Hoppa till innehållet

Kerstin Anér

Från Wikipedia
Kerstin Anér
Född28 mars 1920[1][2][3]
Adolf Fredriks församling[1][2][3], Sverige
Död23 november 1991[2] (71 år)
Överjärna församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidGöteborgs universitet
SysselsättningPolitiker[2][3], författare
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1969–1970)[2][3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1976–1978)[6][7]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1978–1979)[8]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1979–1982)[9]
Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1980–1981)[10]
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1981–1983)[10][2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1982–1985)[11]
ArbetsgivareSveriges Radio
Idun
Bonniers Litterära Magasin
Politiskt parti
Folkpartiet
FöräldrarJosef Anér[1][2][3]
Gunvor Anér[3]
SläktingarSven Anér (syskon)[2]
Redigera Wikidata

Kerstin Anér, född 28 mars 1920 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 23 november 1991 i Överjärna församling[12], Södertälje, var en svensk radioproducent, litteraturvetare och författare. Hon var även politiker (folkpartist) och riksdagsledamot.

Kerstin Anér var dotter till direktören Josef Anér och läraren Gunvor Anér, född Löfvendahl, samt syster till Sven Anér.[13] Hon blev filosofie doktor i litteraturhistoria vid Göteborgs högskola 1948 på en avhandling[14] om 1790-talets press- och litteraturklimat i Sverige. Hon var medarbetare i Bonniers litterära magasin 1946–1959 och Idun/Veckojournalen 1951–1963, och var programproducent vid Sveriges Radio 1956–1969. Åren 1976–1980 var hon statssekreterare i utbildningsdepartementet.

Anér var riksdagsledamot 1969–1985, 1969–1970 i andra kammaren för Stockholms stads valkrets, 1971–1976 för Stockholms kommuns valkrets och 1976–1985 i Stockholms läns valkrets. I riksdagen var hon bland annat ledamot i jordbruksutskottet 1972–1976 och i kulturutskottet 1979–1982. Hon var även andre vice gruppordförande för Folkpartiet 1975–1981. Som riksdagsledamot var hon flitigt verksam inom forsknings- och miljöpolitiken, djurrättsfrågor och i frågor gällande alternativmedicin. Hon var även tidigt ute med att uppmärksamma datoriseringens effekter på den personliga integriteten. Hon anlitades också i ett stort antal statliga utredningar om exempelvis integritet, genteknik och energifrågor.

Anér myntade det i datavetenskap och datarätt förekommande begreppet dataskugga.[15] Anér nämner termen första gången i tryckt media i den kristna kulturtidskriften Vår Lösen år 1972 i en essä med titeln ”Dataskuggan”.

Anér var länge aktiv i Rädda barnens riksförbund, där hon också var förbundsordförande 1978–1983. Hon var en anlitad talare över hela landet, både i kyrkorna och i Folkpartiets lokala avdelningar. Hon utvecklade en talekonst som drog många människor till hennes möten, där hon ibland läste upp psalmer och annat som hon skrivit. Hon finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med två verk (nr 27 och 292).

  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94 (Sveriges riksdag 1996), band 1, s. 57-68
  1. ^ [a b c] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0001/C I a/26 (1918-1923), bildid: 00028294_00067, sida 66, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 21 maj 2019, ”59,Mars 28,,1,,,,Kerstin”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Kerstin Anér 1920-03-28 — 1991-11-23 Politiker, riksdagsledamot, samhällsdebattör, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: KerstinAner0, läst: 22 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfEqA, läst: 31 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Riksdagens protokoll 1976/77:1 (4–11 oktober 1976), 31 december 1976, läs online, läs online och läs online, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Riksdagens protokoll 1977/78:57 (10-12 januari 1978), 31 december 1977, läs online, läs online och läs online, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Riksdagens protokoll 1977/78:57 (10-12 januari 1978), 31 december 1977, läs online, läs online och läs online, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Parliamentary Assembly Kerstin ANÉR, läs online, läst: 22 september 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  13. ^ ”Bibliotek Värmland - Anér Gunvor”. Bibliotekvarmland.se. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811193035/http://www.bibliotekvarmland.se/content?page=647. Läst 21 augusti 2012. 
  14. ^ Anér, Kerstin (1948). Läsning i blandade ämnen: studier i 1790-talets svenska press- och litteraturhistoria. Göteborg: Rundqvist. Libris 8072756 
  15. ^ Steven Bellovin (29 juni 2021). ”Where Did “Data Shadow” Come From?” (på engelska). circleid.com. https://circleid.com/posts/20210629-where-did-data-shadow-come-from. Läst 26 juli 2023. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]