Karl Gustav Hjelmérus
Karl Gustav Samuel Hjelmérus, K.G. Hjelmérus, född 26 oktober 1908 i Umeå, död 2 maj 1965 i Söderhamn,[1] var en svensk präst och läroverkslektor.
Hjelmérus, som var son till lektor Alfred Hjelmérus och Ester Schander, avlade studentexamen i Härnösand 1927, teologisk-filosofisk examen vid Lunds universitet 1928, blev teologie kandidat och avlade praktisk-teologiska prov där 1931 och prästvigdes för Härnösands stift 1932. Han blev pastorsadjunkt i Indals församling 1932, i Sättna församling samma år, vice pastor där 1933, i Föllinge församling 1936, komminister i Ragunda församling 1937 och kyrkoherde i Sättna församling 1949.[2] Efter att ha avlagt teologie licentiatexamen vid Uppsala universitet och filosofisk ämbetsexamen vid Göteborgs universitet[3] blev han lektor i kristendomskunskap och filosofi vid Söderhamns högre allmänna läroverk 1958.[4] Han var Riksantikvariens ombud i Ragunda, ledamot av kyrkofullmäktige från 1938 och vice ordförande i barnavårdsnämnden. I Föllinge var han ordförande i skolstyrelsen, pastoratsstämman och kyrkostämman. Han skrev Martin Luther. Den store reformatorn (1948) samt artiklar i tidskrifter och dagspress.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svenska Dagbladet 1965-05-04, sid. 10.
- ^ [a b] Vem är vem, Norrlandsdelen, 1950, sidan 174.
- ^ Söderhamns Tidning 1958-10-25, sid. 3.
- ^ Sveriges statskalender 1960, sid. 873.