Hoppa till innehållet

Klimatmål

Från Wikipedia
Länders mål för vilket år de avser att uppnå klimatneutralitet (nettonollutsläpp).
  Noll eller negativa nettoutsläpp
  2030
  2035
  2040
  2045
  2050
  2053
  2060
  2070
  Okänt eller ej deklarerat

Klimatmål är långsiktiga löften inom klimat- och energipolitik för att begränsa global uppvärmning. Forskare, bland annat från FN:s klimatpanel, har visat hur global uppvärmning påverkar människor och natur vid olika temperaturökningar. Utifrån detta har många länder enats om temperaturmål, som ligger till grund för beräkningar av koldioxidbudgetar och planer för att nå målen. Dessa planer styr utsläppsmål, energiproduktion, energieffektivisering och klimatåtgärder. Idag har minst 164 länder klimatmål i sina lagar.[1]

Globala klimatmål

[redigera | redigera wikitext]
Länders mål för när nyförsäljning av fossilfordon ska vara förbjudet.
  2020-talet
  2030-talet
  2040-talet
  2050-talet
Utsläppsbudget och nödvändiga utsläppsminskningsvägar för att uppfylla Parisavtalets 1,5-gradersmål (heldraget) respektive tvågradersmål (streckat) beroende på när den årliga utsläppsmängden vänder nedåt.
Antal parter i multilaterala miljöavtal.[2]

Globala klimatmål är mål som ett stort antal länder har kommit överens om, bland annat på Förenta nationernas klimatkonferenser(en) (COP). De som ofta refereras till är:

  • Klimatkonventionen – ett internationellt miljöfördrag som antogs på Riokonferensen i Brasilien 1992.
  • Mål för 2008 till 2012: Kyotoprotokollet 1997 undertecknades av 160 länder. 38 av dem var I-länder som åtog sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med i genomsnitt 5,2 procent under perioden 2008 till 2012 jämfört med 1990 års nivåer.[3][4] Resultat: Två I-länder (Kanada och USA) drog sig ur respektive ratifierade inte, men övriga 36 fullgjorde sina åtaganden, även om nio klimatkompenserade genom att finansiera utsläppsminskningar i andra länder. Totalt ökade dock världens utsläpp.[5]
  • Mål för 2013 till 2020: I Dohatillägget till Kyotoprotokollet åtog sig något färre I-länder att minska sina utsläpp med minst 18 procent under perioden 2013 till 2020 jämfört med 1990.[3] Tillägget trädde inte formellt i kraft förrän årsskiftet 2020/21, när tillräckligt många länder (mer än 144) hade ratificerat det. Resultat: Dessa länder uppnådde en genomsnittlig utsläppsminskning på 22 procent under perioden, vilket överträffade det ursprungliga målet. Sju deltagande länder ökade dock sina utsläpp under perioden.[6] Kyotoprotokollet ersattes därefter med Parisavtalet (beslutat 2015) som det primära globala klimatramverket.
  • Mål för 2030:
    • 105 länder[7] lovade på COP26 2021 att upphöra med avskogning till 2030.[8]
    • 105 länder[9] undertecknade i samband med COP26 och COP27 (år 2021 och 2022) löften om att minska metangasutsläpp med 30 procent till år 2030 jämfört med 2020.[10] (Inför COP27 meddelade IPCC en vetenskaplig rekommendation om att de globala växthusgasutsläppen behöver nå sin topp 2025 och minskas med 43 % till 2030 jämfört med 2019 års nivåer, men länderna enades inte om att göra detta till klimatmål.[11])
  • Mål för 2100:
  • Mål nummer 13(en) i de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030 handlar om klimatåtgärder, och beslutades av FN:s generalförsamling 2015. Bland annat innefattar det FN:s gröna klimatfond.
Mobilisering av grön klimatfond med 100 miljarder USD årligen utgör indikator 13.A.1 för de globala målen. År 2022 hade länder utlovat 10,3 miljarder USD till fonden.

