Hoppa till innehållet

Kaliumcyanid

Från Wikipedia
Kaliumcyanid
Kristallstruktur
Systematiskt namnKaliumcyanid
Övriga namnCyankalium
Kemisk formelKCN
Molmassa65,1 g/mol
UtseendeFärglösa kristaller med arom av bittermandel
CAS-nummer151-50-8
SMILES[N#C-].[K+]
Egenskaper
Densitet1,560 g/cm³
Löslighet (vatten)716 g/l (25 °C)
Smältpunkt634,5 °C
Kokpunkt1625 °C
Faror
Huvudfara
Mycket giftig Mycket giftig
NFPA 704

0
4
0
LD505 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kaliumcyanid (KCN), även cyankalium, är kaliumsaltet av syran vätecyanid (HCN). Ämnet är mycket giftigt.

Dödlig dos kaliumcyanid

Kaliumcyanid bildar kristaller med bittermandelarom. Ämnet uppvisar god löslighet i vatten, men inte i alkohol.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Kaliumcyanid framställs normalt genom att leda vätecyanidgas genom en lösning med kaliumhydroxid.

Förr tillverkades kaliumcyanid genom att kolmonoxid och ammoniak tillfördes kaliumkarbonat (K2CO3) vid en temperatur om 600 °C.

Kaliumcyanid är ett mycket potent gift och har förekommit både vid mord och för att begå självmord.[1]

Inom fotografin används kaliumcyanid vid behandling av fotografiska glasplåtar, i fixerbad i samband med våtplåtsfotografering.[2] På grund av dess giftighet används dock oftare natriumcyanid.


Det används också industriellt vid utvinning av guld och i galvaniska bad. KCN bildar ett vattenlösligt salt och kaliumhydroxid tillsammans med guld i närvaro av syre och vatten enligt formeln:[3]

4 Au + 8 KCN + O2 + 2 H2O → 4 K[Au(CN)2] + 4 KOH

Även här används natriumcyanid i en motsvarande process för att bilda saltet (NaAu(CN2)).

Kaliumcyanid i sig är inte farligt men när saltet löses i magsyran dissocierar cyanidjonen omedelbart från kaliumjonen.

Därefter tar cyanidjonen upp en vätejon och bildar vätecyanid.

Denna process tar ungefär 20 minuter[4]. Vätecyanid är ett giftigt ämne som blockerar den aeroba respirationen genom att irreversibelt binda till järnet i enzymet cytokrom c-oxidas, och därigenom inhibera det.[5] Detta tvingar cellen till att utnyttja den anaeroba glykolysen, vilket leder till en ökad koncentration laktat i blodet. Dock räcker inte glykolysens energiproduktion för att ensamt förse cellerna med nog energi för att överleva, vilket förklarar vätecyanidens dödlighet.

Inandning av ånga eller rök innehållande kaliumcyanid kan vara livsfarlig och vid handhavande av ämnet måste skyddsmask bäras. Vidare måste vid handhavande gummihandskar bäras, då ämnet kan tränga igenom huden.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Potassium cyanide, 8 augusti 2019.
  1. ^ ”Ett obehagligt sätt att dö”. Svenska dagbladet. 2 december 2017. https://www.sydsvenskan.se/2017-12-02/ett-obehagligt-satt-att-do. Läst 23 augusti 2019. 
  2. ^ J. Towler (1864, 1969) (på engelska). The Silver Sunbeam. sid. 119 
  3. ^ Paul Dalley. ”Treatment of Ores Containing Reactive Iron Sulphides” (på engelska). Multi Mix Systems. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091023235047/http://www.multimix.com.au/DOCUMENTS/Technical%20Bulletin1.PDF. Läst 23 augusti 2019. 
  4. ^ https://www.youtube.com/watch?v=yBrt57iIzFQ
  5. ^ Pearce, Linda L.; Bominaar, Emile L.; Hill, Bruce C.; Peterson, Jim (2003-12-26). ”Reversal of Cyanide Inhibition of Cytochrome c Oxidase by the Auxiliary Substrate Nitric Oxide AN ENDOGENOUS ANTIDOTE TO CYANIDE POISONING?” (på engelska). Journal of Biological Chemistry 278 (52): sid. 52139–52145. doi:10.1074/jbc.M310359200. ISSN 0021-9258. PMID 14534303. http://www.jbc.org/content/278/52/52139. Läst 2 december 2017.