Katarina av Bragança
| Katarina av Bragança | |
|---|---|
| |
| Katarina av Bragança som drottning, porträtt av Benedetto Gennari | |
| Kröning | Okrönt |
| Barn | Inga barn |
| Föräldrar | Johan IV av Portugal Luisa de Guzmán |
| Född | 25 november 1638 Vila Viçosa, Lissabon |
| Död | 30 november 1705 (67 år) Bempostapalatset, Lissabon |
| Begravd | Mosteiro dos Jerónimos, Santa Maria de Belém |
| |
Katarina av Bragança (portugisiska: Catarina de Bragança), född 25 november 1638 i Lissabon, död där 30 november 1705, var en engelsk drottning, gemål till kung Karl II av England.[1] Hon var dotter till Johan IV av Portugal och Luisa de Guzmán. Katarina var ställföreträdande regent i Portugal under sin brors frånvaro 1701 och 1704–1705.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Efter den portugisiska självständigheten från Spanien och faderns uppstigande på den portugisiska tronen 1 december 1640 föreslogs Katarina som brud till många monarker, bland andra Ludvig XIV av Frankrike.
Giftermål
[redigera | redigera wikitext]Hon trolovades med Karl II år 1661 som ett led i en allians mellan England och Portugal. Hennes mor såg denna allians som en ersättning för alliansen med Frankrike, som hade avslutats år 1659. Paret vigdes 3 maj eller 21 maj 1662 i den engelska staden Portsmouth. De genomgick både en officiell anglikansk vigsel och en hemlig katolsk vigsel. Som hemgift medförde Katarina staden Tanger och staden Bombay, vilka alltså i och med äktenskapet övergick i engelsk kontroll. Som katolik var Katarina annars inte ett hos de maktägande grupperna något särskilt populärt val som gemål till den engelske kungen, och Katarinas religion förhindrade en kröning av henne till drottning av England.
Drottning
[redigera | redigera wikitext]Trots en rad graviditeter – den sista 1669 – födde Katarina aldrig någon tronarvinge. Då Karl fick en rad barn med sina älskarinnor var det en offentlig hemlighet att det så att säga var Katarinas fel att någon arvinge aldrig föddes. Karl var dock alltid noga med att visa henne hänsyn i hennes egenskap av drottning och tog i sådana avseenden hennes parti mot sina mätresser.
Katarina kunde aldrig delta i någon ceremoni i anglikanska kyrkan eftersom hon var katolik, men såg alltid till att hålla sin religion som privatsak. Hon utsattes flera gånger för konspirationsanklagelser under Popish Plot. Trots påtryckningar från parlamentet ville Karl dock inte låta skilja sig från henne.
Katarinas blygsamma uppträdande och lojalitet och tillgivenhet för Karl gjorde dock att hon så småningom blev populär bland allmänheten trots sin religion.
Senare liv
[redigera | redigera wikitext]Efter makens frånfälle 1685 stannade Katarina i England under Jakob II:s regeringstid. Hon bad Jakob II om nåd för James Monmouth efter dennes uppror 1685. Hon kom väl överens med Vilhelm III och Maria II, men utsattes för förföljelse från parlamentet på grund av sin tro. Bland annat fick hon en officiell varning att inte blanda sig i politik och antalet för hur många katoliker som fick finnas bland hennes personal begränsades.
Hon återvände till Portugal år 1692. Hon välkomnades där och var vid två tillfällen, 1701 och 1704–1705, tillförordnad regent under sin brors frånvaro. Hon stödde 1703 fördraget i Methuen med England.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Katarinas bestående gåva till England var införandet av te som sällskapsdryck. Hon ska ha varit upphovet till namnet på stadsdelen Queens i New York.
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Herman, Eleanor (2005). Sex with Kings: 500 Years of Adultery, Power, Rivalry, and Revenge. The Contempt of the World: William Morrow Paperbacks. ISBN 0-06-058544-7.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.