Kamtjatkasångare

	Kamtjatkasångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Phylloscopus
Art	Kamtjatkasångare; P. examinandus
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus examinandus
Auktor	Stresemann, 1913
Utbredning
Synonymer
	Phylloscopus borealis examinandus; Seicercus examinandus; Kamtjatkanordsångare;

Kamtjatkasångare^[2] (Phylloscopus examinandus) är en nyligen urskiljd östasiatisk fågelart i familjen lövsångare inom ordningen tättingar. Den behandlades tidigare tillsammans med japansk sångare som en del av arten nordsångaren (P. borealis), men urskiljs numera allmänt som egen art.^[3] Fågeln häckar i lövskog från Kamtjatkahalvön i nordöstra Ryssland söderut till norra Japan. Vintertid flyttar den troligen till Sydostasien. Ett sensationellt fynd av arten gjordes i Finland 2021, det första i Europa. Beståndet tros vara livskraftigt.

Kännetecken

Utseende

Kamtjatkasångare är en rätt stor (11–13 cm) och grön lövsångare, mycket lik både nordsångaren och japansk sångare, med långt huvud, brett och mörkt ögonstreck samt långt och vitt ögonbrynsstreck. Dräktsmässigt intar den en mellanposition mellan de två, där japansk sångare är grönare och gulare ovan respektive under, medan nordsångaren är mattare. I proportionerna är den jämfört med japansk sångare något större med kraftigare näbb och kortare vingar, medan den har längre näbb, tarser och stjärt än nordsångaren.^[4]^[5]

Läten

Även lätet är likt nordsångare och japansk sångare, ett torrt och kort "trrrt" eller dubblerat "trr-trrt", mer utdraget och skallrande och mindre vasst än nordsångarens motsvarande läte samt ljusare än japanska sångarens "dzyrt".^[6] Sången är en snabb och monoton serie beskriven i engelsk litteratur som "chichori chichori chichori"^[4], kortare och mer pulserande än nordsångaren och snabbare, ljusare och vassare än japansk sångare.^[6]

Utbredning och systematik

Kamtjatkasångare häckar i nordöstra Ryssland på Kamtjatkahalvön och vidare söderut via Sachalin och Kurilerna till Hokkaido i norra Japan.^[5] Övervintringsområdet är inte helt känt, men fynd har gjorts från Filippinerna söderut till Bali och Små Sundaöarna.^[5]^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Helt sensationellt upptäcktes en kamtjatkasångare i finska Kilpisjärvi juli 2021. Fågeln infångades och ett DNA-test bekräftade arttillhörigheten.^[7]

Artstatus

Tidigare betraktades den tillsammans med japansk sångare (P. xanthodryas) som en del av nordsångaren (P. borealis), men DNA-studier visar att de skildes åt för mellan 1,9 och 3,0 miljoner år sedan och skiljer sig tydligt åt i läten och mindre utsträckning i utseende.^[8]^[6]

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Släktestillhörighet

DNA-studier^[10] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland kamtjatkasångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare^[3]^[11], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra kamtjatkasångare till ett expanderat Seicercus^[12].

Levnadssätt

Kamtjatkasångaren påträffas i liknande miljöer som nordsångaren, vanligen i lövskog på lägre nivåer, till skillnad från japansk sångare som nästan uteslutande ses i högre terräng, huvudsakligen över 1500 meters höjd upp 2500 meter, i barrskog med inslag av björk, men även i ren björkskog där denna förekommer nära trädgränsen.^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Taxonomi och namn

Kamtjatkasångaren beskrevs av Erwin Stresemann 1913, då som underart till nordsångaren. Det vetenskapliga artnamnet examinandus är latin och betyder "studerad" eller "undersökt".^[13]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2024 Phylloscopus examinandus . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 10 december 2024.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ [a b] Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869
^ [a b c] del Hoyo, J. & Collar, N. (2019). Kamchatka Leaf-warbler (Phylloscopus examinandus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343935 3 februari 2019).
^ [a b c d] Alström, P., T. Saitoh, D. Williams, I. Nishiumi, Y. Shigeta, K. Ueda, M. Irestedt, M. Björklund, and U. Olsson (2011), The Arctic Warbler Phylloscopus borealis — three anciently separated cryptic species revealed Arkiverad 21 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Ibis 153, 395-410.
^ Tarsiger.com Fynd av kamtjatkasångare i Västpalearktis
^ Saitoh, T., Alström, I. Nishiumi, Y. Shigeta, D. Williams, U. Olsson, and K. Ueda (2010), Old divergences in a boreal bird supports long-term survival through the Ice Ages, BMC Evol. Biol. 10:35.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ The Key to Scientific Names (J. A. Jobling, editor) i Birds of the World (S. M. Billerman et al. red.), Cornell Laboratory of Ornithology, Ithaca. Hämtad 2022-01-01.

Externa länkar

Wikispecies har information om Phylloscopus examinandus.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Phylloscopus examinandus.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Phylloscopus examinandus . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 10 december 2024.

[BLS-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[brazil-4] [a b] Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869

[hbw-5] [a b c] del Hoyo, J. & Collar, N. (2019). Kamchatka Leaf-warbler (Phylloscopus examinandus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343935 3 februari 2019).

[alström-6] [a b c d] Alström, P., T. Saitoh, D. Williams, I. Nishiumi, Y. Shigeta, K. Ueda, M. Irestedt, M. Björklund, and U. Olsson (2011), The Arctic Warbler Phylloscopus borealis — three anciently separated cryptic species revealed Arkiverad 21 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Ibis 153, 395-410.

[tarsiger-7] Tarsiger.com Fynd av kamtjatkasångare i Västpalearktis

[8] Saitoh, T., Alström, I. Nishiumi, Y. Shigeta, D. Williams, U. Olsson, and K. Ueda (2010), Old divergences in a boreal bird supports long-term survival through the Ice Ages, BMC Evol. Biol. 10:35.

[9] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[10] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.

[IOC-11] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[H&M-12] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[13] The Key to Scientific Names (J. A. Jobling, editor) i Birds of the World (S. M. Billerman et al. red.), Cornell Laboratory of Ornithology, Ithaca. Hämtad 2022-01-01.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]