EU:s klimatmål

[redigera | redigera wikitext]
Måluppfyllelse: EU-länders andel förnybara energikällor 2020 och 2021 jämfört med deras klimatlöfte för 2020. EU-28 (inklusive Storbritannien) lovade totalt 20% förnyelsebar energi till år 2020, och EU-27 uppnådde 22%.[14]

Mål och etappmål för Europeiska unionens klimatpolitik och energipolitik är en del av Europeiska unionens miljöpolitik, och uttrycks förutom i ovanstående internationella överenskommelser även i följande beslut. EU-länderna har lämnat in en gemensam NDC enligt Parisavtalet, åren 2015, 2020 och 2023.[15]

  • Mål för 2020: Bland annat direktivet om förnybar energi(en) anger följande mål:
    • EU:s utsläpp av växthusgaser skulle minska med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer.[16]
    • Förnybara källor skulle stå för 20 procent av EU:s energianvändning.[16] Resultat: Målet överträffades då EU uppnådde 22 procent förnybara källor år 2020.[17]
    • Energianvändningen skulle effektiviseras med 20 procent.[16]
    • Andelen förnybara drivmedel i transportsektorn skulle vara 10 procent.[16] Resultat: 10 procent förnybara drivmedel i genomsnitt i EU27 år 2020.
  • Mål för 2026: EU:s system för utsläppshandel ska successivt tillämpas även på sjöfart och luftfart inom EU, och även på utsläpp av metangas och lustgas, med 100 procent auktionering år 2026.[18]
  • Gamla mål för 2030: År 2014 kom EU överens om skärpning av tidigare föreslagna mål enligt följande. EU lämnade år 2015 in målen som första version av klimatlöften till FN:s register över INDC:er (avsedda nationellt fastställda bidrag). De fick status som NDC:er (nationellt fastställda bidrag) efter ratifieringen av Parisavtalet 2016.[19]
    • 40 procent utsläppsminskning till år 2030, jämfört med 1990 års nivå.
    • 43 procents minskning jämfört med 2005 års nivå av utsläpp från industri och energiproduktion som berörs av EU:s utsläppshandel.[20]
    • 27 procent förnybar energi.[17]
    • 40 procent minskad energianvändningen jämfört med 1990.[21]
    • 14 procent förnybara drivmedel inom transportsektorn.[21]
  • Nya mål för 2030: En andra version av NDC:erna lämnades in 2020 och en tredje version 2023 med i huvudsak mer ambitiösa mål för år 2030:[22][23]
    • 55 procent minskning av utsläpp av växthusgaser inom EU till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, enligt Fit for 55.[21][22]
    • 62 procents minskning av utsläpp från industri och energiproduktion som berörs av utsläppshandeln jämfört med 2005 års nivåer.[20]
    • 32 procent förnybar energi 2030 enligt ett EU-direktiv från 2018 och NDC från 2020,[22] men målet höjdes till 45 procent i EU-Power-planen från år 2022.[17]
    • 32,5 procent energieffektivisering jämfört med en historisk baslinje ("business as usual").
    • CO2-utsläpp från olika fordonstyper ska minska. Bland annat ska utsläpp per kilometer från personbilar som säljs i EU minska i genomsnitt med 37,5 procent från 2021 års nivåer.[22]
    • 14 procent av transportsektorns drivmedel ska vara förnybara.[21]
  • Mål för 2035: Utfasning av fossilfordon(en) vid nybilsförsäljning, inklusive laddhybrider, ska ske i EU 2035 enligt beslut i oktober 2022.[24]
  • Mål för 2050: Klimatneutralitet (nettonollutsläpp av fossila gaser) ska uppnås i EU senast 2050, enligt Europeiska gröna given, godkänd 2020, och Europeiska klimatlagen, presenterad 2020.

Sveriges klimatmål

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges nationella energi- och klimatmål innefattar, utöver EU:s mål, etappmål för fossila utsläpp i Sverige totalt och från transportsektorn samt för energianvändning i Sverige 2020, 2030, 2040 och 2045,[21][25] Utöver ovanstående globala klimatmål och klimatmål för EU har Sverige åtagit sig mål enligt följande beslutsdokument:

