Hoppa till innehållet

John C. Reilly

Från Wikipedia
John C. Reilly
John C. Reilly på San Diego Comic-Con International 2012.
John C. Reilly på San Diego Comic-Con International 2012.
FöddJohn Christopher Reilly
24 maj 1965 (59 år)
Chicago, Illinois, USA
Utbildad vidDePaul University och Brother Rice High School
Aktiva år1989 –
MakaAlison Dickey (1992– )
Betydande roller
Reed Rothchild i Boogie Nights
Jim Kurring i Magnolia
Amos Hart i Chicago
Dale Doback i Step Brothers
IMDb SFDb IBDb

John Christopher Reilly, född 24 maj 1965 i Chicago i Illinois, är en amerikansk skådespelare, sångare, komiker, manusförfattare och filmproducent. Han har blivit känd för sina många biroller och har spelat både komiska och dramatiska roller. Reilly har varit nominerad till flera priser, däribland en Oscar.[1]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

John C. Reilly föddes i Chicago och växte upp i området Chicago Lawns.[2] Han uppfostrades i ett katolskt hem som femte barnet i en syskonskara på sex.[3] Han har beskrivit sig själv som en riktig busunge och har gett ett exempel när han var 12 år gammal då han och några vänner stal 500 paket flingor från ett godståg.[4] Han intresserade sig tidigt för skådespeleri och sökte och kom in på en av Chicagos teaterskolor, DePaul University's Goodman School of Drama, från vilken han tog examen 1987.[3]

Första rollerna

[redigera | redigera wikitext]

Förutom en statistroll i Nico: Above The Law (1988) så var Reillys filmdebut i den Brian De Palma-regisserade Uppgörelsen (1989). Han hade till en början en liten roll i filmen men De Palma gillade hans skådespeleri så mycket att han utökade rollen.[5] Han syntes sedan bredvid Tom Cruise i Days of Thunder (1990) och bredvid Sean Penn i State of Grace (1990).[6] Han fick sedan spela mot Jack Nicholson i Hoffa (1992) för att sen ha en större biroll i Gilbert Grape (1993) som huvudkaraktärens (Johnny Depp) kompis.[7] Han medverkade sedan bredvid Kevin Bacon i The River Wild (1994) och som polisen i Dolores Claiborne (1995).[8]

Erkänd skådespelare och genombrott

[redigera | redigera wikitext]

Reilly fick en av de större rollerna i Paul Thomas Andersons regidebut Hard Eight (1996). De båda samarbetade åter igen i Andersons nästa film Boogie Nights (1997), där Reilly spelar porrstjärnan Reed Rothchild. Filmen kom att bli bådas stora genombrott, den blev kritikerrosad och Oscarsnominerad.[1] Han blev sedan anlitad för att göra en av de större birollerna i ensemblefilmen Den tunna röda linjen (1998) men blev, tillsammans med flera andra medverkande, rejält bortklippt i slutversionen.[9] Han syntes sen i indiefilmen The Settlement (1999), där han återigen blev hyllad för sin insats.[10] Han återvände sen till att arbeta med ytterligare en Paul Thomas Anderson film. Han spelade den djupt religiösa polisen Jim Kurring i Magnolia (1999) och ansågs stjäla rampljuset från storstjärnor som Tom Cruise, Julianne Moore och Philip Seymour Hoffman.[1]

Reilly syntes också i succéfilmen Den perfekta stormen (2000). År 2002 syntes han i tre filmer som nästkommande år alla skulle vara nominerade till Bästa film på Oscarsgalan – Chicago, Gangs of New York och Timmarna. I Chicago spelade han mot Renée Zellweger och blev även nominerad till Bästa manliga biroll på Oscarsgalan och en Golden Globe.[1] Han blev hyllad för sin insats och Zellweger sa om Reilly "John är ofta det bästa med filmerna han är med i". Efter att ha medverkat i den Martin Scorsese regisserade Gangs of New York fick Reilly även en roll i hans nästkommande film The Aviator (2004) och spelade mot Leonardo DiCaprio.[11] I Criminal (2004) fick han en av huvudrollerna och blev kritikerrosad.[12] 2005 ska han ha sagt att han hoppade av Lars von Triers film Manderlay som en protest mot att en åsna skulle dödas.[13]

