K2-19
| K2-19 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Jungfrun[1] |
| Rektascension | 11t 39m 50,4803 s[2] |
| Deklination | +00° 36′ 12,875 ″[2] |
| Skenbar magnitud () | 13,002 ± 0,009[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 V[4] eller G9 V[5] |
| Variabeltyp | Planetpassage-variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -7,2296 ± 0,0080[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -18,673 [2] mas/år Dek.: +4,571[2] mas/år |
| Parallax () | 3,3410 ± 0,0196[2] |
| Avstånd | 976 ± 6 lå (299 ± 2 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 0,918 ± 0,064[4] M☉ |
| Radie | 0,881 ± 0,111[2] R☉ |
| Luminositet | 0,495[7] L☉ |
| Temperatur | 5 250 ± 70[4] K |
| Metallicitet | +0,10 ± 0,05[4] |
| Vinkelhastighet | 3,00 ± 0,50[4] km/s |
| Ålder | ≥8[8] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| EPIC 201505350, UCAC4 454-050261, 2MASS J11395048+0036129, Gaia DR3 3798833775141351552, Gaia DR2 3798833775141351552[9][10] | |
K2-19 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud av ca 13,00[3] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 3,3 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 976 ljusår (ca 299 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -7 km/s.[6]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]K2-19 är en gul stjärna i huvudserien av spektralklass K0 V[4] eller G9 V.[5] Den har en massa som är ca 0,92[4] solmassa, en radie som är ca 0,88[4] solradie och har ca 0,5 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 300 K.[4] Stjärnan är magnetiskt aktiv och har en ljuskurva som visar variationer på ca 1 procent.[5]
Planetsystem
[redigera | redigera wikitext]K2-19 har ett planetsystem med tre kända exoplaneter, varav de två större, K2-19b och K2-19c, ligger nära 3:2-medelrörelseresonansen. Alla tre planeterna kretsar närmare stjärnan än vad planeten Merkurius gör kring solen.[4][11]
De två yttre planeterna rapporterades som möjliga planeter under analys av data från kampanj 1 i Keplerteleskopet K2 utökade uppdrag.[12] Båda planeterna bekräftades av David J. Armstrong et al., som använde markbaserade teleskop för att upptäcka ytterligare transiteringar och mäta timslånga transittidsvariationer för K2-19b.[13] De validerades oberoende tillsammans med 20 andra planeter av Benjamin T. Montet et al.[14]
K2-19d rapporterades först som en möjlig planet under en sökning efter kandidater från det första året av K2-uppdraget[15] och validerades senare av Sinukoff et al.[5]
| Planet | Massa | Halv storaxel (AE) |
Siderisk omloppstid (d) |
Excentricitet | Inklination | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| d | 14[16] M🜨 | 0,0344 ± 0,0006 | 2,50856 ± 0,00041 | ? | 85,83 +2,97−4,74° | 1,14 ± 0,13 R🜨 |
| b | 54,4 ± 8,9 M🜨 | 0,0762 ± 0,0022 | 7,919 +0,00040−0,00012 | 0,023 +0,240−0,020 | 88,87 +0,16−0,60 | 7,16 ± 0,91 R🜨 |
| c | 7,5 +3,0−1,4 M🜨 | 0,1001 ± 0,0029 | 11,9066 ± 0,0014 | 0,183 +0,283−0,003 | 88,92 +0,14−0,41 | 4,34 ± 0,55 R🜨 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, K2-19, 30 oktober 2022..
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a Constellation From a Position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695–699. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Vizier query form
- ^ [a b c d e f g] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ [a b] Henden, A. A.; et al. (2016). "VizieR Online Data Catalog: AAVSO Photometric All Sky Survey (APASS) DR9 (Henden+, 2016)". VizieR On-line Data Catalog: II/336. Originally Published in: 2015AAS...22533616H. 2336. Bibcode:2016yCat.2336....0H.Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e f g h i j k] Nespral, D.; et al. (2017). "Mass determination of K2-19b and K2-19c from radial velocities and transit timing variations". Astronomy and Astrophysics. 601. A128. arXiv:1604.01265. Bibcode:2017A&A...601A.128N. doi:10.1051/0004-6361/201628639. S2CID 55978628.
- ^ [a b c d e] Sinukoff, Evan; et al. (2016). "Eleven Multiplanet Systems From K2 Campaigns 1 and 2 and the Masses of Two Hot Super-Earths". The Astrophysical Journal. 827 (1). 78. arXiv:1511.09213. Bibcode:2016ApJ...827...78S. doi:10.3847/0004-637X/827/1/78.
- ^ [a b c] Barros, S. C. C.; et al. (2015). "Photodynamical mass determination of the multiplanetary system K2-19". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 454 (4): 4267–4276. arXiv:1510.01047. Bibcode:2015MNRAS.454.4267B. doi:10.1093/mnras/stv2271.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/133982/k219. Hämtad 2022-12-06.
- ^ Narita, Norio; et al. (2015). "Characterization of the K2-19 Multiple-transiting Planetary System via High-dispersion Spectroscopy, AO Imaging, and Transit Timing Variations". The Astrophysical Journal. 815 (1). 47. arXiv:1510.01060. Bibcode:2015ApJ...815...47N. doi:10.1088/0004-637X/815/1/47.
- ^ K2-19 (unistra.fr). Hämtad 2022-12-06.
- ^ "K2-19". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-12-31.
- ^ Williams, David R. (2018-09-27). "Mercury Fact Sheet". NASA. Hämtad 2019-01-12.
- ^ Foreman-Mackey, Daniel; et al. (2015). "A Systematic Search for Transiting Planets in the K2 Data". The Astrophysical Journal. 806 (2). 215. arXiv:1502.04715. Bibcode:2015ApJ...806..215F. doi:10.1088/0004-637X/806/2/215.
- ^ Armstrong, David J.; et al. (2015). "One of the closest exoplanet pairs to the 3:2 mean motion resonance: K2-19b and c". Astronomy and Astrophysics. 582. A33. arXiv:1503.00692. Bibcode:2015A&A...582A..33A. doi:10.1051/0004-6361/201526008. S2CID 8463154.
- ^ Montet, Benjamin T.; et al. (2015). "Stellar and Planetary Properties of K2 Campaign 1 Candidates and Validation of 17 Planets, Including a Planet Receiving Earth-like Insolation". The Astrophysical Journal. 809 (1). 25. arXiv:1503.07866. Bibcode:2015ApJ...809...25M. doi:10.1088/0004-637X/809/1/25.
- ^ Vanderburg, Andrew; et al. (2016). "Planetary Candidates from the First Year of the K2 Mission". The Astrophysical Journal Supplement Series. 222 (1). 14. arXiv:1511.07820. Bibcode:2016ApJS..222...14V. doi:10.3847/0067-0049/222/1/14.
- ^ Doppler Monitoring of five K2 Transiting Planetary Systems, 2016, arXiv:1604.01413