  • Mål för 2020: Sveriges riksdag beslöt 2009 om flera mål för år 2020:
    • Sverige skulle minska sina utsläpp med upp till 40 procent till 2020 jämfört med 1990.[3]
    • Energianvändningen skulle vara 20 procent effektivare år 2020 jämfört med 2008.[21]
    • Andelen förnybar energi skulle vara minst 50 procent av den slutliga energianvändningen år 2020.[21] Resultat: Målet uppfylldes, då andelen förnybar energi var 60,1 procent år 2020.[26]
    • Andelen förnybar energi i transportsektorn skulle vara minst 10 procent.[21] Resultat: Målet nåddes, då andelen förnybar energi i transportsektorn var 31,9 procent år 2020.[27]
  • Första målet i de 16 nationella miljömålen, vilka antogs av riksdagen 2010, är begränsad klimatpåverkan.[28]
  • Mål för 2030 enligt svenska beslut: Etappmål för år 2030 har beslutats i Den nationella energiöverenskommelsen (politisk överenskommelse från 2016) och i Det klimatpolitiska ramverket (svensk lagstiftning från 2017):
    • Utsläppen för inrikes transporter (ej flyg) ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010.[21]
    • Energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005 (genom minskad energiintensitet).[21]
    • 63 procent minskning av Sveriges utsläpp från anläggningar som inte berörs av utsläppshandeln jämfört med 1990. I denna minskning kan 8 procentenheter vara kompenserande åtgärder, men om det utnyttjas måste utsläppen vara 52 procent lägre än de var 2005.[20]
  • Mål för 2030 enligt EU-lagstiftning: Följande etappmål ingick i 2020 års version av EU:s NDC:er, och är bindande enligt EU-förordningar:
    • Utsläppen av växthusgaser ska vara 63 procent lägre 2030 jämfört med 1990 (förutom företag som omfattas av EU:s utsläppshandel).[21]
    • Sveriges utsläpp från sektorer utanför EU och ETS ska reduceras från 2005 års nivåer med minst 40 procent.[22][29]
  • Mål för 2040:
  • Mål för 2045: Det klimatpolitiska ramverket, antaget 2017,[30] vars efterlevnad utvärderas av Klimatpolitiska rådet, innefattar långsiktiga mål om:
    • Nettonollutsläpp (klimatneutralitet) senast år 2045.
    • Minst 85 procent av reduktionen av utsläpp ska ske inom Sverige år 2045.[21]

Finlands klimatmål

[redigera | redigera wikitext]

Finlands nationella klimatmål innefattar, utöver EU:s mål, att minska utsläppen med 60 procent före 2030, med 80 procent före 2040 och med 90 procent före 2050, jämfört med 1990 års nivå. Enligt lagen ska Finland vara klimatneutralt senast år 2035.[31]

