Hoppa till innehållet

Klockgnagbi

Från Wikipedia
Klockgnagbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläkteGnagbin
Hoplitis
UndersläkteAlcidamea[1]
ArtKlockgnagbi
H. mitis
Vetenskapligt namn
§ Hoplitis mitis
AuktorNylander, 1852[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Klockgnagbi (Hoplitis mitis) är ett solitärt (det vill säga icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin.

Klockgnagbiet är ett förhållandevis litet bi med en kroppslängd på 7 till 9 mm och svart grundfärg. Ögonen är ljusblå. Unga individer har kort, rödbrunaktig päls på mellankroppen, men den slits och bleknar snabbt bort. Tergiternas[a] bakkanter har vita fransar. Sternit[a] 2 har en artkarakteristisk, spetsig tagg.[3]


Klockgnagbiet lever på torrängar, framför allt blåklockerik alvarmark, i bergsområden[3] samt i skogar och skogsbryn[4]. Arten är, som det svenska trivialnamnet antyder, specialiserad på blåklockor som födoväxter. Speciellt liten blåklocka (Campanula rotundifolia) favoriseras. Arten flyger från juni till början av augusti.[3]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Honan bygger sina larvbon i hål i murar[3] och klippor, under stenar, bland grästuvor och vissna löv samt i övergivna bon av andra bin.[4] Ett bo kan ha från 1 till 12 konformade larvceller, som konstrueras av löv och lövbitar. Boöppningen tillsluts av en propp av tuggat löv, ibland förstärkt med sandkorn.[4]

Arten finns på europeiska kontinenten (den saknas på Brittiska öarna och Island[5]) och österut till Mongoliet och Jakutien, främst i högländer.[3] I Sverige finns arten på Öland, Gotland samt i viss mån i östra Småland. Tidigare har den även funnits i Skåne, Blekinge och möjligtvis i Närke (den sistnämnda förekomsten grundar sig dock på ett enda fynd som misstänks vara felidentifierat).[3] Arten saknas i Finland.[6]

Status i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Klockgnagbiet har, som avsnittet under Utbredning antyder, minskat i Sverige. Arten var tidigare rödlistad som nära hotad ("NT")[7], men är numera (2018) klassificerad som livskraftig ("LC")[3]. Orsakerna till nedgången är framför allt blomstermarkernas minskning i det moderna jordbruket.[7]

Arten har två underarter:

  • Hoplitis mitis mitis (Nylander, 1852)
  • Hoplitis mitis granadae (Tkalců, 1984)[2]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  1. ^ Hoplitis mitis Nylander, 1852” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Hoplitis+mitis. Läst 18 november 2019. 
  2. ^ [a b] Hoplitis mitis (Nylander, 1852)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756691#null. Läst 18 november 2019. 
  3. ^ [a b c d e f g] Berg, A. et al. (2018). ”Klockgnagbi Hoplitis mitis. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103184. Läst 18 november 2019. 
  4. ^ [a b c] Lhomme, P. 2014 Hoplitis mitis . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 19 november 2019.
  5. ^ ”Map of Hoplitis mitis (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20m?r=0.2&la=48&lo=12&kind=Hoplitis+mitis&flags=subgenus:. Läst 19 november 2019. 
  6. ^ Juho Paukkunen. Hoplitis (Alcidamea). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204602. Läst 18 november 2019. 
  7. ^ [a b] Johansson, Niklas (2012) (PDF, 3,93 MB). Gaddsteklar på Stora Karlsö 2012. Länsstyrelsen i Gotlands län. sid. 14. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:862941/FULLTEXT01.pdf. Läst 18 november 2019