Övergång till komik

[redigera | redigera wikitext]

Reilly hade birollen i komedin Talladega Nights: The Ballad of Ricky Bobby (2006) och medverkade tillsammans med Will Ferrell där de spelade två Nascar förare. Adam McKay regisserade filmen som blev en stor framgång och drog in 163 miljoner dollar.[14] Samma år var han också med i Robert Altmans sista film A Prairie Home Companion och hade en cameo i Tenacious D: Världens bästa rockband.[15] Han medverkade också frekvent i komediprogrammet Tim and Eric Awesome Show, Great Job! mellan 2007 och 2010. Där spelade han Dr. Steve Brule, en vindrickande presentatör. Karaktären har i efterhand fått stor spridning i memekulturen. Karaktären fick också en egen spinoff serie med Check It Out! with Dr. Steve Brule (2010-2016).[16]

Han gjorde sen titelkaraktären i biopic-parodin Walk Hard: The Dewey Cox Story (2007) där han sjöng låtarna själva och parodierade Johnny Cash och Ray Charles bland andra. För sin insats fick han två Golden Globe-nomineringar, för Bästa huvudroll och Bästa Originalsång för låten "Walk Hard".[17] Reilly återförenades med både Adam McKay och Will Ferrell i Step Brothers (2008). Filmen har utsetts av många kritiker att vara den bästa komedin som gjorts.[18] Samma år syntes han bredvid Seann Williams Scott i komedin The Promotion.[19]

Reilly medverkade tillsammans med Jonah Hill och Marisa Tomei i den romantiska komedin Cyrus (2010) som han blev unisont hyllad för. År 2011 syntes han i flera filmer, däribland komedierna Kickoffen och Terri, men även i den psykologiska thrillern Vi måste prata om Kevin där hans insats blev hyllad. Han gjorde det året även den svarta komedi dramat Carnage regisserad av Roman Polanski. Han spelade mot Jodie Foster, Kate Winslet och Christoph Waltz i filmen som enbart utspelar sig i en lägenhet.[20] Han blev hyllad för sin insats och fick frågan om han även ville vara med i pjäsen, God of Carnage, som filmen baserades på. Han var tvungen att tacka nej på grund av sitt hektiska schema.[21]

Storfilmer och vidare karriär

[redigera | redigera wikitext]

Reilly gjorde rösten åt titelrollen i den animerade Disney-filmen Röjar-Ralf (2012). Han bidrog även till manusarbetet. Filmen fick ett gott mottagande och en finansiell succé där den drog in mer än 471 miljoner dollar.[22] Han gjorde cameos i både The Dictator (2012) och Anchorman 2 (2013) där han i sistnämnda återförenades med Adam McKay och Will Ferrell.[23] Han hade sedan en liten biroll i Marvel-filmen Guardians of the Galaxy (2014) som blev det året tredje mest inkomstbringande film.[24] 2015 syntes han i inte mindre än fem filmer däribland den Yorgos Lanthimos regisserade The Lobster som blev extremt hyllad.[25]

Han medverkade sen som röst i den animerade ensemblefilmen Sing (2016) och i blockbustern Kong: Skull Island (2017) där han återigen ansågs stjäla rampljuset från filmens övriga skådespelare som John Goodman, Brie Larson och Tom Hiddleston.[26] Han repriserade sedan sin röstroll i Röjar-Ralf kraschar internet (2018) som även den blev en succé.[25] Han porträtterade sen Oliver Hardy (Helan) i den biografiska filmen Helan & Halvan (2018) som handlade om just komikerparet Helan och Halvan. Steve Coogan spelade Stan Laurel (Halvan).[27] Han återförenades sedan yterlligare en gång med Farell i komedin Holmes & Watson (2018), där Reilly spelar en komisk version av Dr. Watson.[28]

