Katharine Hepburn
| Katharine Hepburn | |
 Katharine Hepburn, 1940. | |
| Född | Katharine Houghton Hepburn 12 maj 1907 Hartford, Connecticut, USA |
|---|---|
| Död | 29 juni 2003 (96 år) Fenwick i Middlesex County, Connecticut, USA |
| Utbildad vid | Bryn Mawr College och Kingswood-Oxford School |
| Aktiva år | 1928–1994 |
| Make | Ludlow Ogden Smith (1928–1934; skilda) |
| Partner | Spencer Tracy (1941–hans död 1967) |
| Betydande roller | |
| Maria Stuart i Maria Stuart Tracy Lord i En skön historia Rose Sayer i Afrikas drottning Mary Tyrone i Lång dags färd mot natt Christina Drayton i Gissa vem som kommer på middag Drottning Eleanor av Aquitaine i Så tuktas ett lejon Ethel Thayer i Sista sommaren | |
Bästa kvinnliga huvudroll – Drama (TV) 1975 – Love Among the Ruins | |
Bästa kvinnliga huvudroll 1969 – Gissa vem som kommer på middag 1969 – Så tuktas ett lejon 1983 – Sista sommaren | |
| IMDb SFDb | |
Katharine Hepburn, född 12 maj 1907 i Hartford i Connecticut, död 29 juni 2003 i Fenwick i Middlesex County, Connecticut, var en amerikansk skådespelare.
Hepburn var en av Hollywoods ledande skådespelare och hennes karriär varade i hela 60 år. Hon blev Oscarsnominerad i kategorin bästa kvinnliga huvudroll tolv gånger och vann utmärkelsen fyra gånger,[1] vilket är flest vinster för en skådespelare i filmprisets historia.[2][3] Genom att hon var känd för sin unika kombination av talang, skönhet och oberoende sinnelag har Hepburn fått hederstiteln som Hollywoods bästa skådespelerska vid American Film Institutes 100-årsjubileum.[4]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hepburn föddes som andra barnet av sex i en välbärgad och fritänkande familj. Fadern Thomas Norval Hepburn (1879–1962) var känd kirurg med urologi som specialitet och modern Katharine Martha Houghton Hepburn (1878–1951) var en hängiven suffragett som kämpade för födelsekontroll och kvinnans frigörelse. I barnen Hepburn barnaår ingick iskalla bad, långa promenader och bergsklättringar. Familjen drabbades av en tragedi när den sextonårige sonen Tom hängde sig under ett besök hos goda vänner i New York.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Hepburn drogs till scenen redan i unga år och började spela amatörteater som tolvåring. Hon studerade vid det kända kvinnouniversitetet Bryn Mawr och tog examen 1928. Under universitetstiden hade hon medverkat i flera skolpjäser och strax efter examen lyckades hon få småroller på Broadway. Samma år gifte hon sig med den förmögne Ludlow Ogden Smith, som tillhörde en av Pennsylvanias finaste familjer. Äktenskapet slutade i skilsmässa 1934, sedan Hepburn bestämt sig för att på allvar satsa på filmen. Hon hade fått sin första filmroll i Bill of Divorcement (1932) mot John Barrymore. Hon fick sin första Oscar 1934 för Morning Glory. Senare under 1930-talet följde en rad mindre framgångsrika filmer och Hepburn kom att betraktas som "box office poison". 1938 spelade hon på Broadway i The Philadelphia Story. Hon köpte filmrättigheterna till pjäsen, köpte ut sitt kontrakt med RKO Pictures och sålde filmrättigheterna till pjäsen med villkor att hon fick spela huvudrollen. Filmversionen, En skön historia (1940), Hepburn Oscarsnominerades och var åter populär i Hollywood.
