Körsbärsplockning
Körsbärsplockning, på engelska cherry picking, även selektiv information,[1] innebär att man i sin argumentation plockar ut enskilda fakta som stödjer ens uppfattning, medan man bortser från fakta som motsäger densamma. Detta tankefel är en form av undertryckande av bevis, och kan vara medvetet eller omedvetet.[2][3]
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Begreppet används bland annat inom politik, forskning och ekonomi om ståndpunkter som underbyggs av utvalda data.
Fenomenet har påtalats bland annat inom klimatforskning, där det ovanligt varma El Niño-året 1998 tagits som intäkt för att den globala temperaturen inte ökade mellan 1998 och 2013,[4] medan en annorlunda bild fås genom att betrakta data för perioden 1880–2016.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ John Cook (11 februari 2022). ”Bakgrunden till FLORK – Fem tekniker för vetenskapsförnekande”. Digiteket. https://digiteket.se/inspirationsartikel/bakgrunden-till-flork-en-taxonomi-for-att-lura-och-paverka/. Läst 10 april 2024.
- ^ ”Fallacies / Suppressed Evidence”. Internet Encyclopedia of Philosophy. https://iep.utm.edu/fallacy/#SuppressedEvidence. Läst 14 september 2021.
- ^ Pontus Böckman (20 februari 2023). ”Lista över logiska felslut”. VoF - Vetenskap och Folkbildning. https://www.vof.se/blogg/lista-over-logiska-felslut/. Läst 10 april 2024.
- ^ Peter Gleick (5 februari 2012). ”"Global Warming Has Stopped"? How to Fool People Using "Cherry-Picked" Climate Data”. Forbes. https://www.forbes.com/sites/petergleick/2012/02/05/global-warming-has-stopped-how-to-fool-people-using-cherry-picked-climate-data/?sh=1f80bce32b5c. Läst 14 september 2021.