Hoppa till innehållet

Kenneth Milldoff

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Kenneth Milldoff
FöddLars Gustav Kenneth Svensson
16 augusti 1947
Gävle, Sverige Sverige
Död15 september 2015 (68 år)
Limhamn, Malmö
MakaCecilia Hjalmarsson (1982-2000)
IMDb SFDb

Lars Gustav Kenneth Milldoff, ursprungligen Svensson, född 16 augusti 1947 i Gävle, död 15 september 2015 i Limhamn, Malmö,[1][2] var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Efter en tid som sjöman utbildade sig Milldoff till dekoratör och arbetade vid NK i Stockholm, samtidigt som han återknöt till sitt barndomsintresse teater och studerade skådespeleri vid Teaterstudion med dess Grotowski-metodbaserade fysiska teaterform. Han övergick därefter till att spela på Pistolteatern och kom 1973 till Malmö stadsteater, där han de första åren ingick i dess ensemble Unga Teatern. Bland musikaler medverkade han i publiksuccéer som urpremiären av Bengt-Arne Wallins Röde Orm från Kullen (1978) och La Cage aux Folles (1985). Bland dramatiken finns framträdande roller i bland annat Max Lundgrens fotbollsdrama I.K. Kamraterna (1977), Astrid Lindgrens Mio min Mio (1983), Stig Dagermans Streber (1984), Eugene O'Neills Lång dags färd mot natt (1989), Arthur Millers En handelsresandes död (1990), Ludvig Holbergs Jeppe 96 (1996) och Ronny Danielssons All We Need is Love (2010) och Here Comes the Sun (2011).

Med jämna mellanrum var han tjänstledig för att arbeta på Riksteatern och Helsingborgs stadsteater – till exempel Samuel Beckets I väntan på Godot (1993) – samt för att undervisa på Teaterhögskolan i Malmö eller regissera på Studioteatern i Malmö. Han spelade även folklustspel på Pildammsteatern som Toni Rhodins Nils Jönsson och Österns Pärla 1999.[3]

År 1985 erhöll han Teaterförbundets Daniel Engdahlstipendium. Milldoff är gravsatt i minneslunden på Limhamns kyrkogård.[4]

Radio och TV

[redigera | redigera wikitext]

Han har medverkat i omkring 60 pjäser på Radioteatern och en rad film- och tv-produktioner. Han har synts i bland annat SVT:s filmer och dramaserier som Richard Hoberts Yngsjömordet och Ögat (1998), Ragnar Lyths Macklean (1993), Staffan Valdemar Holms Strindbergproduktion Vasasagan (även på scen; 1998), Lukas 8:18 (1998), Thomas Alfredsons och Klas Östergrens Offer och gärningsmän (1999), Familjen (2002), Henning Mankell-filmatiseringen Den femte kvinnan (2002), Lasermannen (2005), som svensk statsminister i Kronprinsessan (2006) och Kungamordet (2008), i komediserien Bota mig! (2006), Hinsehäxan (2012) samt i andra säsongen av Bron (2013). Han medverkade också i flera danska radio- och tv-produktioner såsom Krönikan (2004).

Film

[redigera | redigera wikitext]

Bland biograffilmer har han spelat i Hans Alfredsons Jim och piraterna Blom (1987) och Vargens tid (1988), Vilgot Sjömans Fallgropen (1989), Stellan Olssons Good Night Irene (1994), Bo Widerbergs Lust och fägring stor (1995), Stefan Jarls Jag är din krigare (1997), Måns Herngrens och Hannes Holms Det blir aldrig som man tänkt sig (2000), Reza Baghers Capricciosa (2003), Pernilla Augusts Svinalängorna (2010), Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick (2008) samt som Per Albin Hansson i Troells Dom över död man (2012).

Hans röst hördes ofta i bokinläsningar, tecknade barnfilmer och även en hel del i reklaminslag och i dubbningssammanhang, speciellt som rösten till kalaspuffarnas maskot "Honey Monster"," Shredder" (eller "Strimlaren" som han kallas i denna dubbning) i Sun Studio AB:s dubbning av Teenage Mutant Ninja Turtles från 1987 på video och kapten Haddock i Nelvanas TV-version av Tintin.

Filmografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1986 Husets herre (Мещане, Mesjtjane)
Maksim Gorkij		 Barbro Larsson Malmö Stadsteater
1988 Skandal i familjen (A Small Family Business)
Alan Ayckbourn		 Lennart Olsson Malmö stadsteater
1990 Biff Loman En handelsresandes död (Death of a Salesman)
Arthur Miller		 Lennart Olsson Malmö Stadsteater
1993 Estragon I väntan på Godot (En attendant Godot)
Samuel Beckett		 Hans Polster Helsingborgs stadsteater
1994 Snickare Engstrand Gengångare (Gengangere)
Henrik Ibsen		 Ronnie Hallgren Malmö Dramatiska Teater
1996 Timmen när vi inte visste något om varandra (Die Stunde da wir nichts voneinander wussten)
Peter Handke		 Kim Brandstrup Malmö Dramatiska Teater
2003 Ingvar Himmavid (Masjävlar)
Maria Blom		 Jan Nielsen Helsingborgs stadsteater[5]
2007 Helge, fadern Festen
Thomas Vinterberg, Mogens Rukov och Bo hr. Hansen		 Anders Lerner Malmö Dramatiska Teater
2008 Zlatans leende
Dennis Magnusson		 Dennis Sandin Malmö stadsteater
2012 Here Comes the Sun
Klas Abrahamsson		 Ronny Danielsson Malmö stadsteater

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Skånsk skådespelare är död”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/nyheter/sverige/2015/09/29/malmoskadespelare-har-gatt-ur-tiden/. Läst 29 september 2015. 
  2. ^ Fonus, Kenneth Milldoffs minnessida Arkiverad 20 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Toni Rhodin, om "Nils Jönsson och Österns Pärla" Arkiverad 8 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ Rikard Loman (24 februari 2003). ”Upprymt i Tjechovs anda. I skildringen av systerskapet kryper Maria Blom under huden på sina skapelser.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/upprymt-i-tjechovs-anda-i-skildringen-av-systerskapet-kryper-maria-blom-under-huden-pa-sina/. Läst 19 mars 2022. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kenneth_Milldoff&oldid=56190144”