Hoppa till innehållet

Kosfeld

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Kosfeld
UrsprungCoesfeld i Westfalen
SynonymHannus Kosfeldts ätt, Hannus Kosfels ätt, Kosfeldt, Coesfeld, Cosfeldia, Koesfeld, Koosfeld, Kosfel
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1500-talet?

Kosfeld (också Kosfeldt, Coesfeld, Cosfeldia, Koesfeld, Koosfeld, och Kosfel) är ett namn på en svensk medeltida frälseätt som sannolikt härstammar den tyska adelsätten Kosfeld från Coesfeld i Westfalen, där den har vapengemenskap med Weischede med flera ätter, som alla för tre musselskal i vapnet.[1][2] Ätten som i genealogiska utredningar också har kallats Hannus Kosfeldts ätt eller Hannus Kosfels ätt, utdog (i Sverige) innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt.

Vapen: tre musselskal vända uppåt, 2 över 1. tinktur okänd.

Vapnet har tidigare av Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) tolkat som "3 björneramar" och av Jan Raneke i Svenska Medeltidsvapen som "tre avhuggna(?) vänsterhänder", men enligt Kaj Janzon var det fråga om tre uppåtvända musselskal, och Utters felaktiga tolkning bygger sannolikt på ett sämre bevarat original.[3]

Redan 17 oktober 1324 omnämns en "Marquart von Koeafeld" ("Marquart von Cusuelde"), borgare i Lübeck[4]

Ättmedlemmar

[redigera | redigera wikitext]
  1. Hannes (Hans) Kosfeld (1409-1451), borgare i Vadstena eller Skänninge.[1] Gift med Botilda Sunesdotter, dotter till Sune Hemmingsson.
    1. Sone (Sune) Hansson Pampe, född cirka 1420, död cirka 1500 i Översätter, Risinge socken, tidigare i Finspånga läns härad, idag i Finspångs kommun. Väpnare och nämndeman vid lagmanstinget i Ringstad. Sone för i sitt vapen tre musselskal uppåtvända, se Janzon (2002). Enligt Janzon förde Sune dessutom först sitt mödernevapen och senare i livet sitt fädernevapen. Gift med Cecilia Ingemundsdotter (Svepnäsätten), dotter till Ingemund Ingevaldsson i Svepnäs (Svepnäsätten).
      1. Torsten Sonesson, präst, beseglar 1454 en handling med sitt sigill, med tre musselskal.[5]
      2. Kristin Sonadotter eller Pampesdotter, gift senast 1435 med Johan Fredebern (kallas i källor också Hans djäken samt 1449 också för Hans Skrivare [6]). Kristina gifter efter Johans död om sig med Ulf Torstensson (Skiringeätten).
      3. Hans Sonesson, född cirka 1450 i Översätter, Risinge, väpnare. 1517 pantsatte han i Översätter samma gård till väpnaren och häradshövdingen Peder Knutsson (Soop) på Malmö i Kvillinge för 15 mark danska. Gift med Karin Svensdotter, född cirka 1460 i Gnestad, Kuddby, och enligt Biskop Hans Brasks släktbok dotter till Sven Nilsson från Gnestad, Kuddby och Ingeborg Nilsdotter (två bjälkar) från Häradstorp, Risinge, dotter till väpnare Nils Folkesson i Häradstorp Risinge. Nils var son till väpnaren Folke Nilsson två Bjälkar i Häradstorp Risinge och hans hustru Ingeborg Gunnarsdotter.
        1. Johan Hansson, nämnd 1544, 1551 och 1560.
          1. Hans Jonsson. Inför Brobo häradsrätt den 19/8 1587 gav Hans Jonsson sig till känna och medgav att dennes farfar Hans Sonesson hade pantsatt Översätter till Peder Knutsson.[7]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Hannes Kosfeld på geneanet.org
  2. ^ SDHK-nr: 11681
  3. ^ SDHK-nr: 30744
  4. ^ DF 321
  5. ^ SDHK-nr: 26439
  6. ^ SDHK-nr: 25569
  7. ^ Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Östergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.04/1601: 1 (1601)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kosfeld&oldid=52215673”