Kai Møller (politiker)
Utseende
Kai Møller | |
Född | 22 maj 1859[1][2] Haldens kommun, Norge |
---|---|
Död | 22 september 1940[1][3] (81 år) Fredrikstads kommun, Norge |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Norges miljø- og biovitenskapelige universitet |
Sysselsättning | Politiker, godsägare |
Befattning | |
Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1900–1903, Smaalenenes amt (1900–1903)[4] | |
Politiskt parti | |
Venstre | |
Maka | Katti Anker Møller (g. 1889–)[5] |
Barn | Tove Mohr (f. 1891) |
Föräldrar | Dikka Møller |
Redigera Wikidata |
Kai Bisgaard Anker Møller, född den 22 maj 1859 i Halden, död den 22 september 1940 i Torsnes, var en norsk godsägare, organisationsman och politiker, gift med Katti Anker Møller och far till Tove Mohr.
Møller tog examen vid Den høiere landbrugsskole i Ås 1880. 1885 övertog han Thorsø herregård i Torsnes, som hade varit i släktens ägo sedan 1818. Mest känd är han för sin verksamhet i Det Kongelige Selskap for Norges Vel, där han var preses mellan 1906 och 1922. Han var huvudgrundare av Felleskjøpet och var med om att grunda Bøndernes Bank och Bøndernes Hus i Oslo. Han var ordförande i Torsnes i flera år, och stortingsrepresentant för Venstre mellan 1900 och 1903.
En minnessten, utförd av Sigurd Nome, avtäcktes vid Sannesund 1960.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Kai Bisgaard Anker Møller”. Store norske leksikon. http://snl.no/Kai_Bisgaard_Anker_M%C3%B8ller. Läst 13 november 2011.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Kai_Møller, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 621, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 38, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 571, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]