Reilly återförenades även med Paul Thomas Andersson i filmen Licorice Pizza (2021) där han porträtterade skådespelaren Fred Gwynne i en kort cameo.[29] Han hade sedan huvudrollen i HBO-serien Winning Time: The Rise of the Lakers Dynasty (2022-2023) där han porträtterade Los Angeles Lakers ägaren Jerry Buss. Trots gott mottagande så lades serien ner efter 2 säsonger.[30]

Musik och teater

[redigera | redigera wikitext]

Reilly har sjungit själv i alla sina framträdande som i Chicago och Walk Hard: The Dewey Cox Story. Till den sistnämnda filmen skrev han även låtarna till filmen och dess soundtrack. Soundtracket blev nominerad till en Grammy Award.[31] Med låtarna turnérade han även som karaktären Dewey Cox och uppträdde live på en turné i USA 2007.[32] Han har också spelat in musik med Jack White och har ett eget band som heter John Reilly & Friends.[33][34]

Han har också synts i flera musikvideos, däribland för band som Beastie Boys, Fiona Apple, Jon Spencer Blues Explosion och Mr. Oizo.[35]

Reilly står även på teaterscenen och blev tillsammans med Philip Seymour Hoffman nominerad till en Tony Award för sin roll i Sam Shephards pjäs True West.[36] Han spelade också huvudrollen i en uppsättning av Marty och även i Linje lusta.[37]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Reilly är gift med filmproducenten Alison Dickey sedan 1992, de möttes under inspelningen av Uppgörelsen (1989) i Thailand.[38] De har två söner varav den äldsta Leo, är musiker under namnet LoveLeo.[39]

