Karl-Johan Hedqvist
| Karl-Johan Hedqvist | |
| Född | 18 juli 1917 Bodarna, Västerbottens län |
|---|---|
| Död | 27 december 2009 |
| Bosatt i | Vallentuna[1] |
| Medborgarskap | Sverige |
| Nationalitet | Svensk |
| Forskningsområde | Entomologi |
| Institutioner | Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm Skogshögskolan, Stockholm |
| Nämnvärda doktorander | Göran Nordlander[1] Lars-Åke Janzon[1] |
| Maka | Margit Hedqvist[1] |
| Barn | 2[1] |
Karl-Johan Hedqvist, född den 18 juli 1917 i Bodarna i Degerfors församling, Västerbottens län, död den 27 december 2009, var en svensk entomolog.[1]
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Hedqvists entomologiska bana tog sin början 1939[1] då han efter folkskola och folkhögskola fick ett arbete i Västerbotten som omfattade fältförsök med skadesinsekter och som leddes av professorerna i entolomologi Ivar Trägårdh och Viktor Butovitsch, båda från Statens skogsforskningsinstitut (senare Skogshögskolan).[1] Sysslan fick han på rekommendation från en jägmästare i trakten som hade uppmärksammat Hedqvists intresse och kunnande om insekter.[1] Hedqvist feriearbete ledde så småningom till en tjänst som fältentomolog vid Statens skogsforskningsinstitut i Stockholm.[1] Han hade då läst in realskolans kurser och kunde avlägga realexamen.
Arbetet vid Skogshögskolan fortsatte fram till år 1971 då han fick en tjänst inom zoologisk taxonomi för Naturvetenskapliga forskningsrådet.[1] Hedqvist kom genom den tjänsten, som var lokaliserad till Naturhistoriska Riksmuseet, att arbeta med inriktning mot klassificering av parasitsteklar.[1] Det var en tjänst som Hedqvist behöll till pensioneringen år 1984.[1]
Vetenskaplig gärning
[redigera | redigera wikitext]Hedqvists vetenskapliga gärning bestod huvudsak i att upptäcka och beskriva nya arter, med undantag rörde det sig då om olika sorters steklar.[2] Totalt beskrev Hedqvist 240 arter, 66 släkten, fem tribi samt två underfamiljer.[2]
Hedqvist publicerade verk koncentrerades kring olika typer av steklar, från växtsteklar till olika grupper av parasitsteklar och rent geografiskt täcker de in stora delar av världen.[2] Med tiden blev han en erkänd och aktat auktoritet på sitt område, och han har fått fem stekelarter uppkallade efter sig.[2]
Hedqvist utsågs år 1977 till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet för sitt långa och hängivna arbete för parasitsteklarnas taxonomi.[1]
Stekelsamling
[redigera | redigera wikitext]I sitt arbete för Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm byggde Hedqvist bland annat upp museets ansenliga stekelsamling.[3] Hedqvist hade även en privat stekelsamling, innehållande närmare 100 000 djurexemplar.[4]
Efter Hedqvists bortgång sålde dödsboet den privata samlingen till Natural History Museum i London för att den enligt Hedqvists vilja skulle kunna hållas tillgänglig för internationell forskning.[4] Försäljningen uppmärksammades i media i november 2011,[3][4] då även en del av Naturhistoriska Riksmuseets samling sålts till det brittiska museet utan att det svenska museet känt till detta.[3] När saken uppdagades återanskaffade Naturhistoriska Riksmuseet de delar av samlingen som tillhörde dem, sammanlagt uppgående till tusentalet djurexemplar.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Hansson, Christer. Till minne av Karl-Johan Hedqvist. Entomologisk Tidskrift. Volym 131, årgång 2010. s. 137-144. Utgiven av Sveriges Entomologiska Förening.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hansson s. 137.
- ^ [a b c d] Hansson s. 138.
- ^ [a b c] ”Sällsynta steklar såldes i smyg”. DN.SE. 26 november 2011. Arkiverad från originalet den 11 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200711212732/https://www.dn.se/arkiv/stockholm/sallsynta-steklar-saldes-i-smyg/. Läst 11 juli 2020.
- ^ [a b c d] ”Hätsk strid om unika steklar”. DN.SE. 8 december 2011. Arkiverad från originalet den 14 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200714190927/https://www.dn.se/arkiv/stockholm/hatsk-strid-om-unika-steklar/. Läst 11 juli 2020.