  1. ^ Thomas Harrisson (11 maj 2017). ”Database over Climate change laws around the world” (på engelska). Carbon Brief. https://www.carbonbrief.org/mapped-climate-change-laws-around-world/. Läst 14 augusti 2023. ”The database, produced by the Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment and the Sabin Center on Climate Change Law, includes more than 1,200 relevant policies across 164 countries.” 
  2. ^ Ritchie, Roser, Mispy, Ortiz-Ospina. "Mätning av framsteg mot målen för hållbar utveckling." (SDG 13) SDG-Tracker.org, webbplats (2018).
  3. ^ [a b c] ”klimatpolitik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatpolitik. Läst 21 november 2022. 
  4. ^ ”Industrialized countries to cut greenhouse gas emissions by 5.2%”. unfccc.int. 11 december 1997. https://unfccc.int/cop3/fccc/info/indust.htm. Läst 14 augusti 2023. 
  5. ^ Michael Le Page (14 juni 2016). ”Was Kyoto climate deal a success? Figures reveal mixed results” (på amerikansk engelska). New Scientist. https://www.newscientist.com/article/2093579-was-kyoto-climate-deal-a-success-figures-reveal-mixed-results/. Läst 2 januari 2024. 
  6. ^ ”Emission Reductions under the Kyoto Protocol Pave the Way for Increased Ambition”. unfccc.int. FN:s klimatkonvention (UNFCCC). 19 juli 2024. https://unfccc.int/news/emission-reductions-under-the-kyoto-protocol-pave-the-way-for-increased-ambition. 
  7. ^ Skogsindustrierna. ””Bra beslut att stoppa avskogning” - Skogsindustrierna”. www.skogsindustrierna.se. https://www.skogsindustrierna.se/aktuellt/nyheter/2021/11/bra-beslut-att-stoppa-avskogning/. Läst 14 augusti 2023. 
  8. ^ Messetchkova, Iana (2 november 2021). ”Glasgow Leaders’ Declaration on Forests and Land Use” (på brittisk engelska). UN Climate Change Conference (COP26) at the SEC – Glasgow 2021. https://ukcop26.org/glasgow-leaders-declaration-on-forests-and-land-use/. Läst 26 november 2022. 
  9. ^ Olivia Lai (3 november 2021). ”105 Countries Join Global Methane Pledge to Slash Methane Emissions 30% by 2030” (på engelska). Earth.Org. https://earthorg.mystagingwebsite.com/105-countries-join-global-methane-pledge-to-slash-methane-emissions-30-by-2030/. 
  10. ^ ”Homepage | Global Methane Pledge”. www.globalmethanepledge.org. https://www.globalmethanepledge.org/#pledges. Läst 26 november 2022. 
  11. ^ ”The evidence is clear: the time for action is now. We can halve emissions by 2030. — IPCC”. 5 april 2022. https://www.ipcc.ch/2022/04/04/ipcc-ar6-wgiii-pressrelease/. 
  12. ^ ”Global Stocktake”. unfccc.int. https://unfccc.int/topics/global-stocktake. Läst 16 november 2024. 
  13. ^ ”Global Stocktake Explorer”. gst1.org. https://gst1.org/explorer/. Läst 16 november 2024. 
  14. ^ ”Share of energy consumption from renewable sources in Europe” (på engelska). www.eea.europa.eu. 26 oktober 2022. https://www.eea.europa.eu/ims/share-of-energy-consumption-from. 
  15. ^ ”Climate strategies & targets” (på engelska). climate.ec.europa.eu. https://climate.ec.europa.eu/eu-action/climate-strategies-targets_en. Läst 20 november 2022. 
  16. ^ [a b c d] ”Sveriges och EU:s energi- och klimatmål för 2020 och 2030”. 2 april 2020. Arkiverad från originalet den 1 april 2023. https://web.archive.org/web/20230401012625/https://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/. 
  17. ^ [a b c] ”Renewable energy targets” (på engelska). energy.ec.europa.eu. https://energy.ec.europa.eu/topics/renewable-energy/renewable-energy-directive-targets-and-rules/renewable-energy-targets_en. Läst 27 november 2022. 
  18. ^ ”55 %-paketet: rådet antar rättsakter som ska möjliggöra 2030 års klimatmål”. Europarådet. 25 april 2023. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2023/04/25/fit-for-55-council-adopts-key-pieces-of-legislation-delivering-on-2030-climate-targets/. 
  19. ^ ”European parliament votes for stronger climate targets” (på engelska). the Guardian. 5 februari 2014. http://www.theguardian.com/environment/2014/feb/05/european-parliament-votes-renewables-targets. Läst 22 november 2022. 
  20. ^ [a b c] ”Sveriges del av EU:s klimatmål”. Naturvårdsverket. 3 juli 2023. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-del-av-eus-klimatmal/. 
  21. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Sveriges energi- och klimatmål”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/. Läst 20 november 2022. 
  22. ^ [a b c d e] ”First NDC of the European Union and its Member States, updated version”. Europeiska unionen och dess medlemsstater. 18 december 2020. https://unfccc.int/sites/default/files/NDC/2022-06/EU_NDC_Submission_December%202020_0.pdf. 
  23. ^ ”https://www.climatewatchdata.org/ndcs-explore”. www.climatewatchdata.org. https://www.climatewatchdata.org/ndcs-explore. Läst 27 november 2022. 
  24. ^ ”Klart: Nya fossilbilar förbjuds i EU från 2035”. Allt om Elbil. 28 oktober 2022. https://alltomelbil.se/klart-nya-fossilbilar-forbjuds-i-eu-fran-2035/. Läst 21 november 2022. 
  25. ^ ”Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/. Läst 20 november 2022. 
  26. ^ ”File:Table 1 share of energy from renewable sources 2020.PNG” (på engelska). ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=File:Table_1_share_of_energy_from_renewable_sources_2020.PNG. Läst 28 november 2022. 
  27. ^ ”2022 Report on the achievement of the 2020 renewable energy targets” (på engelska). energy.ec.europa.eu. https://energy.ec.europa.eu/2022-report-achievement-2020-renewable-energy-targets_en. Läst 28 november 2022. 
  28. ^ ”Etappmålen - Sveriges miljömål”. sverigesmiljomal.se. https://sverigesmiljomal.se/etappmalen/#0. Läst 21 november 2022. 
  29. ^ ”Regulation (EU) 2018/842 of the European Parliament and of the Council of 30 May 2018 on binding annual greenhouse gas emission reductions by Member States from 2021 to 2030 contributing to climate action to meet commitments under the Paris Agreement and amending Regulation (EU) No 525/2013 (Text with EEA relevance)” (på engelska). 19 juni 2018. http://data.europa.eu/eli/reg/2018/842/oj/eng. 
  30. ^ [a b] ”Det klimatpolitiska ramverket”. Regeringen. 12 juni 2017. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/. 
  31. ^ ”Finlands nationell klimatpolitik”. Miljöministeriet. https://ym.fi/sv/finlands-nationell-klimatpolitik. Läst 14 augusti 2023.