Hoppa till innehållet

Joseph Priestley

Från Wikipedia
Joseph Priestley
Född24 mars (13 mars enl. g.s.) 1733
Birstall i nuvarande West Yorkshire, England
Död6 februari 1804 (70 år)
Northumberland i Northumberland County, Pennsylvania, USA
BegravdRiverview Cemetery[1]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Storbritannien[2]
Utbildad vidBatley Grammar School[3]
SysselsättningFilosof, uppfinnare, politiker, fysiker, författare[4], språkvetare[5], kyrklig ämbetsman[5], naturvetare[2], vetenskapshistoriker, bibliotekarie, kemist[2], teolog, lärare, pedagog, dilettant, politisk teoretiker, abolitionist
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
MakaMary Priestley
(g. 1762–1796, makas/makes död)[3][6]
BarnSarah Priestley[6]
William Priestley[6]
Joseph Priestley (f. 1768)[6]
Henry Priestley (f. 1777)[6]
FöräldrarJonas Priestley[6]
Mary Wells[6]
Utmärkelser
Copleymedaljen (1772)[7]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences[8]
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Joseph Priestley, född 24 mars (13 mars enl. g.s.) 1733 i Birstall i nuvarande West Yorkshire, död 6 februari 1804 i Northumberland i Northumberland County, Pennsylvania, var en engelsk filosof, kemist och frikyrkopastor. Han var medlem i Lunar Society.

Den 1 augusti 1774 upptäckte Priestley grundämnet syre, och blev 1775 den förste att publicera upptäckten. Den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele hade gjort samma upptäckt något år tidigare, men publicerade inte sina rön förrän 1777, varför Priestley vanligen ges äran av att vara först med upptäckten.

Trots upptäckten av syret förstod Priestley aldrig förbränningsprocessen utan var tvärtom fram till sin död en av de ivrigaste anhängarna av flogistonteorin. Trots detta kom Priestley utan att förstå innebörden att beskriva syrets kretslopp inom den organiska världen.[9]

Förutom upptäckten av syre påvisade Priestley många andra vattenlösliga gaser, t. ex. klorväte, svaveldioxid, koldioxid, ammoniak och lustgas[9]. Han studerade också hur luft "renades" av växter och hur denna process påverkades av solljus. Därigenom bidrog han till upptäckten av fotosyntesen.[10]

Bland hans naturvetenskapliga skrifter märks History and present state of electricity (1767) och Experiments and observation on different kinds of air (6 band, 1779–1786).[9]

Priestley invaldes 1774 som utländsk ledamot nummer 91 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han hade erhållit Copleymedaljen 1772.

Priestley var unitarier och tvingades på grund av religiösa oroligheter i Birmingham 1794 att lämna Storbritannien och fly till USA med sin familj och levde där resten av sitt liv. Här blev han en av de första ledarna för den amerikanska unitarismen. Priestley bekämpade de kyrkliga treenighets- och kristologiska dogmerna och ansåg den kristna kyrkans utveckling som ett avfall från urkristendomen, beskriven i A history of the corruption of Christianity (2 band, 1782). Som filosof företrädde han en psykologisk materialism, som härledde själslivet ur nervfunktionerna och betraktade psykologin som en del av fysiologin. Däremot bekämpade han all metafysisk materialism och ansåg, att världens fulländade mekanism tydde på en högsta intelligens som dess upphov. Priestleys självbiografi, Memoirs utkom i två band 1806–1807.[11]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 5577 Priestley är uppkallad efter honom.[12]

  • Runesson, Anders (2010). ”Joseph Priestley : fotosyntesens upptäckare”. Allt om vetenskap (nr. 1): sid. 94–95. ISSN 1652-3318. 
  1. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7041, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118793357, läst: 11 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 22788.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20010094363, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Members of the American Academy Listed by election year, 1780-1799, American Academy of Arts and Sciences, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1240 
  10. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  11. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1240–1241 
  12. ^ ”Minor Planet Center 5577 Priestley” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5577. Läst 20 mars 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]