Khmer (språk)
Khmer | |
ខ្មែរ | |
Uttal | khmae |
---|---|
Talas i | Kambodja |
Antal talare | 16 miljoner |
Språkfamilj | Austroasiatiska språk
|
khmeriska alfabetet | |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Kambodja ASEAN |
Språkmyndighet | Kambodjas kungliga Akademi |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | km |
ISO 639‐2 | khm |
ISO 639‐3 | khm |
Språk i Sydostasien. Khmer i turkos. |
Khmer (även kambodjanska) är ett mon-khmerspråk som talas främst i Kambodja, där det är officiellt språk.[1] Det talas också i sydöstra Thailand av 1,3 miljoner och i södra Vietnam av en miljon talare.[1]. Totalt har språket cirka sexton miljoner talare. Khmer skrivs med det khmeriska alfabetet som härstammar från brahmi.
Khmer är inte, som så många andra språk som talas i området, ett tonspråk.[2]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Enligt Huffmans beskrivning så har modern standardkhmer följande konsonant- och vokalfonem.[3] Det fonologiska systemet som det beskrivs här avspeglar talad khmer, inte hur detta representeras i skriven khmer.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Labial | Koronal | Palatal | Velar | Glottal | |
---|---|---|---|---|---|
Aspirerad klusil | pʰ | tʰ | cʰ | kʰ | |
Oaspirerad klusil | p | t | c | k | ʔ |
Implosiva | ɓ | ɗ | |||
Nasal | m | n | ɲ | ŋ | |
Likvida | r l | ||||
Frikativa | s | h | |||
Approximant | ʋ | j |
Konsonanterna /f/, /ʃ/, /z/ och /ɡ/ förekommer i undantagsfall i lånord från till exempel franska. Dessa konsonanter listas ej i tabellen ovan eftersom de inte förekommer i khmerord. Dessa ljud används enbart av tvåspråkiga talare och motsvaras ej heller av någon enskild bokstav i khmeralfabetet, utan representeras vid behov av kombinationer av bokstäver. Enspråkiga talare reducerar dessa konsonanter till närmast khmermotsvarighet:
Främmande ljud (IPA) | Khmer-transkription | Khmer-motsvarighet (IPA) |
---|---|---|
/ɡ/ | ហ្គ | /k/ |
/ʃ/ | ហ្ស | /s/ |
/f/ | ហ្វ | /h/ eller /pʰ/ |
/z/ | ហ្ស | /s/ |
Vokalkärnor
[redigera | redigera wikitext]Långa vokaler | iː | eː | ɛː | ɨː | əː | aː | uː | oː | ɔː | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Korta vokaler | i | e | ɨ | ə | ɐ | a | u | o | ||
Långa diftonger | iə | ei | ɐe | ɨə | əɨ | ɐə | ao | uə | ou | ɔə |
Korta diftonger | eə̆ | uə̆ | oə̆ |
Det exakta antalet och fonetiska värdet hos varje vokalkärna varierar från dialekt till dialekt.[4] Korta och långa vokaler av samma kvalitet skiljs enbart åt genom duration.
Stavelsestruktur
[redigera | redigera wikitext]Ord i khmer är mestadels en- eller tvåstaviga. Det finns 85 möjliga kombinationer av två konsonanter och två av tre konsonanter som kan förekomma i stavelseinitial position:
p | ɓ | t | ɗ | c | k | ʔ | m | n | ɲ | ŋ | j | l | r | s | h | ʋ | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
p | pʰt- | pɗ- | pʰc | pʰk- | pʔ- | pʰn- | pʰɲ- | pʰŋ- | pʰj- | pʰl- | pr- | ps- | |||||
t | tʰp- | tɓ | tʰk- | tʔ- | tʰm- | tʰn- | tʰŋ- | tʰj- | tʰl- | tr- | tʰʋ | ||||||
c | cʰp- | cɓ | cʰk- | cʔ- | cʰm- | cʰn- | cʰŋ- | cʰl- | cr- | cʰʋ- | |||||||
k | kʰp- | kɓ | kʰt- | kɗ- | kʰc | kʔ- | kʰm- | kʰn- | kʰɲ- | kŋ- | kʰj- | kʰl- | kr- | ks- | kʰʋ- | ||
s | sp- | sɓ | st- | sɗ- | sk- | sʔ- | sm- | sn- | sɲ- | sŋ- | sl- | sr- | sʋ | ||||
ʔ | ʔʋ- | ||||||||||||||||
m | mt- | mɗ- | mc | mʔ- | mʰn- | mʰɲ- | ml- | mr- | ms- | mh- | |||||||
l | lp- | lɓ | lk- | lʔ- | lm- | lŋ- | lh- | lʋ- |
Stavelser inleds av en av dessa konsonanter eller konsonantkombinationer följt av en vokalkärna. När vokalkärnan är kort, så måste den följas av en finalkonsonant, vilket kan vara en av:/p, t, c, k, ʔ, m, n, ɲ, ŋ, l, h, j, ʋ/. /h/ och /ʋ/ realiseras som [ç] respektive [w]. Den vanligaste strukturen hos ett ord i khmer är en full stavelse som beskriven ovan följd av en obetonad stavelse med strukturen konsonant-vokal av någon av typerna CV-, CrV-, CVN- eller CrVN- (N representerar här valfri nasal). Ord kan också bildas med hjälp av två fulla stavelser. I löpande tal reduceras ofta vokalen i obetonade stavelser till [ə], men i långsamt eller formellt tal uttalas de med sina grundvärden.
Det förekommer ord med tre eller fler stavelser, i synnerhet i terminologi som rör vetenskap, konst och religion. Dessa ord är lånord, vanligen från pali, sanskrit, eller på senare tid franska.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Khmer language” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Khmer-language. Läst 13 juli 2020.
- ^ ”Struggling with the Khmer Language” (på amerikansk engelska). Foreign Policy Journal. 19 januari 2009. https://www.foreignpolicyjournal.com/2009/01/19/struggling-with-the-khmer-language/. Läst 13 juli 2020.
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa:Huffman, Franklin. 1970. Cambodian System of Writing and Beginning Reader Arkiverad 1 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Yale University Press. ISBN 0-300-01314-0
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: Mon-Khmer Studies Arkiverad 18 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. Paul Sidwell. Australian National University. Läst February 23, 2007.