Knut Peyron
| Knut Peyron | |
.jpg) | |
| Född | 22 januari 1831[1] Nyköping[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 december 1914[1] (83 år) Engelbrekts församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Barn | Frederik Peyron (f. 1861) Henry Peyron (f. 1883) |
| Föräldrar | Gustaf Peyron den äldre |
| Redigera Wikidata | |
Edvard Svante Knut Peyron, född 22 januari 1831 i Nyköping, död 13 december 1914 i Stockholm,[4] var en svensk sjömilitär. Han var son till Gustaf Peyron den äldre, bror till Gustaf Peyron den yngre, far till Henry Peyron och farfar till Claës Peyron.
Peyron blev sekundlöjtnant vid Flottan 1849, premiärlöjtnant 1857, kommendörkapten av andra graden 1872, kommendör 1884, konteramiral 1889, viceamiral 1897 och erhöll avsked 1899. Han var 1851–1852 anställd i fransk tjänst, 1872–1873 marinattaché i London, 1875–1880 chef för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition och 1887–1889 chef för Marinförvaltningen. Peyron var ledamot av ett flertal kommittéer, bland annat kommittén för sjöförsvarets ordnande 1880–1882, minkommittén 1885 och sjökrigsmaterielkommittén som ordförande 1892. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Svenska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.[6]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 1 december 1895.[6]- Kommendör av första klassen av Svärdsorden, 1 december 1887.[6]
- Riddare av Svärdsorden, 1 december 1874.[6]
Riddare av Nordstjärneorden, 6 juni 1882.[6]
Utländska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Kommendör av första klassen av Badiska Zähringer Löwenorden, 27 november 1882.[6]
Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, 20 juli 1880.[6]
Kommendör av Franska Hederslegionen, 27 juli 1891.[6]
Riddare av Franska Hederslegionen, 14 augusti 1853.[6]
Kommendör av Luxemburgska Ekkronans orden, 3 augusti 1874.[6]
Riddare av andra klassen med kraschan av Preussiska Röda örns orden, 27 juli 1888.[6]
Riddare av tredje klassen av Ryska Sankt Annas orden, 15 september 1865.[6]
Riddare av Waldeckska Förtjänstorden, 30 augusti 1875.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. sid. 566
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 20 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 20 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013, DVD-ROM
- ^ Peyron, Edvard Svante K. på SvenskaGravar.se
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Peyron nr 392 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Peyron_nr_392#TAB_9. Läst 11 maj 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Libris 13490765 Edvard Svante Knut Peyron: Åminnelsetal uppläst vid firandet av Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidsdag den 15 november 1915 av sekreteraren kommendörkapten John Christoffer Schneidler
|