Under 1940-talet spelade hon i ett flertal filmer mot Spencer Tracy.[5] De träffades under inspelningen av Årets kvinna 1942 och spelade in nio filmer tillsammans. Tracy var olyckligt gift men hans katolska tro och hans eget samvete förbjöd skilsmässa. Deras 25-åriga romans blev en legend i Hollywood, en ömsint, värdig och mycket privat kärleksaffär som alla kände till men som ingen skvallrade om. Deras sista gemensamma film var Gissa vem som kommer på middag (1967), i vilken också Hepburns systerdotter, Katharine Houghton, medverkar. För den filmen fick Hepburn sin andra Oscar, 1968. Året därpå vann hon sin tredje, för Så tuktas ett lejon.
Hepburn kom att göra ett femtiotal filmer genom åren. 1982 fick hon sin fjärde och sista Oscar, för Sista sommaren. Hon gjorde sin sista filmroll i Love Affair (1994). 1999 rankade Amerikanska Filminstitutet Hepburn som den främsta skådespelerskan i den amerikanska filmhistorien. Hon vann fyra Oscar-statyetter för bästa kvinnliga huvudroll, fick tolv nomineringer till bästa kvinnliga huvudroll samt erhöll en Emmy Award för huvudrollen i Love Among the Ruins. Hon var också nominerad för fyra andra Emmys och två Tony Awards under sin 60-åriga karriär.
Hon betraktades under många år som en outsider i Hollywood; hon promenerade runt på stan klädd i långbyxor, vägrade ge intervjuer eller skriva autografer, umgicks inte med andra Hollywoodkändisar och var synnerligen hemlighetsfull beträffande sitt privatliv.
De sista åren av sitt liv drogs Hepburn med hälsoproblem, men hon led inte av Parkinsons sjukdom trots sina massiva skakningar. 1993 i en dokumentär om henne som hon gjorde voiceover på själv berättade hon att hennes skakningar kom från hennes farfar som led av samma problem.
Filmografi i urval
[redigera | redigera wikitext]Filmer
[redigera | redigera wikitext]TV-filmer
[redigera | redigera wikitext]| År | Titel | Genre | Roll | Övriga skådespelare | Regissör |
|---|---|---|---|---|---|
| 1973 | The Glass Menagerie | Drama | Amanda Wingfield | Sam Waterston, Joanna Miles, Michael Moriarty | Anthony Harvey |
| 1975 | Love Among the Ruins | Komedi | Jessica Medlicott | Laurence Olivier, Colin Blakely | George Cukor |
| 1979 | The Corn is Green | Drama | Lily Moffat | Ian Saynor, Bill Fraser, Patricia Hayes, Toyah Wilcox | George Cukor |
| 1985 | The Spencer Tracy Legacy: A Tribute by Katharine Hepburn | Dokumentär | Presentatör | ||
| 1986 | Mrs. Delafield Wants to Marry | Drama | Margaret Delafield | Harold Gould, Denholm Elliott | George Schaefer |
| 1988 | Laura Lansing Slept Here | Komedi | Laura Lansing | Joel Higgins, Karen Austin, Schuyler Grant | George Schaefer |
| 1992 | The Man Upstairs | Komedi | Victoria Brown | Ryan O'Neal, Henry Beckman, Brenda Forbes | George Schaefer |
| 1993 | Katharine Hepburn: All About Me | Dokumentär | Presentatör | ||
| 1994 | This Can't Be Love | Komedi | Marion Bennett | Anthony Quinn, Jason Bateman, Jami Gertz | Anthony Harvey |
| One Christmas | Drama | Cornelia Beaumont | Henry Winkler, Swoosie Kurtz | Tony Bill |
Kortfilmer
[redigera | redigera wikitext]| År | Titel | Genre | Roll | Regissör |
|---|---|---|---|---|
| 1941 | Women in Defense | Dokumentär | Berättaren | |
| 1946 | American Creed | Dokumentär | Berättaren | Robert Stevenson |
Teater
[redigera | redigera wikitext]
| År | Pjäs | Roll | Teater | Plats | Noter |
|---|---|---|---|---|---|
| 1928 | The Czarina | En väntande dam | Baltimore, Maryland | ||
