Karl Östman

Karl Johan Östman, född den 12 oktober 1876 i Nätra socken, Ångermanland, död den 30 april 1953 i Sköns socken, Medelpad, var en svensk arbetarförfattare som skrev tidningsartiklar, noveller och en roman.

Biografi

Karl Östmans far var båtsman, finsnickare och spelman. År 1885 flyttade familjen från Nätra socken till ”guldkusten”, Sundsvalls sågverksdistrikt. Karl Östman arbetade från 11 års ålder vid sågverk, med skogsarbete och hamnarbete. Hans olika arbeten tog honom till platser som Hälsingland, Ångermanland, Medelpad och ryska Murmansk.

1906 gifte sig Karl Östman med Hilda Sandström, dotter till en pråmsnickare, och paret fick tre döttrar varav två dog i tuberkulos i unga år medan den tredje, Rut, bildade familj och fick två pojkar, Göran och Jan Wredenberg.

Karl Östman var en aktiv fackföreningsman och även under storstrejken 1909. Karl Östman fick en välbehövlig påspädning av sin bokliga bildning under en vintertermin på Brunnsviks folkhögskola.

På 1930-talet arbetade Karl Östman som stabbläggare på flera av Alnöns sågverk, och beskrev sina minnen av orättvisor och nöd bland Alnöns sågverksarbetare, och hur ångsågarnas avvecklades och förföll, bland annat i artikelserien "De döda sågverken på Alnön" i Sundsvalls tidning på 1930-talet.^[1]

Karl Östmans yrkesverksamma liv avslutades med en arbetsplatsolycka 1936 på Laurents sågverk. Karl Östman hade också en stor läsekrets i artiklar och noveller publicerade i tidningar och tidskrifter som Nya Samhället, Sundsvalls Tidning, Svenska Morgonbladet, Medelpads-Kuriren, Stormklockan, SIA, Folket i Bild och Studiekamraten.

Ett minnesmärke i form av en bronsrelief gjord av Unni Brekke finns rest där hans av arbetarkamraterna skänkta diktarhem stod i Gärde, Sundsvall.

Bibliografi

Pilgrimer. Stockholm: Lindström. 1909. Libris n1mnk9wzl9mnm0tf. http://hdl.handle.net/2077/66094
En fiol och en kvinna och andra historier. Stockholm: Bonnier. 1912. Libris lzkmk3xdjkbtwd7k. http://hdl.handle.net/2077/66096
Hunger : en bok om sågverksfolk och annat. Stockholm: Bonnier. 1916. Libris 6k5xzdcg45k4cj19. http://hdl.handle.net/2077/66154
Den breda vägen : roman. Stockholm: Tiden. 1923. Libris lzkf3jkvjd8tt0m1. http://hdl.handle.net/2077/66159
Stabbläggare och andra noveller. Stockholm: Ordfront. 1976. Libris 7634018. ISBN 91-7324-040-0
De döda sågverken på Alnön. Sundsvalls tidnings årsbok, 0348-4610 ; 1977. Sundsvall: Sundsvalls tidn. 1977. Libris 152976
- [Ny utg.] / förord av Vibeke Olsson Falk. Sundsvall: Karl Östman-sällskapet. 2012. Libris 13595816. ISBN 978-91-637-0661-5
”Vi bildade fackföreningar : minnesbilder från arbetarrörelsens första tid i Medelpad”. Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap (Stockholm : Arbetarnas kulturhistoriska sällsk., 1996): sid. 129-138 : ill.. 1996. Libris 2259723 - Ur: Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap ; 1947:2
3 x Karl Östman : arbetaren och författaren : (1876-1953). Hägersten: A&O böcker. 2003. Libris 9352153. ISBN 91-974509-1-X
I Stenstad : [noveller och andra texter]. [Härnösand]: Karl Östman-sällskapet. 2009. Libris 11727572. ISBN 978-91-633-5885-2

Källor

^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304230938/http://www.murberget.se/media/50866/alno.pdf#. Läst 23 juni 2014.

Vidare läsning

Agrell, Beata (2003). “Gömma det lästa i sitt inre. Fromhet och klasskamp i tidig svensk arbetarprosa.” Ord&Bild 2003:4. Sid. 66–77.
Agrell. Beata. (2010) “Poesi i sak, proletärlitteratur och trädkramningen av allt. Den skaldiska blicken hos C.J.L. Almqvist, Gunnar D. Hansson och Karl Östman”. I GDH, red.Dick Claesson, Christer Ekholm, Lotta Lotass, Staffan Söderblom. Litterär gestaltnings skriftserie n:o 9. Göteborg: Autor. Sid. 15–44.
Agrell, Beata (2011). ”Proletärförfattaren, klassmedvetandet, religionen och demokratiseringen av parnassen”. I Från Nexø till Alakoski. Aspekter på nordisk arbetarlitteratur, red. Birthe Sjöberg m. fl. Lund: Absalon. Sid. 25–34.
Agrell, Beata (2014). ”Exempel på romance och melodram i tidig svensk arbetarprosa. Maria Sandel och Karl Östman”. I Liv, lust och litteratur. Festskrift till Lisbeth Larsson, red. Kristina Hermansson, Christian Lenemark & Cecilia Pettersson. Göteborg & Stockholm: Makadam. Sid. 145–157.
Godin, Stig-Lennart (1994). ”Bildningstemats politiska och sociala innebörder. Sågverksarbetare och pessimist : Karl Östman”. Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur (Lund : Lund Univ. Press, 1994) 3),: sid. 139-152. Libris 2195590
Gärdegård, Nils (1983). ”Karl Östman fejden”. Bis 1983:5/6,: sid. 12-19. 0345-1135. ISSN 0345-1135. Libris 10249389
”Karl Östman: sågverksarbetare och författare”. Ord & bild (Print) 1976 (4/5), s 221-237.. 1976. 0030-4492. ISSN 0030-4492. Libris 10205209
Torell, Örjan (2008) ¨Den osynliga staden. En gestaltningsmodell hos Olof Högberg, Ludvig Nordström, Bertil Malmberg, Birger Sjödin, Karl Östman, Lars Ahlin och andra svenska författare fram till våra dagar. Umeå: h-ström. ISBN 978-91-7327-061-8

Externa länkar

Karl Östman-sällskapet

[1] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304230938/http://www.murberget.se/media/50866/alno.pdf#. Läst 23 juni 2014.

[1]