Kerstin Gabrielsdotter
| Kerstin Gabrielsdotter (Körning) | |
| Född | 1530 |
|---|---|
| Död | 1585 |
| Barn | Per Ulfsax |
| Redigera Wikidata | |
Kerstin Gabrielsdotter, född omkring 1529, död omkring 1590, var en svensk adelsdam som anklagades för att ha mördat Johan III:s dotter med hjälp av magi. Hon är möjligen den enda medlem av adeln som åtalats för trolldom i Sverige.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Kerstins far var häradshövdingen i Uppvidinge Gabriel Körning[1] till Getnö gård i Almundsryds socken[2][a]. Modern var Märta Jakobsdotter (Persdotter),[1] dotter till Per Olofsson, ägare till Osaby i Tofta socken.[3]
Kerstin var gift första gången, senast 1553, med Måns Ol(of)sson[1] (två duvor)[3], häradshövding i Konga härad[4], död 1557/1558, och före 1552 ägare till Getnö gård[3] Han tvingades då lämna ifrån sig gården och ön till Gustaf Vasa, efter att anklagats för att ha bedrivit otillåten gränshandel och smuggling.[5] Efter Måns Olofssons död återfick änkan gården[3]. Han blev även ägare till Osaby som ägdes av Kerstin och Måns Olofsson från 1553 och tidigare ägts av Kerstins morfar[3].
Kerstin var gift andra gången, från före 1559, med ryttmästaren Lindorm Person (Ulfsax)[1], Norra Sandsjö, född i Bolmsö 1528[6][b], som från 1562 var ägare till Osaby[3] och som stupade i slaget vid Axtorna 1565[1].
Kerstin var gift tredje gången, från tidigast 1567, med Joen Nilsson, född 1536 i Växjö[4], Erik XIV:s köksmästare, ståthållare i hela Småland 1568, fogde i Kronobergs län 1589–1590, befallningsman på Kronobergs slott 1590, Slottsloven på Kalmar slott 1591, häradshövding i Kinnevalds härad 1594.[c] Han var ägare till Åryd (i Hemmesjö socken) och genom sitt giftermål även Osaby.
Kerstin Gabrielsdotter fick tre barn: dottern Margareta Ulfsax (1548[d]–1622)[6], sonen Per Ulfsax (1562–1606), född Norra Sandsjö socken[6], och sonen Nils Joensson Rosenquist född omkring 1568[1], adlad Rosenquist af Åkershult 1625.
Tillförlitliga uppgifter om Kerstins födelseår saknas, men barnens födelseår och hennes giftermålsår indikerar en trolig tid mellan 1528 och 1534. För dödsår uppger en källa[3] efter 1590.
Anklagelserna för trolldom
[redigera | redigera wikitext]När kung Johan III:s dotter Lucretia Gyllenhielm dog år 1585, meddelade Carl Gustafsson Stenbock (förlovad med Lucretia Gyllenhielm och senare gift med hennes halvsyster) kungen att det gick rykten om att Gyllenhielm hade blivit "genum trulldom förgiortt" av Kerstin Gabrielsdotter.[7]
Wilhelmina Stålberg uppger i sin bok Anteckningar om svenska qvinnor från 1864 "att hon med 12 adliga qvinnors ed styrka sin oskuld; men sedan hon ej allenast blef misstänkt, utan förmodligen äfven öfverbevisad såsom sin mans mörderska, blef hon aflifvad"[8]. Hertig Karls rimkrönika uppger att kungen gav henne möjligheten att svära sig fri från anklagelsen genom 12 adliga kvinnors ed. Hon misslyckades dock med att samla tolv sådana karaktärsvittnen. Misstankarna om att hon orsakat sin makes död bidrog till att hon dömdes skyldig till anklagelsen om trolldom. Hon dömdes till döden och avrättades.[9][10] Andra källor uppger att med "afseende å anklagelsen för trolldom, styrkte hon med tolf adliga qvinnors ed sin oskuld", men att hon ändå avrättades senare.[11] Mer handfasta källor från tiden uppger hon ännu levde 1590.[3]
Att medlemmar av adeln avrättades för trolldom var ovanligt. I Danmark avrättades adelsdamen Christenze Kruckow år 1621.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Geni och Roskilde historie anger faderns namn till Gabriel Mattson, men med andra data som är orimliga (födelsetid 1570 t.ex.). Också uppgiften om Getnö gård är inte helt säker, i Frälsegodsen i Sverige under Storhetstiden anges att gården överläts till konungen av Kerstins make 1552, men att hon återfick den vid hans död 1558/59
- ^ datum är ifrågasatt i kommenterar på anbytaforum
- ^ enligt anteckningar i geni och Anbytarforum har Elgenstierna blandat ihop två personer. Även uppgifterna i geni är oförenliga, en andra son född kring 1570 och ett andra giftermål med Ingrid Stråle af Ekna stämmer inte riktigt, och dödsår anges mycket olika, före 1600 levde till 1616
- ^ årtalet från Roskilde Historie är osäkert och motsägs av biografi uppgifter i geni, som mer indikerar strax efter 1550
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”Rosenquist af Åkershult nr 164”. Adelsvapen-wiki (som bland sina källor uppger Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36 och Roskilde historie. 26 april 2014. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rosenquist_af_%C3%85kershult_nr_164. Läst 3 april 2017.
- ^ ”Körning”. Roskilde historie. http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Koerning/Koerning.htm. Läst 3 april 2017.
- ^ [a b c d e f g h] Almquist, Johan Axel (1931). Frälsegodsen i Sverige under Storhetstiden. sid. 1218. https://books.google.se/books?id=ddRBAAAAYAAJ&q=%22kerstin+gabrielsdotter%22+k%C3%B6rning&dq=%22kerstin+gabrielsdotter%22+k%C3%B6rning&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwijq4rZw-zOAhUBWSwKHZnRAVoQ6AEIHzAB
- ^ [a b] ”Kerstin Gabrielsdotter”. Geni. http://www.geni.com/people/Kerstin-K%C3%B6rning/6000000006127758201. Läst 7 april 2017.
- ^ Olofsson, Lennart. ”Getnö - ett turistparadis med rötter i forn tiden”. webbplats för Getnö gård. Arkiverad från originalet den 13 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170513050352/http://www.getnogard.se/getnoe-gard/getnoe-ett-turistparadis-med-roetter-i-forn-tiden.html. Läst 7 april 2017.
- ^ [a b c] ”Ulfax”. Roskilde historie. http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Ulfsax/Ulfsakssvensk.htm. Läst 3 april 2017.
- ^ Sofia Gyllenhielms mödernehärstamning Arkiverad 11 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Genos 21, 1950, fotnot 32.
- ^ Gyllenhjelm, Lucretia i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- ^ Karl IX:s rimkrönika (KB)
- ^ Palmskiöldska samlingen i Uppsala
- ^ Berg, Per Gustav (1871). Svensk mystik. sid. 64. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergPG/titlar/SvenskMystik/sida/64/etext