Hoppa till innehållet

Kägelkaktussläktet

Från Wikipedia
Kägelkaktussläktet
Kägelkaktus (E. engelmannii)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljKaktusväxter
Cactaceae
UnderfamiljCactoideae
TribusPachycereeae
SläkteKägelkaktussläktet
Echinocereus
Vetenskapligt namn
§ Echinocereus
AuktorEngelmann, 1848[1]
Arter
Dvärgkaktus (E. knippelianus)
Grå kägelkaktus (E. cinerascens)
Grönblommig kägelkaktus (E. viridiflorus)
Gubbkägelkaktus (E. longisetus ssp. delaetii)
Knölrotskaktus (E. poselgeri)
Kägelkaktus (E. engelmannii)
Liten regnbågskaktus (E. pectinatus)
Praktkägelkaktus (E. pentalophus)
Regnbågskaktus (E. rigidissimus)
Rosa kägelkaktus (E. fendleri)
Röd kägelkaktus (E. triglochidiatus)
Röd regnbågskaktus (E. rigidissimus ssp. rubispinus)
Tuvad kägelkaktus (E. enneacanthus)
Tättaggig kägelkaktus (E. reichenbachii)
Echinocereus acifer
Echinocereus adustus
Echinocereus apachensis
Echinocereus barthelowanus
Echinocereus bonkerae
Echinocereus boyce-thompsonii
Echinocereus brandegeei
Echinocereus chloranthus
Echinocereus coccineus
Echinocereus ctenoides
Echinocereus dasyacanthus
Echinocereus fasciculatus
Echinocereus fendleri
Echinocereus ledingii
Echinocereus milleri
Echinocereus nivosus
Echinocereus pacificus
Echinocereus papillosus
Echinocereus polyacanthus
Echinocereus russanthus
Echinocereus salm-dyckianus
Echinocereus scheeri
Echinocereus stramineus
Echinocereus websterianus

Kägelkaktussläktet (Echinocereus) är ett suckulent växtsläkte inom familjen kaktusar.

Kägelkaktussläktet innehåller cirka 50–65 arter pelarformade kaktusar, men det råder delade meningar om släktets systematik och exakt artantal. Kanske är det bara hälften som kan accepteras som goda arter. De flesta är mycket uppskattade för sina färggranna blommor. Blommorna kan bli upp emot 12 centimeter långa.

Echino kommer från grekiskan och betyder taggig eller igelkott, Cereus kommer från latin och betyder vaxljus och åsyftar till dess pelaraktiga växtsätt.[2]

Kägelkaktussläktet kommer ursprungligen från västra USA, ner till södra Mexiko.[1] Odlad i kruka är de väldigt lätthanterliga i växtsättet och blir sällan mer än 40 centimeter höga. Vissa arter såsom E. arizonicus, E. coccineus, E. triglochidiatus, E. reichenbachii, E. fendleri och E. viridiflorus är vinterhärdiga och kan odlas på friland åtminstone i södra Sverige. De kräver då mycket god dränering. Säkrast är att övervintra dem under tak. Ej vinterhärdiga arter bör övervintras svalt men frostfritt samt torrt.

Synonymer:[1]

  • Wilcoxia Britt.&Rose 1909
  • Morangaya G.D.Rowley 1974
  1. ^ [a b c] The Cactus Family, Edward F.AndersonISBN 0-88192-498-9
  2. ^ Växters latinska namn Arkiverad 17 juni 2006 hämtat från the Wayback Machine. Raoul Iseborg Botaniska Sällskapet i Stockholm (.pdf)