Käpphäst
Ett barn rider på en käpphäst. | |
Typ/System | Leksakshäst |
---|---|
Period | Medeltiden– |
Käpphäst är en leksakshäst med anor från medeltiden.[1] Käpphästen består av en käpp och överst ett hästhuvud, ursprungligen snidat i trä, med tömmar/(tyglar) till hästens grimma. På 1800-talet fanns käpphästen även med hjul fästade längst ner på käppen för att minska friktionen mot marken. Genom att springa galopperande med käppen placerad mellan benen kunde barnet fantisera att det red på en häst där de egna benen låtsades vara hästens ben.
Under 1900-talet minskade käpphästens popularitet till förmån för leksaksbilen i olika former, då bilen ersatte hästen som människans vanligaste fortskaffningsmedel. Kring år 2010 blev käpphästen åter populär i Finland[2] och några år senare även i Sverige och flera andra länder. Bland annat i samband med hoppning, dressyr och fältritt. 2019 fanns det uppskattningsvis omkring 10 000 utövare i Sverige och 2017 hölls SM i käpphästridning för första gången.[3]
Käpphästen har gett upphov till talesättet "att ha en käpphäst" - att ha ett speciellt ämne, fråga eller idé som man gärna diskuterar vid upprepade tillfällen för att försöka få gehör för detta, det vill säga att ständigt rida på sin käpphäst.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”käpphäst - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A4pph%C3%A4st. Läst 12 mars 2020. [inloggning kan krävas]
- ^ ”Det finländska käpphästfenomenet sprider sig med galoppfart”. thisisFINLAND. 30 december 2017. https://finland.fi/sv/det-finlandska-kapphastfenomenet-sprider-sig-med-galoppfart/. Läst 25 mars 2022.
- ^ Fernstedt, Nora (12 juli 2019). ”Käpphäst – sporten som bara växer”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/3JxLM9/kapphast-sporten-som-bara-vaxer. Läst 25 mars 2022.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Käpp
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Käpphäst.
- "Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga", Språket, Sveriges Radio, 16 oktober 2017.