| The Cradle Snatchers | En "flapper" | Baltimore | |||
| The Big Pond | Barbara | New York, New York | Lades ned efter en föreställning | ||
| These Days | Veronica Sims | Cort Theatre | New York | ||
| Holiday | Linda Seton | Plymouth Theatre | New York | Understudy | |
| 1930 | A Month in the Country | Grazia | Guild Theatre | New York | Understudy |
| A Romantic Young Lady | Katia; Viera Alexandrovna | The Berkshire Playhouse | Stockbridge, Massachusetts | ||
| The Admirable Crichton | The Berkshire Playhouse | Stockbridge | |||
| Art and Mrs. Bottle | Judy Bottle | Maxine Elliott Theatre | New York | ||
| 1931 | Just Married | Ivoryton, Connecticut | |||
| It's a Wise Child | Ivoryton | ||||
| Alias the Deacon | Ivoryton | ||||
| The Cat and the Canary | Ivoryton | ||||
| Let Us Be Gay | Ivoryton | ||||
| The Man Who Came Back | Ivoryton | ||||
| 1932 | The Warror's Husband | Antiope | Morosco Theatre | New York | Mars-Maj 1932 |
| The Bride the Sun Shines On | Ossining, New York | ||||
| 1934 | The Lake | Stella Surrege | Martin Beck Theatre | New York | |
| 1936–1937 | Jane Eyre | Jane Eyre | turné | ||
| 1939–1941 | The Philadelphia Story | Tracy Lord | Schubert Theatre | New York | Spelades i New York mars 1939 – mars 1942; turnerade i Washington, D.C och Chicago oktober 1940–41. Ny premiär i Washington år 1942. |
| 1942–1943 | Without Love | Jamie Coe Rowan | St. James Theatre | New York | Turnerade först; NY oktober 1942 – Februari 1943. |
| 1950 | Som ni behagar | Rosalind | Cort Theatre | New York | Turnerade efter NY |
| 1952 | The Millionairess | Epifania | New Theatre Schubert Theatre |
London, Storbritannien New York |
Pjäs av George Bernard Shaw. Spelad i Newcastle upon Tyne och Manchester före London. NY datum: 17 oktober 1952 – 28 december 1952. |
| 1955 | Så tuktas en argbigga | Katherina | Australien turnering | May 1955 – November 1955 | |
| Lika för lika | Isabella | ||||
| Köpmannen i Venedig | Portia | ||||
| 1957 | Köpmannen i Venedig | Portia | American Shakespeare Theatre | Stratford, Connecticut | |
| Mycket väsen för ingenting | Beatrice | American Shakespeare Theatre | Stratford | ||
| 1960 | Trettondagsafton | Viola | American Shakespeare Theatre | Stratford | |
| Antonius och Cleopatra | Kleopatra | American Shakespeare Theatre | Stratford | ||
| 1969–1971 | Coco | Coco Chanel | Mark Hellinger Theatre | New York | NY datum: 18 december 1969 – 3 oktober 1970. Turnerade år 1971. |
| 1976–1977 | A Matter of Gravity | Mrs. Basil | Broadhurst Theatre | New York | Började med en 12 veckors turné före Broadway. Efter NY turnerade hon i USA under ett halvår. |
| 1981–1982 | The West Side Waltz | Margaret Mary Elderdice | Under turnering | Turnerade i Los Angeles, Washington, Baltimore, Seattle, Chicago, Philadelphia och avslutade i Ethel Barrymore Theatre på Broadway. |
I populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]I filmen The Aviator skildras Hepburns relation till Howard Hughes, Hepburn spelas av Cate Blanchett.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1988 Hur vi gjorde Afrikas drottning eller Hur jag åkte till Afrika med Bogart, Bacall och Huston och höll på att bli galen
- 1991 Jag - mitt livs historia (självbiografi)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Katharine Hepburn”. IMDb. http://www.imdb.com/name/nm0000031/awards. Läst 20 januari 2022.
- ^ ”Academy Awards Best Actress”. filmsite. http://www.filmsite.org/bestactress.html. Läst 16 oktober 2011.
