Kítion
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2016-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Kítion (Κίτιον) | |
| Chittim, Kitium, Citium, Kittim | |
| Fornlämning | |
| Land |  Cypern
|
|---|---|
| Distrikt | Eparchía Lárnakas |
| Höjdläge | 24 m ö.h. |
| Koordinater | 34°55′23″N 33°37′51″Ö / 34.92316°N 33.63076°Ö |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 146467 |
  Läge i Cypern
| |
Kítion är en fornlämning i Cypern.[1] Den ligger i distriktet Eparchía Lárnakas, i den östra delen av landet, 40 km sydost om huvudstaden Nicosia. Kítion ligger 24 meter över havet.[1] Den ligger på ön Cypern.[a]
Terrängen runt Kítion är platt. Havet är nära Kítion österut.[b] Den högsta punkten i närheten är 660 meter över havet, 18,4 km väster om Kítion.[c] Närmaste större samhälle är Larnaca, 0,68 km väster om Kítion. Trakten runt Kítion består till största delen av jordbruksmark.[3]
Ett kallt stäppklimat råder i trakten.[4] Årsmedeltemperaturen i trakten är 22 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 32 °C, och den kallaste är januari, med 12 °C.[5] Genomsnittlig årsnederbörd är 480 millimeter. Den regnigaste månaden är december, med i genomsnitt 113 mm nederbörd, och den torraste är augusti, med 1 mm nederbörd.[6]
Utgrävningar
[redigera | redigera wikitext]
Den svenska Cypernexpeditionen, ledd av Einar Gjerstad, utförde utgrävningar av Kition från oktober 1929 till april 1930 med ett uppehåll under vintersäsongen.
Kition var den antika huvudstaden i den feniciska kolonin på Cypern. Den antika staden var omgiven av massiva murar som det fortfarande finns spår av. Vid Bamboula-kullen, i den nordöstra delen av staden, låg stadens akropolis. Här upptäckte svenskarna en helgedom tillägnad Herakles-Melqart. Mellan akropolis och den moderna kusten låg den antika hamnen. År 1879 fyllde Cyperns regering detta sumpiga område med jord från de övre skikten av Bamboulakullen eftersom de ville bli av med malariamyggor som härjade i området. På grund av detta blev Bamboulakullen och särskilt de övre skikten av akropolisen mycket störda. En liten del av staden grävdes ut redan 1894 av brittiska arkeologer.[7]
De svenska arkeologerna genomförde en stratigrafisk undersökning av Bamboulahögen för att få information rörande dateringen av den feniciska koloniseringen av Cypern. De ville studera den keramiska utvecklingen och samla in arkeologiskt material för att belysa hur fenicierna påverkade utvecklingen av den cypriotiska kulturen. Men efter tre dagars grävning råkade de hitta en stor deposit av skulpturer och behövde således utveckla utgrävningen till en mer omfattande utgrävning.[7]
Kitions akropolis var under den sencypriotiska II och början av den cypro-geometriska I perioden en bosättning. Under den cypro-arkaiska perioden förändrades något, och Kition började användas som en helgedom i stället. Inga votivskulpturer från detta tidiga skede hittades vilket betyder att votivgåvorna kan ha varit av material som inte har bevarats eller att votivgåvorna har flyttats utanför utgrävningens område. En rektangulär skulpturbas kallad no. 560 hittades i helgedomen. Själva statyn saknades men fötterna fanns bevarade på basen. Denna skulptur var förmodligen mycket stor och kan ha varit Kitions kultstaty. Senare reste kulten ett rektangulärt altare av spillror och sten flisor framför denna staty.[7]
Under slutet av den cypro-arkaiska II perioden skapades en ny gräns för helgedomens temenos. Denna temenos definierades av en massiv peribolos och dessutom verkar det tidigare området numera utgöra helgedomens kärna. Här hittades ett lågt altare format som en kvadrat samt ett ytterligare pelaraltare utanför. Både på altaret och omkring hittades rester av aska och förkolnat material. Under alla av helgedomens faser placerades votivgåvor, huvudsakligen i form av skulpturer, i helgedomen, och varje gång helgedomens marknivå höjdes överfördes skulpturerna till den nya helgedomen. Under den cypro-klassiska perioden arrangerades temenosområdet om igen och helgedomen blev monumental. Detta var helgedomen i Kitions sista fas innan den revs under den hellenistiska perioden och sekulära byggnader återigen uppfördes på samma plats. Alla votivskulpturer begravdes och platsen användes inte längre för religiösa ändamål. Det hellenistiska huset var uppdelat i två delar och inuti hittade arkeologerna rester av en press för vin eller olja samt rektangulära dräneringsutlopp och förvaringskärl.[7]
Inga inskrifter med information rörande vem helgedomen var tillägnad hittades. Däremot hittades skulpturer klädda i lejonskinn och klubba i höger hand, arkeologerna tolkade dessa skulpturer som en cypriotisk variant av den grekiske Herakles, som fenicierna identifierade med sin gud Melqart. Således förespråkade de att denna helgedom var tillägnad Herakles-Melqart, Kitions skyddsgud.[8]
Einar Gjerstad menade att anledningen till att helgedomen aldrig återuppbyggdes var en konsekvens av den siste kungen av Kition, Pumiatihon. Pumiatihon stod på Antigonos sida i kampen mellan honom och Ptolemaios I Soter. Han förlorade sitt liv och tron vilket innebar att Kition upphörde att vara en självständig stat efter Ptolemaios erövring av Kition 312 f.Kr. Eftersom helgedomen var den religiösa symbolen för Kitions politiska oberoende skulle det vara problematiskt att återuppbygga det efter erövringen.[7]
| Kítion | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klimatdiagram (förklaring) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
- ^ Framräknat ur variansen i alla höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas, inom 10 km radie.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
- ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Kítion at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2014-07-08; databasdump nerladdad 2015-05-23
- ^ [a b c] ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015.
- ^ ”NASA Earth Observations: Land Cover Classification”. NASA/MODIS. Arkiverad från originalet den 28 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1. Läst 30 januari 2016.
- ^ Peel, M C; Finlayson, B L; McMahon, T A (2007). ”Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification”. Hydrology and Earth System Sciences 11: sid. 1633-1644. doi:. http://www.hydrol-earth-syst-sci.net/11/1633/2007/hess-11-1633-2007.html. Läst 30 januari 2016.
- ^ [a b] ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 11 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200511075542/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016.
- ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.
- ^ [a b c d e] Gjerstad, Einar (1937). The Swedish Cyprus Expedition: Finds and Results of the Excavations in Cyprus 1927-1931, Vol. III Text.. sid. 1, 74–75, 21, 23–26, 74–75, 76–79, 82–84, 85, 93–97, 111–112, 238, 154–155, 17–174, 210, 225–228, 270–277, 264–265, 398, 340–345, 388, 394–396, 380–383, 398, 399–403, 404–405, 407, 416–419, 533–544, 582, 563–565.
- ^ Karageorghis, Vassos (2003). The Cyprus Collections in the Medelhavsmuseet.. sid. ix, 4–5, 11, 13, 16, 17.