Hoppa till innehållet

Klinisk entitet

Från Wikipedia

Klinisk entitet, engelska clinical entity, är en medicinsk term som betecknar ett tillstånd som avgränsats för att kunna diagnosticeras och behandlas.[1][2] Avgräns­ningen sker genom att ange vilka symtom, sjukdoms­tecken och test­resultat som skall föreligga vid den kliniska entiteten. I det inter­nationella klassi­ficerings­systemet av sjukdomar, ICD, listas alla kliniska entiteter och i rubriken för respektive klinisk entitet ges den så kallade ICD-koden som används vid diagnos.[3]

Den kliniska entiteten hänger nära ihop med diagnosen. Diagnosen är det som sker i det enskilda fallet, när läkaren utvärderar resultaten av sin kliniska under­sökning och konstaterar att patienten uppfyller de symtom, sjukdoms­tecken och test­resultat som definierar den kliniska entitet som anges i diagnosen.

Ett annat sätt att beskriva den kliniska entiteten är att den betecknar en grupp patienter som är homogen och uppvisar inbördes likheter i den sjukdoms­bild som får patienterna att söka läkar­vård. Det råder delade meningar om vilka krav på homo­genitet som skall ställas för att till­ståndet hos en grupp patienter skall betraktas som en klinisk entitet.[2]

Begreppet klinisk entitet är nära förbundet med begreppet sjukdom, men eftersom den kliniska entiteten utgår från det kliniska perspek­tivet och betecknar en homogen grupp patienter snarare än en entydig sjukdomsprocess är de inte synonyma. En klinisk entitet kan till exempel avse en grupp patienter med okänd(a) sjukdoms­process(er) som mani­festeras på ett likartat sätt eller en under­grupp av patienter till en sjuk­dom som mani­festeras på ett heterogent sätt.[1]

Ibland använder man termen diagnostisk entitet (engelska diagnostic entity) istället för klinisk entitet, med ungefär samma betydelse.[4][5]

  1. ^ [a b] Guttentag OE (1949). ”On the clinical entity”. Ann Intern Med 31 (3): sid. 484–496. 
  2. ^ [a b] Vermiglio AJ (2014). ”On the Clinical Entity in Audiology: (Central) Auditory Processing and Speech Recognition in Noise Disorders”. J Am Acad Audiol 25: sid. 904–917. 
  3. ^ Claesson B, Hallander H, Nyberg A, Thore M, Wollin R. Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. Mikrobiologi.net. sid. 9. https://www.mikrobiologi.net/library/document/GB-refmet-I-11-intro-rev1.pdf 
  4. ^ Lycke J, Malmeström C (2010). ”Neuromyelitis optica – viktig differential­diagnos till MS”. Läkartidningen 107 (50): sid. 3212–3215. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2010/12/neuromyelitis-optica-viktig-differentialdiagnos-till-ms/. 
  5. ^ (2 juni 2017). "Medical and Scientific Advisory Committee (MSAC) TOR and Governance".