Hoppa till innehållet

Kortstjärtad akalat

Från Wikipedia
Kortstjärtad akalat
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteSheppardia
ArtKortstjärtad akalat
S. poensis
Vetenskapligt namn
§ Sheppardia poensis
Auktor(Alexander, 1903)

Kortstjärtad akalat[2] (Sheppardia poensis) är en fågelart i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[1]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Kortstjärtad akalat är en liten och relativt enfärgad rödhakeliknande fågel i brunt och orange. Stjärten är enfärgat rostbrun och ansiktet mestadels orangefärgat, med svartaktigt eller olivbrun hjässa. Den är mycket lik låglandsakalat, men har mer orange i ansiktet, mer vitt på buken och ses på högre höjd. Den liknar även vitbukig snårskvätta och gråvingad akalat, men skiljs från den förra genom enfärgad stjärt och från den senare genom avsaknad av tydligt vitt ögonbrynsstreck. Sången består av en dämpad serie med ett antal sorgsamma låga visslingar.[3]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer lokalt i bergstrakter i Centralafrika och delas in i fem underarter med följande utbredning:[4]

  • Sheppardia poensis granti – sydöstra Nigeria och västra Kamerun (inklusive berget Kamerun)
  • Sheppardia poensis poensisBioko
  • Sheppardia poensis schoutedeni – västra sidan av Edwardsjön och söderut till Kivu i östra Demokratiska republiken Kongo
  • Sheppardia poensis kaboboensis – berget Kabobo i östra Demokratiska republiken Kongo
  • Sheppardia poensis kungwensis – bergen Kungwe och Mahale i västra Tanzania

Kortstjärtad akalat behandlades tidigare som en del av Sheppardia bocagei, men urskiljs allt oftare som egen art.[5][6]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Akalater liksom fåglar som rödhake, näktergalar, stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor behandlades tidigare som en trastar (Turdidae), men genetiska studier visar att den tillhör familjen flugsnappare (Muscicapidae).[7]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kortstjärtad akalat hittas i bergsskogar på medelhög till hög höjd. Där ses den i undervegetationen.[3]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Sheppardia poensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Collar, N., G. M. Kirwan, J. del Hoyo, and P. F. D. Boesman (2022). Short-tailed Akalat (Sheppardia poensis), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman and N. D. Sly, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.shtaka2.01
  4. ^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2017). Short-tailed Akalat (Sheppardia poensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/1344051 2017-03-30.
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  7. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]