Hoppa till innehållet

Khao Phing Kan

Khao Phing Kan
(เขาพิงกัน(thailändska))
Ko Khao Phing Kan (เกาะเขาพิงกัน)
Ö
Ko Ta Pu är en 20 meter hög klippö strax norr om Khao Phing Kan, i Thailand. Ön tillhör Phang Nga nationalpark och blev 1974 förknippad med James Bond, eftersom den förekom i filmen Mannen med den gyllene pistolen.
Ko Ta Pu är en 20 meter hög klippö strax norr om Khao Phing Kan, i Thailand. Ön tillhör Phang Nga nationalpark och blev 1974 förknippad med James Bond, eftersom den förekom i filmen Mannen med den gyllene pistolen.
Land Thailand Thailand
Region Södra Thailand
Provins (changwat) Phang Nga
Koordinater 08°16′31.36″N 98°30′02.02″Ö / 8.2753778°N 98.5005611°Ö / 8.2753778; 98.5005611
Tidszon ICT (UTC+7)
Geonames 7778911

Khao Phing Kan, thailändska เขาพิงกัน, också kallad Ko Khao Phing Kan (เกาะเขาพิงกัน), är en ö i provinsen Phang Nga, i Thailand. Khao Phing Kan och omgivande öar består av karsttorn av kalksten.[1] Ön ingår i Ao Phang Ngas nationalpark. 40 meter från ön ligger den 20 meter höga karstön Ko Ta Pu (เกาะตาปู) eller Ko Tapu.

Khao Phing Kan betyder "kullar som lutar sig mot varandra" på thai.[2] Ko Ta Pu betyder bokstavligen "Krabbans öga" och namnvarianten Ko Tapu kan översättas "spikön" vilket ganska väl beskriver den lilla öns utseende.

Med "ko" (เกาะ) som betyder "ö" och "khao" (เขา) som betyder "berg" eller "kulle", används ko, khao och Ko Khao omväxlande i namnen för öarna I området.[3] Efter 1974 har Khao Phing Kan och Ko Ta Pu blivit förknippade med James Bond, eftersom de förekom i filmen Mannen med den gyllene pistolen.[4][5][6] Både huvudön och den lilla klippön får därför numera ofta heta ”James Bond-ön”.[7]

1981 blev Khao Phing Kan naturskyddat som del i den marina nationalparken Ao Phang Ngas nationalpark.[4] Sedan 1998 är det förbjudet att närma sig klippön Ko Ta Pu med turistbåt. Detta för att minska risken för erosion, som på sikt kommer att få klippön att rasa i havet.[8]

Khao Phing Kan

[redigera | redigera wikitext]

Khao Phing Kan består av två skogklädda öar med branta kustlinjer. De ligger i den nordvästra delen av Phang Nga-viken, ungefär 6 kilometer från fastlandet.Den västra delen av ön är 130 m i diameter och den östra 240 m lång och 140 m bred. Tidvattnet har står påverkan på ön, med växlingar på ungefär 3 meter, vilket gör att stränder och grottor regelbundet svämmas över.[3]

Havet runt ön är grunt, bara några meter djupt och ljusgrönt till färgen. Botten är täckt med sediment från flera av floderna i norr.[9]

Ko Ta Pu.

Ko Ta Pu är en kalkstensklippa som är ungefär 20 meter hög. Den ligger 40 meter väster om Khao Phing Kan.

En lokal sägen berättelse om Ko Ta Pus tillblivelse: Det var en gång en fiskare som hade god fiskelycka och alltid bärgade stora fångster. Men en dag uteblev fiskelyckan och det enda han fick upp med näten var en spik. Han slängde tillbaka den i havet, bara för att fiska upp den igen. Till sist var han så ifrån sig, att han drog sitt svärd och delade spiken på mitten. Den ena halvan flög iväg och bildade Ko Ta Pu.[10]

En vetenskaplig version av berättelse är att det fanns ett korallrev i området under Perm-perioden. På grund av tektoniska rörelser i jordskorpan bröts korallrevet upp och med tiden eroderade vatten, vågor och vindar revet, så att bara Ko Ta Pu återstår.[9]

1974 kom Ko Ta Pu att bli förknippad med James Bond, när den förekom i filmen Mannen med den gyllene pistolen. Bond-skurken Scaramanga beskriver ön som en “svampformad klippa”.

Ko Ta Pu dyker även upp i Bond-filmen Tomorrow Never Dies (1997), men placeras då i Vietnam, och i den italienska filmen Quo Vado?, där den placeras i Filippinerna.

Khao Phing Kan och Ko Ta Pu.

Det tropiska klimatet i Thailand är ett sommarmonsunklimat, med kraftiga monsunregn från maj till oktober och torrtid från oktober till maj. Det är svalast i slutet av regntiden och början på torrtiden. I slutet av torrtiden kan det vara 34–37 grader varmt.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Khao Phing Kan, 10 april 2019.
  1. ^ ”Thailand: Ko Khao Phing Kan (James Bond Island), Ao Phang Nga (Phangnga Bay) National Park, Phang Nga Province” (på engelska). Pictures from History. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129104308/http://www.picturesfromhistory.com/gallery/CPA0011001-0011500/image/53/Thailand_Ko_Khao_Phing_Kan_James_Bond_Island_Ao_Phang_Nga_Phangnga_Bay_National_Park_Phang_Nga_Province. Läst 5 november 2019. 
  2. ^ ”Phang-nga Town” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501220723/http://www.thaiwaysmagazine.com/phang-nga/phang-nga_attractions_town.html. Läst 5 november 2019. 
  3. ^ [a b] ”Approaching James Bond Island” (på engelska). Arkiverad från originalet den 31 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130831225604/http://jamesbond.ajb007.co.uk/james-bond-island-thailand/. Läst 5 november 2019. 
  4. ^ [a b] Joe Cummings, Becca Blond, Morgan Konn (2005) (på engelska). sid. 642. ISBN 1-74059-697-8. https://books.google.com/books?id=hh_baRUfbUIC&pg=PA642 <titel=Thailand. Läst 5 november 2019 
  5. ^ Sykes, Martin (30 mars 2010). ”Phuket: Like a limestone cowboy” (på engelska). The New Zealand Herald. http://www.nzherald.co.nz/travel/news/article.cfm?c_id=7&objectid=10635289. Läst 5 november 2019. 
  6. ^ ”Travel like 007” (på engelska). Msnbc.com. http://www.msnbc.msn.com/id/27164973/. Läst 5 november 2019. 
  7. ^ Claudia Springer (2007) (på engelska). James Dean transfigured: the many faces of rebel iconography. University of Texas Press. sid. 195. ISBN 0292714440. https://books.google.com/books?id=3wHBIQlLM50C&pg=PA195. Läst 5 november 2019 
  8. ^ ”Ko Tapu stängd för turism” (på ryska). travel.ru. http://archive.travel.ru/thailand/3742.html. Läst 5 november 2019. 
  9. ^ [a b] ”Phang Nga Bay National Park” (på engelska). National Park Division, Royal Forestry Department. http://www.andaman-island-hopping.com/articles/phangngabay.htm. Läst 5 november 2019. 
  10. ^ ”Ao Phang-nga National Park” (på engelska). Officiell hemsida. 20 oktober 2014. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20141020032818/http://www.dnp.go.th/parkreserve/asp/style1/default.asp?npid=197&lg=2. Läst 5 november 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]