Kjell Asplund
| Kjell Asplund | |
| Född | 1943 |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Diabetolog |
| Befattning | |
| Styrelseordförande | |
| Arbetsgivare | Socialstyrelsen |
| Redigera Wikidata | |
Kjell Asplund, född 1943, är en svensk läkare. Asplund var 2004–2008 generaldirektör för Socialstyrelsen, där han 2003–2004 var överdirektör. Innan dess var han bland annat professor i medicin vid Umeå universitet och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Han blev 2023 jubeldoktor vid Uppsala Universitet.
Asplund har en bakgrund som läkare, utbildad vid Uppsala universitet. Han disputerade 1972 i histologi på en avhandling[1] om bildande och utsöndring av insulin hos foster och nyfödda. Han blev påföljande år docent i histologi samt 1981 docent i medicin vid Umeå universitet. 1994 utnämndes han till professor i medicin i Umeå.
Hans kliniska forskning har huvudsakligen varit inriktad på diabetes, stroke och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Han har bland annat varit ordförande för den europeiska strokeorganisationen och styrelseordförande för SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) åren 1997–2002. Från 22 september 2003 till den 31 maj 2004 var han överdirektör och 1 juni 2004 till den 29 februari 2008 generaldirektör vid Socialstyrelsen. Han var 2010–2011 nationell cancersamordnare vid Socialdepartementet.
Asplund är styrelseordförande vid Socialstyrelsen, vice ordförande i Cancerfondens styrelse och ledamot av Överklagandenämnden för etikprövning. Han var under åren 2012–2019 ordförande för Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Tidigare har han varit styrelseordförande for Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering SBU) och styrelseledamot vid bland annat Umeå universitet, Läkemedelsverket, Räddningsverket, Stiftelsen Stockholms Sjukhem och Karolinska Universitetssjukhuset samt ledamot av Bergwallkommissionen vid Justitiedepartementet. På uppdrag av Karolinska Universitetssjukhuset genomförde Asplund 2016 en intern granskning av professor Paolo Macchiarinis luftstrupstransplantationer vid sjukhuset.[2] Åren 2017–2019 ledde han en statlig utredning om komplementär och alternativ medicin.[3] År 2021 publicerade Asplund sin uppmärksammade bok "Fuskarna". I boken refererar och kommenterar han 19 skilda medicinska forskningsskandaler och uttalar, att det troligen finns många fler sådana skandaler, vilka dock ännu ej blivit avslöjade.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1999 – Hjärnans kärlsjukdomar.. Libris 3400723
- 2021 – Fuskarna: om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen. Stockholm: Fri tanke. Libris v7354vvzs3hz47wj. ISBN 9789189139992
- 2024 – Biafra: minnen av krig, svält och undergång. Vulkan. Libris 7rlzc1rm5t9w8tvx. ISBN 9789189823853
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Asplund, Kjell (1972) (på engelska). Insulin biosynthesis and release in the foetus and newborn: an experimental study in the rat. Abstracts of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine, 0345-004X ; 145. Uppsala. Libris 344725
- ^ Michael Lövtrup (12 februari 2016). ”Kjell Asplund ska leda sjukhusets utredning”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/02/Kjell-Asplund-ska-leda-Karolinska-universitetssjukhusets-utredning/. Läst 19 augusti 2018.
- ^ ”Utredning föreslår förbättringar för de som söker alternativ medicin”. Regeringskansliet. 28 mars 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/03/utredning-foreslar-forbattringar-for-de-som-soker-alternativ-medicin/. Läst 25 september 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|