Reilly utöver transcendental meditation.[40]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]
År Titel Roll Noter
1988 Nico: Above the Law Barbuse
1989 Uppgörelsen PFC. Herbert Hatcher
1989 Änglar på rymmen Ung munk
1990 Days of Thunder Buck Bretherton
1990 State of Grace Stevie McGuire
1992 Skuggor och dimma Polis vid polisstation
1992 Tur i oturen Jim Jr.
1992 Hoffa Pete Connelly
1993 Gilbert Grape Tucker Van Dyke
1994 River Wild, TheThe River Wild Terry
1995 Dolores Claiborne Const. Frank Stamshaw
1995 Georgia Herman
1996 Hard Eight John Finnegan
1996 Boys Officer Kellogg Curry
1997 Nightwatch Deputy Inspector Bill Davis Okrediterad
1997 Boogie Nights Reed Rothchild Florida Film Critics Circle Award for Best Cast[41]
Nominerad—Screen Actors Guild Award for Outstanding Performance by a Cast in a Motion Picture[42]
1997 Chicago Cab Steve
1998 Den tunna röda linjen Sergeant Storm
1999 Settlement, TheThe Settlement Pat
1999 Never Been Kissed Augustus Strauss
1999 For Love of the Game Gus Sinski
1999 Magnolia Jim Kurring Florida Film Critics Circle Award for Best Cast[43]
Nominerad—Screen Actors Guild Award for Outstanding Performance by a Cast in a Motion Picture[44]
2000 Den perfekta stormen Dale 'Murph' Murphy
2001 Anniversary Party, TheThe Anniversary Party Mac Forsyth Nominerad—Independent Spirit Award for Best Supporting Male[45]
2002 Good Girl, TheThe Good Girl Phil Last Nominerad—Independent Spirit Award for Best Supporting Male[45]
Nominerad—Satellite Award for Best Supporting Actor - Motion Picture
2002 Gangs of New York Happy Jack Las Vegas Film Critics Society Award for Best Supporting Actor[46]
2002 Chicago Amos Hart Broadcast Film Critics Association Award for Best Cast
Las Vegas Film Critics Society Award for Best Supporting Actor[46]
Screen Actors Guild Award for Outstanding Performance by a Cast in a Motion Picture[47]
Nominerad—Oscar för bästa manliga biroll[48]
Nominerad—Golden Globe Award for Best Supporting Actor – Motion Picture[49]
Nominerad—Phoenix Film Critics Society Award for Best Cast
2002 Timmarna Dan Brown Las Vegas Film Critics Society Award for Best Supporting Actor[46]
Nominerad—Phoenix Film Critics Society Award for Best Cast
Nominerad—Screen Actors Guild Award for Outstanding Performance by a Cast in a Motion Picture[47]
2003 Anger Management Arnie Shankman som gammal Okrediterad
2004 The Aviator Noah Dietrich Nominerad—Screen Actors Guild Award for Outstanding Performance by a Cast in a Motion Picture[50]
2004 Criminal Richard Gaddis
2005 Are You the Favorite Person of Anybody? Man med undersökning Kortfilm
2005 Dark Water Mr. Murray
2006 A Prairie Home Companion Lefty Nominerad—Gotham Awards for Best Ensemble Cast
2006 Talladega Nights: The Ballad of Ricky Bobby Cal Naughton, Jr.
2006 Tenacious D: Världens bästa rockband Sasquatch Okrediterad
2007 Year of the Dog Al
2007 Walk Hard: The Dewey Cox Story Dewford "Dewey" Cox Las Vegas Film Critics Society Award for Best Song[46]
Nominerad—Golden Globe Award för bästa manliga huvudroll - musikal eller komedi
Nominerad—Golden Globe Award for Best Original Song
Nominerad—Grammy Award for Best Song Written for a Motion Picture, Television or Other Visual Media[51]
2008 Promotion, TheThe Promotion Richard Wehlner
2008 Step Brothers Dale Doback Även manusförfattare
2009 9 5 Röstroll
2009 Cirque du Freak: The Vampire's Assistant Larten Crepsley
2010 The Extra Man Gershon
2010 Tim and Eric Awesome Show, Great Job! Chrimbus Special Dr. Steve Brule TV-film
2010 Cyrus John Nominerad—Independent Spirit Award for Best Male Lead[45]
Nominerad—Satellite Award for Best Actor – Motion Picture Musical or Comedy[52]
2011 Kickoffen Dean Ziegler Nominerad—Independent Spirit Award for Best Supporting Male[45]
2011 Vi måste prata om Kevin Franklin
2011 Fight for Your Right Revisited Mike D (B-Boys 2) Kortfilm
2011 Terri Mr. Fitzgerald
2011 Carnage Michael
2012 Tim and Eric's Billion Dollar Movie Taquito
2012 The Dictator Clayton Okrediterad cameoroll
2012 Röjar-Ralf Röjar-Ralf Röstroll, Även manusförfattare
2013 Anchorman 2 The Ghost of Stonewall Jackson Okrediterad cameoroll[53]
2014 Björnar Berättaren Dokumentär
2014 Life After Beth Maury Slocum
2014 Guardians of the Galaxy Rhomann Dey
2015 Entertainment Kusin John
2015 The Lobster Robert, den läspande mannen
2015 Tale of Tales King of Longtrellis
2015 Les Cowboys L'Américain
2015 När Marnie var där Kiyomasa Oiwa Röstroll
2016 Sing Eddie Nudelman Röstroll
2017 The Little Hours Father Tommasso
2017 Kong: Skull Island Hank Marlow
2018 The Sisters Brothers Eli Sisters Även producent
2018 Helan & Halvan Oliver Hardy
2018 Röjar-Ralf kraschar internet Röjar-Ralf Röstroll
2018 Holmes & Watson John Watson
2021 Licorice Pizza Fred Gwynne Okrediterad cameo
2022 Stars at Noon Tidningsredaktör Cameo
2023 Once Upon a Studio Röjar-Ralf Röstroll, kortfilm

