetens dag. Firas sedan 1924.”
- ^ Lind, Emma (28 maj 2014). ”Morgonmöte med göken”. Uddevalla 7 dagar: s. 16. Läst 10 februari 2015.
- ^ ”Folknyktert firande i Borås”. Borås Tidning. 22 maj 2009. Läst 10 februari 2015.
- ^ ”Kristi himmelsfärdsdag”. Mariefreds Tidning: s. 48. 31 maj 2014. Läst 10 februari 2015.
- ^ ”Kristi himmelsfärdsdag”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/kristi-himmelsfardsdag. Läst 14 maj 2015.
- ^ Den svenska psalmboken med tillägg. Stockholm: Verbum. 2005. sid. 1436–1439. Libris ht7wjxh8f3k4gcqk. ISBN 978-91-526-5515-3
- ^ ”Kristi himmelsfärds dag”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=80. Läst 27 november 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Kristi himmelsfärdsdag.
- Datum för Kristi himmelsfärdsdag sedan 1583
|
|
|