Konserveringsmedel
Konserveringsmedel, ämnen som tillsätts textilier, papper, läder, livsmedel, rengöringsmedel, kosmetika m.fl. produkter för att förlänga deras hållbarhet och bevara deras egenskaper. Ämnena hindrar till exempel skador från mikroorganismer och inverkan från syre. Konserveringsmedel som livsmedelstillsats har E-nummer från E 200 till E 297. Utöver detta finns även lysozym som har E 1105.
Hälsorisker
[redigera | redigera wikitext]Den som inte tål acetylsalicylsyra, som finns i vissa febernedsättande preparat, kan reagera mot konserveringsmedlet bensoesyra och dess salter, bensoater (E2011-E215 och E218-219).[1] Astmatiker kan reagera mot sulfit (E220-E228).[2] En tredjedel av alla äggallergiker reagerar mot lysozym som tillverkas av ägg (E1105).[3]
Konserveringsmedel E250 (natriumnitrit) tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[4][5][6][7][8][9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Tillsatser - överkänslighet”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/tillsatser. Läst 27 augusti 2020.
- ^ ”Svaveldioxid och sulfit”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/allergener/svaveldioxid-och-sulfit. Läst 27 augusti 2020.
- ^ ”Ägg”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/agg?AspxAutoDetectCookieSupport=1. Läst 27 augusti 2020.
- ^ ”E 250 - Natriumnitrit (konserveringsmedel)”. Äkta Vara. Arkiverad från originalet den 14 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170114200411/http://aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27734. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”E250, ett tillsatsämne att se upp med”. Träningsläxa. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119004203/http://traningslara.se/e250-ett-tillsatsamne-att-se-upp-med-del-1/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Frågor och svar om nitrit”. KRAV. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222083154/http://www.krav.se/fragor-och-svar-om-nitrit. Läst 16 januari 2017.
- ^ Tia Jumbe (25 juni 2012). ”Därför ska du skära ner på korven”. Råd & Rön. http://www.radron.se/artiklar/skar-ner-pa-korven/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Nitrat, nitrit och nitrosaminer”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat-nitrit-och-nitrosaminer/. Läst 16 januari 2017.
- ^ Oskar Forsberg (19 juli 2012). ”Så farlig är korven”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15139952.ab. Läst 16 januari 2017.
| |||||