TV

[redigera | redigera wikitext]
År Titel Roll Notering
1993 Fallen Angels Martin Lonsdale Avsnitt: "The Frightening Frammis"
1999 Tenacious D Sasquatch Avsnitt: "Death of a Dream"
2004 Cracking Up Steve Evers Avsnitt: "Prom Night"
2006 Tom Goes to the Mayor John Röstroll, avsnitt: "Friendship Alliance"
2006 Saturday Night Live Värd Avsnitt: "John C. Reilly / My Chemical Romance"
2007–2010 Tim and Eric Awesome Show, Great Job! Dr. Steven Brule 25 avsnitt
2008 The Simpsons Sig själv Röstroll, avsnitt: "Any Given Sundance"
2010-2011 Funny or Die Presents John / Nikola Tesla 2 avsnitt
2010-2016 Check It Out! with Dr. Steve Brule Dr. Steve Brule 24 avsnitt, även skapare, manus och producent
2014 Tim and Eric's Bedtime Stories Jordan Avsnitt: "Baby"
2014-2015 Stone Quackers Officer Barry Röstroll, 12 avsnitt, även producent
2015 Bagboy Dr. Steve Brule TV-special, även manus och producent
2020 Moonbase 8 Robert "Cap" Caputo 6 avsnitt, även manus och producent
2022-2023 Winning Time: The Rise of the Lakers Dynasty Jerry Buss 24 avsnitt

Teater

[redigera | redigera wikitext]
År Titel Roll Teater
1988 Vredens druvor Noah Steppenwolf Theatre Company, Chicago
2000 True West Austin Lee Circle in the Square Theatre, New York
2002-2003 Marty Marty Piletti Huntington Theatre Company, Boston
2005 Linje Lusta Stanley Kowalski Studio 54, New York
2012 8 David Blankenhorn Wilshire Ebell Theatre, Los Angeles

