Viborgs läns kavalleriregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1632–1721. Förbandet var från 1690-talet indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från Karelen, Finland.[1][2][3]
Regementet härstammar från Karelska ryttarna, uppsatta 1618. Uppsatt 1632 som Viborgs läns kavalleriregemente och blev på 1690-talet indelt. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Karelens ryttare i Viborgs och Nyslotts län”. Regementet överfördes våren 1700 till Livland och kom där att ingå i Wellingks avdelning. Senare ingick de i Schlippenbachs armé. Regementet ingick från 1704 i general Lewenhaupts kår som sommaren 1708 tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären i Ukraina. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet med i kapitulationen vid Perevolotjna några dagar senare. År 1700 hade ett fördubblingsregemente, Viborgs läns fördubblingskavalleriregemente, satts upp och detta förband övertog från 1709 funktionen som ordinarie regemente och tillhörde därefter armén i Finland. Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7 500 man som i augusti 1718 gick in i Norge från Jämtland. I 1721 års fred i Nystad erhöll Ryssland större delen av Viborgs län. Återstoden av den svenska delen av länet döptes då om till Kymmenegårds län. I och med att stora delar av Viborgs län blev ryskt försvann 270 rusthåll för regementet. Då regementets nu enbart räknade 730 nummer formerades de på 6 kompanier.