- ^ ”11 Actors With The Most Academy Awards, Ranked” (på amerikansk engelska). ScreenRant. 22 augusti 2020. https://screenrant.com/actors-most-oscar-victories/. Läst 20 januari 2022.
- ^ ”AFI's 100 Years...100 Stars”. American Film Institute. 16 juni 1999. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025072655/http://www.afi.com/100Years/stars.aspx. Läst 17 oktober 2009.
- ^ Dancis, Bruce (2011-04-21): "Hepburn and Tracy's cinematic love affair". Toledoblade.com. Läst 16 maj 2013. (engelska)
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Bacall, Lauren (2005). By Myself and Then Some. London: Headline. ISBN 0-7553-1350-X
- Berg, Scott A. (2004 edition [Först publicerat 2003]). Kate Remembered: Katharine Hepburn, a Personal Biography. London: Pocket. ISBN 0-7434-1563-9
- Britton, Andrew (2003 edition [Först publicerat 1984]). Katharine Hepburn: Star as Feminist. New York, NY: Columbia University Press. ISBN 0-231-13277-8
- Chandler, Charlotte (2011 edition [Först publicerat 2010]). I Know Where I'm Going: Katharine Hepburn, a Personal Biography. Milwaukee, WI: Applause. ISBN 1-907532-01-3
- Curtis, James (2011). Spencer Tracy: A Biography. London: Hutchinson. ISBN 0-09-178524-3
- Dickens, Homer (1990 edition [Först publicerat 1971]). The Films of Katharine Hepburn. New York, NY: Carol Publishing Group. ISBN 0-8065-1175-3
- DiEdwardo, Maryann Pasda (2006). The Legacy of Katharine Hepburn: Fine Art as a Way of Life: A Memoir. Bloomington, IN: AuthorHouse. ISBN 1-4259-6089-8
- Edwards, Anne (1985). A Remarkable Woman: A Biography of Katharine Hepburn. New York, NY: William Morrow & Company, Inc. ISBN 0-688-04528-6
- Haver, Ronald (1980). David O. Selznick's Hollywood. London: Martin Secker & Warburg Ltd. ISBN 0-394-42595-2
- Hepburn, Katharine (1991). Me: Stories of My Life. New York, NY: Alfred A. Knopf. ISBN 0-679-40051-6
- Higham, Charles (2004 edition [Först publicerat 1975]). Kate: The Life of Katharine Hepburn. New York, NY: W. W. Norton. ISBN 0-393-32598-9
- Horton, Ros and Sally Simmons (2007). Women Who Changed the World. London: Quercus Publishing Plc. ISBN 1-84724-026-7
- Kanin, Garson (1971). Tracy and Hepburn: An Intimate Memoir. New York, NY: Viking. ISBN 0-670-72293-6
- Mann, William J. (2007). Kate: The Woman Who Was Hepburn. New York, NY: Picador. ISBN 0-312-42740-9
- Dickstein, Morris (2002). "Bringing Up Baby (1938)", in The A List: The National Society of Film Critics' 100 Essential Films, ed. Jay Carr. Cambridge, MA: Da Capo. ISBN 0-306-81096-4.
- Prideaux, James (1996). Knowing Hepburn and Other Curious Experiences. Boston, MA: Faber and Faber. ISBN 0-571-19892-9
- Verlhac, Pierre-Henri (2009). Katharine Hepburn: A Life in Pictures. San Francisco, CA: Chronicle Books. ISBN 0-8118-6947-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Katharine Hepburn.
Wikiquote på engelska har citat relaterade till Katharine Hepburn.
- Katharine Hepburn på Internet Movie Database (engelska)
- Katharine Hepburn på Internet Broadway Database (engelska)
- "One Life: Kate, A Centennial Celebration". Virtuell utställning från National Portrait Gallery, Smithsonian Institution
- Katharine Hepburn papper, ca 1854–1997, ägs av Billy Rose Theatre Division, New York Public Library for the Performing Arts
|