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] ”The real star of Magnolia, John C. Reilly”. The Guardian. 27 februari 2000. https://www.theguardian.com/film/2000/feb/27/comment.akinojumu. Läst 30 juni 2024. 
  2. ^ ”John C. Reilly's love of roots music is no act”. Chicago Tribune. 20 juni 2013. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://web.archive.org/web/20170905075821/http://articles.chicagotribune.com/2013-06-20/entertainment/chi-john-c-reilly-interview-20130620_1_roots-music-hal-wilner-traditional-irish-music. Läst 30 juni 2024. 
  3. ^ [a b] ”Life of Reilly”. The Guardian. 5 december 2004. https://www.theguardian.com/film/2004/dec/05/features.magazine. Läst 30 juni 2024. 
  4. ^ ”John C. Reilly's Great Breakfast Cereal Train Heist”. Team Coco. 7 april 2015. https://www.youtube.com/watch?v=ts2HpaW_xxM. Läst 30 juni 2024. 
  5. ^ ”John C. Reilly On His Own Films”. Games Radar. 7 februari 2013. https://www.gamesradar.com/john-c-reilly-on-his-own-films/. Läst 30 juni 2024. 
  6. ^ ”See the cast of Days of Thunder then and now”. Screen Crush. 25 april 2014. https://screencrush.com/days-of-thunder-then-and-now/. Läst 30 juni 2024. 
  7. ^ ”Gilbert Grape at 20: When Johnny met Leo...”. Entertainment Weekly. 16 februari 2014. https://ew.com/article/2014/02/16/gilbert-grape-at-20-when-johnny-met-leo/. Läst 30 juni 2024. 
  8. ^ ”Dolores Claiborne”. Variety. 19 mars 1995. https://variety.com/1995/film/reviews/dolores-claiborne-1200441029/. Läst 30 juni 2024. 
  9. ^ ”It Was A War For Cast & Crew: 16 Things You Need To Know About Terrence Malick’s ‘The Thin Red Line’”. Indiewire. 17 juni 2011. Arkiverad från originalet den 8 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160708131956/http://www.indiewire.com/2011/06/it-was-a-war-for-cast-crew-16-things-you-need-to-know-about-terrence-malicks-the-thin-red-line-117975/. Läst 30 juni 2024. 
  10. ^ ”The Settlement”. Variety. 17 maj 1999. https://variety.com/1999/film/reviews/the-settlement-1200457724/. Läst 30 juni 2024. 
  11. ^ ”The Familiar Face That Nobody Knows”. The New York Times. 19 januari 2003. https://www.nytimes.com/2003/01/19/movies/film-the-familiar-face-that-nobody-knows.html. Läst 30 juni 2024. 
  12. ^ ”Cons Meet Their Match: They Swindle Each Other”. The New York Times. 10 september 2004. https://www.nytimes.com/2004/09/10/movies/cons-meet-their-match-they-swindle-each-other.html. Läst 30 juni 2024. 
  13. ^ ”Cruelty on film”. CBC News. 25 mars 2010. Arkiverad från originalet den 25 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100325193835/http://www.cbc.ca/fifth/cruelcamera/cruelty.html. Läst 30 juni 2024. 
  14. ^ ”One of these days audiences may remember John C Reillys name”. The New York Times. 23 juli 2006. https://www.nytimes.com/2006/07/23/movies/23stei.html. Läst 1 juli 2024. 
  15. ^ ”Radio End-of-Days”. New York Magazine. 1 juni 2006. https://nymag.com/movies/reviews/17181/. Läst 1 juli 2024. 
  16. ^ ”John C. Reilly Is Not Dr. Steve Brule, O.K.?”. Vanity Fair. 20 februari 2015. https://www.vanityfair.com/hollywood/2015/02/john-c-reilly-not-steve-brule. Läst 1 juli 2024. 
  17. ^ ”John C. Reilly Sings Dewey Cox”. NPR. 9 januari 2008. https://www.npr.org/2008/01/09/17955421/john-c-reilly-sings-dewey-cox. Läst 1 juli 2024. 
  18. ^ ”Why ‘Step Brothers’ Is the Greatest Movie Comedy of the Past Decade”. The Daily Beast. 25 juli 2018. https://www.thedailybeast.com/why-step-brothers-is-the-greatest-movie-comedy-of-the-past-decade. Läst 1 juli 2024. 
  19. ^ ”Sean William Scott, John C. Reilly Scan Well in Supermarket Sweep”. Observer. 6 mars 2008. https://observer.com/2008/06/sean-william-scott-john-c-reilly-scan-well-in-supermarket-sweep/. Läst 1 juli 2024. 
