Koralltaggsvamp
Koralltaggsvamp | |
Koralltaggsvamp | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Russulales |
Familj | Hericiaceae |
Släkte | Hericium |
Art | Koralltaggsvamp H. coralloides |
Vetenskapligt namn | |
§ Hericium coralloides | |
Auktor | (Merat) Letellier |
Synonymer | |
Hericium ramosum f. caput-ursi (Fr.) D. Hall & D.E. Stuntz 1971[1] Hericium caput-ursi (Fr.) Corner 1955[2] Hericium alpestre f. caput-ursi (Fr.) Nikol. 1950[3] Dryodon acicularis (Sacc.) Bourdot 1932[4] Dryodon coralloides var. crispus Cejp 1928[5] Manina caput-ursi (Fr.) Banker 1912[6] Manina coralloides (Scop.) Banker 1912[7] Hericium laciniatum (Leers) Banker 1906[8] Hydnum novae-zealandiae Colenso 1889[9] Dryodon coralloides (Scop.) P. Karst. 1881[10] Hydnum aciculare Sacc. 1880[11] Friesites caput-ursi (Fr.) P. Karst. 1879[12] Friesites coralloides (Scop.) P. Karst. 1879[12] Hydnum caput-ursi Fr. 1863[13] Hericium reichii Opiz 1851[14] Merisma coralloides (Scop.) Spreng. 1827[15] Hericium ramosum (Bull.) Letell. 1826[16] Medusina coralloides (Scop.) Chevall. 1826[17] Hericium abietinum (Schrad.) Schleich. 1821[18] Hydnum coralloides var. abietinum (Schrad.) Pers. 1801[19] Hydnum abietinum Schrad. 1794[20] Hydnum ramosum Schwein. 1788[21] Clavaria madreporaeformis Retz. 1779[22] Hydnum laciniatum Leers 1775[23] Hydnum coralloides Scop. 1772[24] Hydnum coralloides var. coralloides Scop. 1772[24] |
Den mykologiska karaktären hos koralltaggsvamp: | |||||||||
|
|
|
| ||||||
|
|
|
Koralltaggsvamp (Hericium coralloides) är en sällsynt taggsvamp som bildar en karaktäristisk, förgrenad fruktkropp vilken utseendemässigt till viss del påminner om en korall.
Den växer på omkullfallna och multnande trädstammar av lövträd, särskilt av asp, björk och bok. Fruktkroppen uppträder under hösten och kan nå en storlek på 10–40 centimeter i både höjd och bredd.
En kort fot fäster fruktkroppen vid veden och från foten utgår sedan grenarna. Taggarna på grenarnas undersida blir 5–15 millimeter långa. Unga exemplar har en ren vit färg, men efter hand gulnar svampen och blir mer gulvit och till sist blir den gulbrun.
I Sverige är koralltaggsvampen rödlistad som missgynnad. Hot mot arten är den minskade tillgången på död ved i skogarna och att lövskogar eller blandskogar med inslag av lövträd ersätts med renodlade barrskogar. Koralltaggsvampen är Smålands landskapssvamp.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ D. Hall & D.E. Stuntz (1971) , In: Mycologia 63(6):1111
- ^ Corner (1955) , In: Bull. Br. Mus. nat. Hist., Bot. 1(7):192
- ^ Nikol. (1950) , In: Acta Inst. Bot. Acad. Sci. USSR Plant. Crypt., Fasc. II 5:337
- ^ Bourdot (1932) , In: Bull. trimest. Soc. mycol. Fr. 48:221
- ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
- ^ Banker, H.J. (1912) , In: Mycologia 4(5):277
- ^ Banker, H.J. (1912) , In: Mycologia 4(5):276
- ^ Banker, H.J. (1906) , In: Mem. Torrey bot. Club 12:114
- ^ Colenso (1889) , In: Proc. N.Z. Inst. 21:79
- ^ P.A. Karsten (1881) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 6:15
- ^ P.A. Saccardo (1880) , In: Michelia 2(no. 6):154
- ^ [a b] P.A. Karsten (1879) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:41
- ^ E.M. Fries (1863) , In: Monogr. Hymenomyc. Suec. (Upsaliae) 2(2):278
- ^ Opiz (1851) , In: Lotos 1:256
- ^ Spreng. (1827) , In: Syst. veg., Edn 16 4(1):496
- ^ Letell. (1826) , In: Hist. Champ. France (Paris):43
- ^ Chevall. (1826) , In: Fl. gén. env. Paris (Paris) 1:279
- ^ Schleich. (1821) , In: Catalogus Plant. Helvetia:57
- ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:564
- ^ Schrad. (1794) , In: Spicil. fl. germ. 1:181
- ^ Schwein. (1788) , In: Herb. Fr.:390
- ^ Retz. (1779) , In: Suppl. Scand. 1:19
- ^ Leers (1775) , In: Fl. herborn.:276
- ^ [a b] Scop. (1772) , In: Fl. carniol., Edn 2 (Wien) 2:472
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör koralltaggsvamp.
- Svampguiden - Koralltaggsvamp