Julita kyrka
Julita kyrka. | |
Kyrka | |
Kyrktorn och ingång från väster
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Södermanlands län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Strängnäs stift |
Församling | Katrineholmsbygdens församling |
Plats | 643 96 Julita |
- koordinater | 59°8′30″N 16°3′15″Ö / 59.14167°N 16.05417°Ö |
Invigd | 1200-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003365 |
Julita kyrka är en kyrkobyggnad i Julita distrikt i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Katrineholmsbygdens församling. Kyrkan ligger 2,5 mil nordväst om Katrineholm. Julita kyrka har troligtvis ända från början fungerat som församlingskyrka.[1] Munkarna i det närbelägna Saba kloster sedermera Julita kloster, hade en egen kyrka som revs efter reformationen.
Kyrkobyggnaden
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan med torn är till sina äldsta delar från ca 1200 och den förlängdes mot öster samt försågs med sakristia troligen på 1300-talet. Valven tillkom på 1500-talet. I den treskeppiga kyrkan finns rester av den romanska kyrkan kvar inkapslade i grunden till det västra koret.[2] I koret syns även det Ryningska gravmonumentet från tidigt 1600-tal.
På 1600-talet dekorerades kyrkans valv med blomrankor och bibliska bilder av en målare som endast är känd som "Julitamästaren". Målningarna, som senare överkalkades, togs fram under 1900-talets första år, men tyvärr blev restaureringen alltför okänsligt utförd.
Omkring 1690 byggdes ett gravkor i söder. Predikstolen är från 1720-talet medan korsarmarna tillbyggdes 1723.[2] Koret stod klart 1763, samma år som altaruppsatsen tillkom.
Inventarier
[redigera | redigera wikitext]- Kalkmålningar från omkring 1600.
- Predikstol från 1720-talet, donerad på 1730-talet av Conrad Ribbing och makan Ebba Charlotta Douglas
- Altaruppsats från 1763, gåva av von Ungern-Sternberg.
- Ryningska gravmonumentet i koret från tidigt 1600-tal.
Orglar
[redigera | redigera wikitext]Kronologi:
- 1769: Orgelbyggare Carl Wåhlström, Stockholm, (1725-1785) bygger en 12-stämmig orgel.
- 1857: Bakom Wåhlströms fasad bygger kompanjonerna Åkerman & Setterquist, Strängnäs om den tidigare orgeln. 12 stämmor.
- 1907: Bakom samma fasad bygger orgelbyggare Johannes Magnusson (1852-1923), Göteborg, en ny 14-stämmig orgel.
- 1961: Firma Åkerman & Lund, Knivsta, bygger ny orgel bakom Carl Wåhlströms fasad, som utökas med ryggpositiv.[3] Wåhlströms fasadpipor gör åter ljudande. Instrumentet erhåller mekanisk traktur och registratur.
Disposition:[3]
Huvudverk (II) C-g³ | Ryggpositiv (I) C-g³ | Svällverk (III) C-g³ | Pedalverk C-f¹ | Koppel |
Principal 8' | Rörgedackt 8' | Rörflöjt 8' | Subbas 16' | I/P |
Gedackt 8' | Kvintadena 8' | Gemshorn 4' | Gedackt 8' | II/P |
Oktava 4' | Principal 4' | Principal 2' | Oktava 4' | III/P |
Rörflöjt 4' | Gemshorn 2' | Ters 1 3/5' | Nachthorn 2' | II/I |
Oktava 2' | Sifflöjt 1' | Kvinta 1 1/3' | Mixtur III ch. | III/I |
Mixtur III-IV ch. | Scharf II-III ch. | Cymbel III ch. | Fagott 16' | |
Trumpet 8' | Dulcian 8' | |||
Tremolo | ||||
Tremolo |
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Vy från sydost.
-
Gravkapell från 1907.
Externa länkar och källor
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Julita kyrka.
- Art-elektronik AB: Julita kyrka, interiörbild.
- Skolavslutning i Julita kyrka[död länk].
Litteratur och källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Den hel. Julitta och spår af hennes dyrkan i Sverige. i Fataburen (femte bandet, 1918)
- ^ [a b] ”Julita kyrka”. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaBeskrivning.raa?byggnadId=21400000440955&page=beskrivning&visaBeskrivningar=true. Läst 3 december 2020.
- ^ [a b] ”Julita kyrka”. http://www.orgelanders.se/Orgelbilder/Julita.htm. Läst 3 december 2020.
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Dag Edholm (red.): Inventarium över svenska orglar 1989:III, Strängnäs stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700
|