Katekol
Utseende
Katekol | |
| |
Systematiskt namn | 1,2-Dihydroxibensen |
---|---|
Övriga namn | Pyrokatekol, 2-Hydroxifenol, Bränd katekin |
Kemisk formel | C6H4(OH)2 |
Molmassa | 110,1 g/mol |
Utseende | Färglösa kristaller |
CAS-nummer | 120-80-9 |
SMILES | Oc1c(O)cccc1 |
Egenskaper | |
Densitet | 1,344 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 430 g/l |
Smältpunkt | 104 °C |
Kokpunkt | 245,5 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Katekol, eller pyrokatekin, är en bensendiol med formeln C6H4(OH)2. Det är en isomer till resorcinol och hydrokinon. Den är ett kraftigt reduktionsmedel och brunfärgas i luft och ljus.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Katekol framställdes första gången 1839 av den tyske kemisten Hugo Reinsch när han försökte destillera katekin ur saven från akaciaträd. Han upptäckte att katekin sönderföll under upphettning till katekol.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Industriell framställning av katekol sker genom att oxidera fenol med väteperoxid.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Runt 50 % av syntetiskt producerad katekol används för att tillverka insektsgift. Övriga användningsområden är för tillverkning av parfym och läkemedel. Det är också en vanlig byggsten vid organisk syntes.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Pohanish, Richard B. (2012) (på engelska). Sittig's Handbook of Toxic and Hazardous Chemicals and Carcinogens. "A-K, volym 1" (sjätte upplagan). Oxford/Waltham: William Andrew. sid. 589. ISBN 978-1-4377-7869-4. https://books.google.se/books?id=f6HclgoIkjcC&pg=PA589&lpg=PA589&dq=catechol+%22nfpa+704%22&source=bl&ots=3ZfNw7N_cK&sig=6eIw6GqH5agjpqjW8ORqh_uodc4&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjjqvu2q9rMAhULDZoKHfHOBl8Q6AEILTAC#v=onepage&q=catechol%20%22nfpa%20704%22&f=false. Läst 14 maj 2016
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bra Böckers lexikon, 1979.