Josef Sandén
| Josef Sandén | |
| Född | Josef Emanuel Sandén 30 maj 1893[1] Lindesbergs landsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 maj 1982[1] (88 år) Norrköpings Östra Eneby församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Kompositör, organist |
| Barn | Uno Sandén (f. 1924) |
| Redigera Wikidata | |
Josef Emanuel Sandén, född 30 maj 1893 i Linde församling i Lindesberg, död 29 maj 1982 i Östra Eneby i Norrköping[2], var en svensk körledare, organist och kompositör. Han var far till domkyrkoorganisten Uno Sandén.[3]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sandén var skräddarmästare liksom sin far Carl Oskar Sandén, som verkade i Gusselby i Lindesberg. Josef Sandén hade för övrigt tio syskon varav sex bröder, som alla blev skräddare. Fadern var livligt engagerad i baptistförsamlingen. Först gick Josef Sandén i lära hos sin far men 1912 flyttade han till Stockholm där han arbetade på Engelska herrskrädderiet, NK och MEA. Han lärde sig tillskärning i Stockholm och Köpenhamn och hade eget skrädderi i Stockholm åren 1920–1934 innan han flyttade till Norrköping och blev tillskärare i firma Hedberg & Skoglund.
Åren 1919–1934 var han körledare i Stockholms 6:e baptistförsamling. 1934 blev han organist och körledare i Tabernaklet i Norrköping (Norrköpings första baptistförsamling). Han komponerade flera sånger som blev publicerade i den frikyrkliga sångboken Tempeltoner.
Han var från 1923 gift med Sigrid Augusta Eliasson (1891–1983) och de fick tvillingarna Uno och Barbro 1924.[2][4]
Kompositioner i urval
[redigera | redigera wikitext]- Hur ljuvlig är din boning, text av okänd, publicerad i Tempeltoner (1934)
- När Herren kommer oss nära, text av Ida Granqvist, publicerad i Tempeltoner (1934)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 18 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Inte klot så kul, Luddingsbo NT.se 13 augusti 2005. Åtkomst 5 juni 2013.
- ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).