Hoppa till innehållet

Karl Philipp Francke

Från Wikipedia
Karl Philipp Francke
Född17 januari 1805[1]
Schleswig
Död23 februari 1870[1] (65 år)
Kiel
Medborgare iTyskland
SysselsättningJurist[2], politiker[3]
Befattning
Ledamot av tyska tullparlamentet
Ledamot av parlamentet i Frankfurt
Redigera Wikidata

Karl Philipp Francke, född 17 januari 1805 i staden Schleswig, död 23 februari 1870 i Kiel, var en slesvig-holsteinsk politiker; far till Ernst Francke.

Francke anställdes 1835 i generaltullkammaren i Köpenhamn, men var samtidigt en av det slesvig-holsteinska partiets ledare. Då upproret i mars 1848 utbröt, försökte han att genom falska påståenden lugna stämningen med avseende på partiets planer. Man erbjöd honom därför plats i den nya ministären, i den tron att han ville gå in på Holsteins avsöndrande såsom ett särskilt land; men han begav sig hemligen från Köpenhamn och gick strax i upprorets tjänst. Som ledamot av Frankfurtparlamentet 1848 genomdrev han antagandet av vapenstilleståndet i Malmö, men med ett tillägg, som möjliggjorde kringgåendet av dess bestämmelser, och blev i november samma år upprorsregeringens fullmäktige hos den tyska centralmakten och pådrev dess rustning mot Danmark. I augusti 1849 blev han finans- samt i juni 1850 utrikesminister i upprorsregeringen och uteslöts därför, efter upprorets undertryckande (1851), från amnestin. Samma år blev han regeringspresident och 1858 minister i Sachsen-Coburg. I december 1863 följde han den augustenborgske pretendenten, hertig Fredrik, till Kiel och var till 1866 hans förnämste rådgivare. År 1867 blev han ledamot av Nordtyska förbundets riksdag.

  1. ^ [a b] Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, , Dansk biografisk Leksikon-ID: Karl_Francke, läst: 12 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 april 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Jensen, Francke, Karl Philipp, vol. 7, Allgemeine Deutsche Biographie, volym 7, 1878, s. 238–242.[källa från Wikidata]