Jortajaure
Sjön Jortajaure (Jierttájávri). Till vänster syns berget Liddubákti. | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | Sverige |
Län | Norrbottens län |
Kommun | Gällivare kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Gällivare socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°49′19″N 18°22′46″Ö / 67.82201°N 18.37948°Ö |
SWEREF 99 TM | 7526908, 642304 |
Mått | |
Areal | 1,42 km² [1] |
Höjd | 890,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 5,55 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Kalixälvens huvudavrinningsområde (4000) |
Utflöde | Kaukuljåkka |
VattendragsID (VDRID) | 751728-161494 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE752836-160874) |
Övrigt | |
SjöID | 752836-160874 |
ID vattenförekomst | SE752836-160874 |
Vattenytans ID (VYID) | 752766-160848 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 752700-160847 |
Namn | Utloppet av Jortajaure |
Areal | 6,01 km² |
Vattenytor | 1,48 km² |
Sjöprocent | 24,63 % |
Ackumulerad areal uppströms | 6 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Kaukuljåkka |
VattendragsID (VDRID) | 751728-161494 |
Avstånd till havet | 429 km |
Medelhöjd | 957 m ö.h. |
Område nedströms | 752684-161132 |
Källor | [4][5][6] |
Jortajaure är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,42 kvadratkilometer och ligger 890,1 meter över havet. Jortajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Kaukuljåkka.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Jortajaure ingår i det delavrinningsområde (752700-160847) som SMHI kallar för Utloppet av Jortajaure. Medelhöjden är 957 meter över havet och ytan är 6,01 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Kaukuljåkka som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 429 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (75 procent). Avrinningsområdet har 1,48 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 24,5 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Jortajaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |