Hoppa till innehållet

John Johanson

Från Wikipedia
John Johanson

Per Johan (John) Johanson, född 13 februari 1875 i Stockholm, död 16 augusti 1961 i Kungsholms församling, Stockholm, var en svensk baryton och bankkamrer.

John Johanson var son till Peter Johanson, försäkringsman vid Allmänna Brand, och Sara Wilhelmina Hedberg men blev faderlös som 10-åring och några år senare avled hans mor. Han blev i december 1888 springpojke vid Enskilda Banken. Där avancerade han sedan till bankkamrer vid notariatavdelningen, där han bland annat hade hand om Alfred Nobels efterlämnade papper och stannade till sin pensionering.[1][2][3]

I sin ungdom tog han sånglektioner för Carl August Söderman, Algot Lange och han berättade i en intervju att han lärde sig mycket av Franz Neruda under tiden i Musikföreningen, där han snart blev solist. Han var baryton med både ljust och mörkt register men sjöng ofta basbarytonpartier. Han kom mest att ägna sig åt kyrkomusik och sjöng solo i många stora oratorier och passioner.[4] Han framträdde i Stockholms kyrkor och under ett tiotal år sjöng han Kristus i Bachs Matteuspassionen i Engelbrektskyrkan. Han var solist i KFUM-kören – De svenske.[5][6][7] Han började i Musikföreningens kör på 1890-talet och var sedan solist i föreningen 1906–1923.[8] I Nya Filharmoniska sällskapet var han solist i flera mässor och kantater. Han sjöng flera gånger bassolopartiet i Beethovens nionde symfoni i Stockholms Konsertförening bland annat under ledning av Wilhelm Furtwängler och i Göteborgs Konserthus när verket för första gången uppfördes där under Wilhelm Stenhammars ledning.[9][10]

Den 16 juni 1919 tilldelades han Litteris et Artibus.

Johanson gifte sig 1908 med Annie Wester, som var dotter till Philip Wester. Deras tre barn antog släktnamnet Jering: dottern Birgit, dottern Greta, gift med Leif Belfrage, och sonen Per-Gunnar. Makarna Johanson är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[11]

  1. ^ Johansen, Per John i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  2. ^ Johanson, Per John i Vem är det 1933
  3. ^ Stockholms Enskilda Banks Direktions protokoll för den 7 dec 1888 och personalarkiv
  4. ^ Sohlmans musiklexikon
  5. ^ ”Sångsällskapet De Svenske, The Singing Vikings, National Chorus of Sweden American Tour, 1927” Printed by Bröderna Lagerström, Sthlm 1927.)
  6. ^ Chicago Herald and Examiner 6 juni 1927: "Vikings of Song Prove Fine Artists".
  7. ^ New York Herald Tribune 2 juni 1927: "Swedish National Chorus Pleases in Opening Tour Here."
  8. ^ Musikrecensioner i svensk dagspress 1906–1930 (Stockholm och landsorten))
  9. ^ Stockholms Konserthus arkiv, Göteborgs Konserthus arkiv
  10. ^ Intervju med John Johansson i Dagens Nyheter på 70-årsdagen den 13 februari 1945
  11. ^ SvenskaGravar

Övriga källor: Brev från Wilhelm Stenhammar 1919 med motiveringen till Litteris et Artibus Bilaga 1 bilaga 2 och bilaga 3. Pressuttalande 1919 om John Johanssons utmärkelse Litteris et Artibus