Kolhammarsätten
| Kolhammarsätten | |
 styckad sköld, nedre delen kluven | |
| Känd sedan | 1348 |
|---|---|
| Ursprung | Odensala socken, Stockholms län |
| Stamfar | Olof Jonsson i Kolhammar |
| Sätesgård | Kolhammar |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1500-talet? |
Kolhammarsätten är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn efter sitt ursprung från godset Kolhammar, beläget i Odensala socken, Sigtuna kommun i Stockholms län. Ätten utslocknade innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt.
- Vapen: Flera varianter; 1. styckad sköld, nedre delen kluven 2. styckad sköld, övre delen kluven. Tinktur okänd. [1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ättens egendomar i dåvarande Ärlinghundra härad har framförallt varit kopplat till gården Kolhammar, nu känd som Östra Kolhammar, vilken idag är herrgård, men även i Oppunda härad i Sörmlands län där medlemmar av ätten hade gårdarna Fågelsund i Bettna socken, Stensnäs i Lerbo socken (båda socknarna öster om Katrineholm), som sätesgårdar. [2]
Ätten är känd sedan 1334 när Olof Jonsson sålde 4 örtugland i Kärrby i Boglösa socken till kaniken Lars Nilsson i Uppsala[3] och 1337 nämns Olof Jonsson i Kålhammar när han säljer mark i Ströja i Börje socken till Uppsala domkyrka.[4] 1348 nämns denne Olof Jonsson i Kolhammar, hans hustru Katarina Martensdotter, och deras två söner Lars och Peter, när de med sina sigill, en styckad sköld med nedre fältet kluvet, beseglar försäljning av mark i Håtuna socken till ärkebiskop Heming Nilsson.[1]
Sonen Lars Olofsson säljer 1347 mark till kaniken i Uppsala Lars Nilsson, vilket beseglas av dennes hustru Lucia, fadern Olof Jonsson, brodern Peter, samt Lars Olofssons son Ingevald Larsson[5]. Lars Olofsson säljer 1350 återigen till kaniken Lars Nilsson vid Uppsala domkyrka med sin fader Olofs, sin broders Peters och sin hustrus Lucias samtycke ½ markland jord i Årby, Lagga(härad) socken (Långhundra härad) för 120 mark svenska penningar.[6]
Släktträd över senare medlemmar av Kolhammarsätten
[redigera | redigera wikitext]- Knut NN
- Lars NN
- Erik Larsson (Kolhammarsätten), 1528 häradshövding i Oppunda härad[8]. Gift med Kerstin Knutsdotter (Schack av Skylvalla), dotter till Knut Persson av Sätuna (Schack av Skylvalla).[9] Hade år 1528 Spånga som sätesgård, 1534 Stensnäs, vilken han ägde fram till 1561. [2]
- Sten Eriksson (Kolhammarsätten), gift med Kerstin Klasdotter (Wijnman), dotter till Klas Wijnman och Märta Andersdotter (Hålbonäsätten). Hade år 1553–1565 Stensnäs som sätesgård. Sten Eriksson ägde utöver Stensnäs fem spridda landboställen i Södermanland, och ett mer än tre gånger så stort antal i olika delar av Uppland[10], däribland gårdarna Mörtbol, Fågelsund (1560), Kasta, Tjära (1562).[2]
- En dotter, gift med Nils Simonsson (Lillietopp) till Stensnäs (död 1599) son till Simon Dalkarl, frälseägare i Åsunda härad 1562.[10]
- Sten Eriksson (Kolhammarsätten), gift med Kerstin Klasdotter (Wijnman), dotter till Klas Wijnman och Märta Andersdotter (Hålbonäsätten). Hade år 1553–1565 Stensnäs som sätesgård. Sten Eriksson ägde utöver Stensnäs fem spridda landboställen i Södermanland, och ett mer än tre gånger så stort antal i olika delar av Uppland[10], däribland gårdarna Mörtbol, Fågelsund (1560), Kasta, Tjära (1562).[2]
- Erik Larsson (Kolhammarsätten), 1528 häradshövding i Oppunda härad[8]. Gift med Kerstin Knutsdotter (Schack av Skylvalla), dotter till Knut Persson av Sätuna (Schack av Skylvalla).[9] Hade år 1528 Spånga som sätesgård, 1534 Stensnäs, vilken han ägde fram till 1561. [2]
Med ovanstående gifte övergick gården Stensnäs till ätten Lillietopp nummer 65, vilken i vapnet förde en gyllene lilja över ett svart tupphuvud i blått fält.[10]