  20. ^ ”Blood Sport in a High-Rise”. The New York Times. 16 december 2011. https://www.nytimes.com/2011/12/16/movies/roman-polanskis-carnage-with-jodie-foster-review.html. Läst 1 juli 2024. 
  21. ^ ”John C. Reilly on getting cold-called by Roman Polanski for Carnage”. National Post. 21 december 2011. https://nationalpost.com/entertainment/john-c-reilly-on-getting-cold-called-by-roman-polanski-for-carnage. Läst 1 juli 2024. 
  22. ^ ”John C. Reilly, 'Wreck-It Ralph' Star, On Musicals, Pac-Man And The Railroad Revival”. Moviefone. 29 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 10 november 2017. https://web.archive.org/web/20171110225314/https://www.moviefone.com/2012/10/29/john-c-reilly-wreck-it-ralph-interview/. Läst 1 juli 2024. 
  23. ^ ”Exclusive: Legendary cameos of 'Anchorman 2'”. USA Today. 15 september 2016. https://eu.usatoday.com/story/life/movies/2013/12/23/cameos-anchorman-2-jim-carrey-liam-neeson/3811231/. Läst 1 juli 2024. 
  24. ^ ”Disney Reveals Guardians Of The Galaxy Was Over Budget At $232 Million”. Forbes. 27 januari 2015. https://www.forbes.com/sites/csylt/2015/01/27/disney-reveals-guardians-of-the-galaxy-was-over-budget-at-232-million/. Läst 1 juli 2024. 
  25. ^ [a b] ”John C. Reilly Talks 'The Lobster', 'Kong: Skull Island', and 'Wreck-it-Ralph 2'”. Collider. 14 maj 2015. https://collider.com/john-c-reilly-wreck-it-ralph-2-the-lobster-interview/. Läst 1 juli 2024. 
  26. ^ ”Kong: Skull Island Video Highlights 'Missing' Lt. Marlow”. Screen Rant. 3 februari 2017. https://screenrant.com/kong-skull-island-video-highlights-missing-lt-marlow/. Läst 1 juli 2024. 
  27. ^ ”Steve Coogan, John C. Reilly to Star in Stan Laurel, Oliver Hardy Movie”. Variety. 18 januari 2016. https://variety.com/2016/film/global/steve-coogan-john-c-reilly-stan-laurel-oliver-hardy-1201682101/. Läst 1 juli 2024. 
  28. ^ ”Will Ferrell, John C. Reilly Reunite For ‘Holmes & Watson’”. Deadline. 16 augusti 2016. https://deadline.com/2016/08/will-ferrell-john-c-reilly-holmes-and-watson-talladega-nights-step-brothers-etan-cohen-1201804446/. Läst 1 juli 2024. 
  29. ^ ”That’s John C. Reilly as Herman Munster in Licorice Pizza”. MovieMaker. 31 januari 2023. https://www.moviemaker.com/licorice-pizza-john-c-reilly-plays-herman-munster/. Läst 1 juli 2024. 
  30. ^ ”John C. Reilly To Play Lakers Owner Jerry Buss In Recasting On HBO’s Showtime Lakers Pilot”. Deadline. 10 september 2019. https://deadline.com/2019/09/john-c-reilly-lakers-owner-jerry-buss-recasting-replaces-michael-shannon-hbo-pilot-showtime-1202730954/. Läst 1 juli 2024. 
  31. ^ ”The 51st annual Grammy Awards nominations list”. Grammy.com. 7 december 2008. Arkiverad från originalet den 7 december 2008. https://web.archive.org/web/20081207041615/http://content.grammy.com/grammy_awards/51st_show/list.aspx. Läst 1 juli 2024. 
  32. ^ ”Columbia puts ‘Dewey’ on tour duty”. Variety. 3 december 2007. https://variety.com/2007/film/markets-festivals/columbia-puts-dewey-on-tour-duty-1117976956/. Läst 1 juli 2024. 
  33. ^ ”Listen: Jack White and John C. Reilly Team Up to Cover Country Classics”. Pitchfork. 29 november 2011. https://pitchfork.com/news/44745-listen-jack-white-and-john-c-reilly-team-up-to-cover-country-classics/. Läst 1 juli 2024. 
  34. ^ ”Willie Nelson on board for Railroad Revival Tour”. USA Today. 31 juli 2012. Arkiverad från originalet den 31 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120731175405/http://www.usatoday.com/life/music/news/story/2012-07-24/willian-nelson-railroad-revival-tour/56452164/1. Läst 1 juli 2024. 
  35. ^ ”Beastie Boys Fight For Your Right Revisited: Five things you might have missed”. MTV. 21 april 2011. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809015108/http://www.mtv.com/news/1662439/beastie-boys-fight-for-your-right-revisited-missed/. Läst 1 juli 2024. 
