Hoppa till innehållet

Karl Ludvig av Baden

Från Wikipedia
Karl Ludvig av Baden
Född14 februari 1755[1][2]
Karlsruhe
Död16 december 1801[1][2] (46 år)
Arboga, Sverige
BegravdPforzheim och Riddarholmskyrkan
Medborgare iMarkgrevskab Baden-Durlach och Margraviate of Baden
SysselsättningAristokrat
MakaAmalia av Hessen-Darmstadt
(g. 1774–)[3]
BarnKarolina av Baden (f. 1776)
Amalie av Baden (f. 1776)
Elisabeth Alexejevna (f. 1779)
Fredrika av Baden (f. 1781)
Maria av Baden (f. 1782)
Karl Friedrich Prinz von Padua (f. 1784)[4]
Karl av Baden (f. 1786)
Wilhelmine av Baden (f. 1788)
FöräldrarKarl Fredrik av Baden
Luise Caroline av Hessen-Darmstadt
SläktingarLudvig I av Baden (syskon)
Leopold av Baden (syskon)
Utmärkelser
Kungliga Serafimerorden
Andreasorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Sankt Michaels kyrka i modern tid, där Karl Ludvigs stoft vilar.

Karl Ludvig av Baden, född 14 februari 1755 i Karlsruhe, Baden, död 16 december 1801 i Arboga, Sverige, var en arvfurste av Baden. Eftersom han inte överlevde sin far blev han aldrig storhertig av Baden.

Han var son till markgreven, kurfursten och storhertigen Karl Fredrik av Baden och dennes gemål Luise Caroline av Hessen-Darmstadt. Karl Ludvig gifte med sin kusin Amalia av Hessen-Darmstadt 15 juli 1775.

Död i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Den 9 oktober 1801 anlände arvfursteparet och deras två yngsta barn till Stockholm från Ryssland där de hade besökt sin dotter, tsarinnan Louise. I Stockholm besökte de sin dotter Fredrika, drottning av Sverige. Visiten började hos änkedrottning Sofia Magdalena varefter kung Gustav IV Adolf bjöd på middag. Den 24 oktober flyttade kungaparet med sina gäster till Drottningholms slott.[5]

När resan hem till Baden hade påbörjats i mitten av december 1801 reste arvfursteparet i varsin vagn. Furstinnan Amalia anlände till Arboga samma kväll, där det var bestämt att man skulle övernatta. Dock kanade Karl Ludvigs vagn av den isiga landsvägen.

I Arboga stadsförsamlings dödbok står att läsa: "Det badiska herrskapet afreste den 15 December följande ifrån Kongl. Lustslottet Gripsholm för att taga Återvägen öfver Götheborg till Köpenhamn, men vagnen uti hvilken arf-prinsen satt stjälpte ännu samma dag, på den genom is halkiga och sluttande landsvägen, och Herren... utomdess ännu mycket rörd öfver det så nyss tagna afskedet ifrån Deres Kongl Majestäter tillika Svärson och Dotter, Bägge af honom högt älskade och uti hvilkas hof han njutit så många både lysande som glada och ömhetsfulla heders- och vänskapsbetygelser... blef rörd af slag, fördes hit i en bondsläde och dog här följande dagen efter den - 16 December. Denna olyckshändelse timade vid en By 3/4 mil härifrån, i en backe imellan Reutersberg och Magnes."[6]

Karl Ludvig av Baden avled av en hjärnblödning i rådman Gerhard Wahrenbergs hus vid Stora torget i Arboga dagen efter olyckan.[7] Den 17 december anlände kungaparet för att hämta stoftet för en begravningsceremoni i Riddarholmskyrkan i Stockholm.[5] Dödsfallet gjorde att hustrun och barnen stannade i Stockholm till maj 1802. Karl Ludvig av Baden begrovs i slottskyrkan S:t Michael i Pforzheim.

  1. Amalie (1776–1823)
  2. Karolina (1776–1841), gift med kurfurst och senare kung Maximilian I Josef av Bayern
  3. Louise (1779–1826), gift med tsar Alexander I av Ryssland
  4. Fredrika (1781–1826), gift med kung Gustav IV Adolf av Sverige (skilda 1812)
  5. Maria (1782–1808), gift med hertig Fredrik Vilhelm av Braunschweig-Wolfenbüttel
  6. Karl Fredrik (1784–1785)
  7. Karl (1786–1818) gift med prinsessan Stephanie de Beauharnais
  8. Wilhelmine (1788–1836), gift med storhertig Ludvig II av Hessen-Darmstadt
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6wd4tbz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10848.htm#i108471, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ The Peerage person-ID: p10848.htm#i108471, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Ribbing, Gerd: Ensam drottning - Sofia Magdalena (Stockholm, 1959), sid 193
  6. ^ Arboga stadsförsamlings dödbok 1798-1832 F:3 bild 33 hos Arkiv Digital (AID v71825.b33)
  7. ^ http://afgeijersstam.se/wp-afgeijersstam/kopingstullen-dokumentation/

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]