Hoppa till innehållet

Kanelstjärtad sparv

Från Wikipedia
Kanelstjärtad sparv
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläktePeucaea
ArtKanelstjärtad sparv
P. sumichrasti
Vetenskapligt namn
§ Peucaea sumichrasti
Auktor(Lawrence, 1871)
Utbredning
Synonymer
  • Aimophila sumichrasti
  • Kanelstjärtsparv

Kanelstjärtad sparv[2] (Peucaea sumichrasti) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Kanelstjärtad sparv är en rätt stor (17,5 cm) medlem av familjen amerikanska sparvar med grå och rostfärgad fjäderdräkt och tydligt tecknat ansikte. Ovansidan är svartstreckat gråbrun, undersidan ljusgrå med vitaktig buk och kanelbrunt på flanker och undersidan av stjärten. Hjässan är rostfärgad med mörkare streck och ett grått centralt hjässband. I ansiktet syns svarta mustasch- och strupsidestreck och grå örontäckare.[1]

Skillnad mot liknande arter

[redigera | redigera wikitext]

Rostryggig sparv är större med mörkare örontäckare och mer rostfärgad ovansida, medan oaxacasparven är ytligt lik men har gråbrun stjärt, saknar mustaschstreck och gråbruna, ej rostbruna, mindre täckare.[1]

Sången består av en serie ljusa och metalliska toner som ofta framförs i duett mellan könen. Bland lätena hörs en ljus dubblerad ton.[1]

Fågeln förekommer i torra områden utmed Stillahavssluttningen i södra Mexiko (Oaxaca).[3] Den anses vara monotypisk.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i släktet Aimophila, men genetiska studier visar att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar.[4]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]

Kanelstjärtad sparv har ett litet utbredningsområde och population uppskattad till mellan 20 000 och 50 000 vuxna individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad. Beståndet verkar dock vara stabilt.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Adrien Louis Jean François Sumichrast (1828-1882), schweizisk naturforskare och samlare av specimen bosatt i Mexiko 1855-1882.[9]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2020 Peucaea sumichrasti . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 1 april 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ DaCosta, J.M., G.M. Spellman, P. Escalante, and J. Klicka (2009), A molecular systematic revision of two historically problematic songbird clades: Aimophila and Pipilo, J. Avian Biol. 40, 206-216.
  5. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  6. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  7. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  8. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]