  36. ^ ”2000 Tony Award Winners” (på engelska). broadwayworld.com. Arkiverad från originalet den 13 september 2015. https://web.archive.org/web/20150913221021/http://www.broadwayworld.com/tonyawardsyear.cfm?year=2000. Läst 7 oktober 2015. 
  37. ^ ”Stella! John C. Reilly Stars with Natasha Richardson in New Broadway Streetcar”. Playbill. 26 april 2005. https://playbill.com/article/stella-john-c-reilly-stars-with-natasha-richardson-in-new-broadway-streetcar-com-125520. Läst 1 juli 2024. 
  38. ^ ”Alison Dickey Dating History”. Zimbio. 7 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807012959/http://www.zimbio.com/Alison+Dickey+Dating+History. Läst 1 juli 2024. 
  39. ^ ”John C. Reilly Loves "Every Minute" with His Kids”. People. 23 juli 2008. Arkiverad från originalet den 15 september 2016. https://web.archive.org/web/20160915000037/http://celebritybabies.people.com/2008/07/23/john-c-reilly-i/. Läst 1 juli 2024. 
  40. ^ ”Interview: John C. Reilly And Ben Jones Discuss “Stone Quackers””. PCM. 26 februari 2015. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202071542/http://pcm-tv.com/news/2015/02/interview-john-c-reilly-and-ben-jones-discuss-stone-quackers/. Läst 1 juli 2024. 
  41. ^ ”1997 FFCC Award Winners” (på engelska). Florida Film Critics Circle. http://www.floridafilmcritics.com/2013/11/16/1997-ffcc-award-winners/. Läst 7 oktober 2015. 
  42. ^ ”The 4th Annual Screen Actors Guild Awards” (på engelska). sagawards.org. http://sagawards.org/awards/nominees-and-recipients/4th-annual-screen-actors-guild-awards. Läst 7 oktober 2015. 
  43. ^ ”1999 FFCC Award Winners” (på engelska). Florida Film Critics Circle. http://www.floridafilmcritics.com/2013/11/16/1999-ffcc-winners/. Läst 7 oktober 2015. 
  44. ^ ”The 6th Annual Screen Actors Guild Awards” (på engelska). sagawards.org. http://sagawards.org/awards/nominees-and-recipients/6th-annual-screen-actors-guild-awards. Läst 7 oktober 2015. 
  45. ^ [a b c d] ”Twenty-Seven Years of Nominees & Winners 1986–2012” (på engelska) (pdf). Spirit awards. http://www.filmindependent.org/wp-content/uploads/2012/08/SA_Nomswinners.pdf. Läst 7 oktober 2015. 
  46. ^ [a b c d] ”Previous Sierra Award Winners” (på engelska). Las Vegas Film Critic Society. http://www.lvfcs.org/sierra-award-winners.html. Läst 7 oktober 2015. 
  47. ^ [a b] ”The 9th Annual Screen Actors Guild Awards” (på engelska). sagawards.org. http://sagawards.org/awards/nominees-and-recipients/9th-annual-screen-actors-guild-awards. Läst 7 oktober 2015. 
  48. ^ ”The 75th Academy Awards” (på engelska). Academy of Motion Picture Arts and Science. https://www.oscars.org/oscars/ceremonies/2003. Läst 7 oktober 2015. 
  49. ^ ”John C. Reilly” (på engelska). Golden Globe. Arkiverad från originalet den 3 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150703231317/http://www.goldenglobes.com/john-c-reilly. Läst 7 oktober 2015. 
  50. ^ ”The 11th Annual Screen Actors Guild Awards” (på engelska). sagawards.org. http://sagawards.org/awards/nominees-and-recipients/11th-annual-screen-actors-guild-awards. Läst 7 oktober 2015. 
  51. ^ ”Complete List of Nominees for the 51st Annual Grammy Awards” (på engelska). eonline.com. http://uk.eonline.com/news/71618/complete-list-of-nominees-for-the-51st-annual-grammy-awards. Läst 7 oktober 2015. 
  52. ^ ”2010” (på engelska). International Press Academy. http://www.pressacademy.com/award_cat/2010/. Läst 7 oktober 2015. 
  53. ^ ”First look at James Marsden filming his cameo for ‘Anchorman 2′ in Atlanta”. On Location Vacations. 9 maj 2013. Arkiverad från originalet den 28 april 2015. https://web.archive.org/web/20150428004946/http://www.onlocationvacations.com/2013/05/09/first-look-at-james-marsden-filming-his-cameo-for-anchorman-2-in-atlanta/. Läst 9 september 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=John_C._Reilly&oldid=56353939”