Julön
- Denna artikel handlar om Julön i Indiska oceanen. För Julön i Stilla havet, se Kiritimati.
- Uppslagsordet ”Christmas Island” leder hit. För andra betydelser, se Christmas Island (olika betydelser).
Julön Territory of Christmas Island |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Nationalsång: Advance Australia Fair |
||||||
Huvudstad (även största stad) | Flying Fish Cove | |||||
Officiella språk | Engelska (De facto) | |||||
Statsskick | Konstitutionell monarki | |||||
- | Regent | Charles III | ||||
- | Generalguvernör | Quentin Bryce | ||||
Självständighet | Australiskt territorium | |||||
Area | ||||||
- | Totalt | 135 km² (n/a) | ||||
- | Vatten (%) | 0 % | ||||
Befolkning | ||||||
- | 2016 års uppskattning | 2 200[1] | ||||
- | Befolkningstäthet | 16,3 inv./km² | ||||
Valuta | Australisk dollar (AUD ) |
|||||
Tidszon | UTC + 7 | |||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Murray Hill, 361 m ö.h. | ||||
Kör på | Vänster | |||||
Nationaldag | 26 januari (Australien) | |||||
Landskod | CX, CXR, 162 | |||||
Toppdomän | .cx | |||||
Landsnummer | 61 |
Julön (engelska: Christmas Island) är en ö i östra delen av Indiska oceanen. Ön är 135 km² och har cirka 2 200 invånare, är ett australiskt territorium och belägen 360 km sydväst om Java och 1 290 km nordväst om Australien. Julön upptäcktes den 25 december 1643 av sjöfarare från Brittiska Ostindiska Kompaniet.
Huvudort på ön är Flying Fish Cove, även kallad The Settlement.
Man bröt länge fosfat på ön som ursprungligen skapats från döda havsorganismer.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Upptäckt
[redigera | redigera wikitext]Första nedskrivna information om öns existens är från 1615, men det var William Mynors, kapten på Royal Mary, en segelskuta tillhörande Brittiska Ostindiska Kompaniet som namngav ön när han seglade förbi den på juldagen, år 1643.[2] Första antecknade landstigningen ägde rum 1688.
Japanska invasionen
[redigera | redigera wikitext]Efter krigsutbrottet i Sydostasien år 1941 var Julön ett strategiskt mål för japansk ockupation på grund av de stora fosfattillgångar Julön har. Den första attacken genomfördes den 20 januari 1942 av den japanska ubåten I-59, som torpederade det norska lastfartyget M/S Eidsvold.[3] Fartyget drev och sjönk så småningom utanför West White Beach. De flesta av de europeiska och asiatiska anställda och deras familjer evakuerades till Perth. I slutet av februari och början av mars 1942 utförde japanska skepp ytterligare två attacker på ön.[4]
Överföring till Australien
[redigera | redigera wikitext]På Australiens begäran överfördes Julön från Storbritannien till Australien 1957. Australien betalade Singapores regering £2,9 miljoner i kompensation för det uppskattade fosfatvärdet som Singapore gick miste om vid överföringen.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klimatet är tropiskt. Värme och luftfuktighet styrs av passadvindarna.
|
Flora och fauna
[redigera | redigera wikitext]63 procent av öns yta utgörs idag av Julöns nationalpark, ett område som domineras av regnskog.[6] På grund av öns isolerade geografiska läge och den minimala mänskliga påverkan på ön förekommer en hög endemism av flora och fauna. Hela 254 arter av växt- och djurliv förekommer endast på Julön.[7] På ön häckar varje år cirka 80 000 sjöfåglar, däribland den endemiska Julöfregattfågeln.
Påfallande är dessutom det stora antalet landkrabbor på ön med ungefär 20 olika arter. Arten Gecarcoidea natalis har till exempel en population av cirka 45 miljoner individer.[6]
Öns ursprungliga däggdjursfauna är starkt hotad i beståndet eller redan utdöd. Två arter av råttor, Rattus macleari och Rattus nativitatis, försvann på ön efter att svartråttan och husmusen introducerades. Av tre endemiska arter eller underarter (Pipistrellus tenuis murrayi [en fladdermus], Crocidura trichura [en näbbmus], Pteropus melanotus natalis [en flyghund]) finns bara mindre populationer kvar.[8]
-
Gecarcoidea natalis, Röd krabba
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Fosfatbrytning var den enda betydande ekonomiska aktiviteten, men i december 1987 stängde den australiensiska regeringen gruvan. År 1991 var gruvan åter i drift av ett konsortium som inkluderade många av de före detta gruvarbetarna, nu som aktieägare.
Med ekonomiskt stöd av regeringen öppnades Christmas Island Casino and Resort 1993, men stängdes efter bara några års drift år 1998.
Frimärken
[redigera | redigera wikitext]Ett postkontor öppnades på ön år 1901 och sålde frimärken från Straits Settlements.
Efter den japanska ockupationen (1942–1945) togs frimärken från den brittiska militära administrationen i brittiska Malaya i bruk, med Singapore-stämplar.
År 1958 fick ön sina egna frimärken efter att ha satts under Australiens förvaltning. Den hade ett stort filatelistiskt och postalt oberoende, administrerat först av fosfatkommissionen (1958-1969) och därefter av öns regering (1969-1993). Detta avslutades den 2 mars 1993, då Australia Post blev öns postoperatör. Frimärken från Julön kan användas i Australien och vice versa.
Transporter
[redigera | redigera wikitext]Det går två flygningar per vecka till Julöns flygplats från Perth (via RAAF Learmonth) samt en gång i veckan från Malaysia med Malaysia Airlines.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen uppgår till ca 2200 personer. Det är ca 70% kineser, ca 20% av europeiskt ursprung och ca 10% malajer.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Christmas Island, 30 mars 2012.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/geos/print_kt.html Arkiverad 16 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. CIA World Factbook
- ^ ”Christmas Island history” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120304001240/http://www.environment.gov.au/parks/christmas/culture-history/island-history.html. Läst 16 december 2011.
- ^ L, Klemen (1999-2000). ”Allied Merchant Ship Losses in the Pacific and Southeast Asia” (på engelska). Forgotten Campaign: The Dutch East Indies Campaign 1941-1942. http://www.dutcheastindies.webs.com/allied_losses.html.
- ^ ”The Mystery of Christmas Island, March 1942”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160121080434/http://www.dutcheastindies.webs.com/christmas.html. Läst 19 februari 2013.
- ^ ”Australian Bureau of Meteorology - Julön” (på engelska). http://www.bom.gov.au/climate/averages/tables/cw_200790_All.shtml. Läst 16 december 2011.
- ^ [a b] Christmas Island National Park - Welcome, officiell hemsida
- ^ Christmas Island National Park - Management, officiell hemsida
- ^ Christmas Island National Park - Native animals, officiell hemsida
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Christmas Island Tourism Association – Officiella webbsidan för turister.
- Christmas Island National Park – Officiella webbsidan för Julöns nationalpark.
- Christmas Island på Open Directory Project
|
|