Johannes Enger var son till lantbrukaren Per Nilsson. 1898 började han arbeta som extra vaktbetjänt vid Postverket och blev 1900 extraordinarie postexpeditör. Efter att ha avlagt studentexamen i Malmö 1906 blev Enger 1907 postexpeditör. Han avlade juris kandidatexamen i Lund 1908 och blev 1909 förste postexpeditör. Enger blev 1913 notarie i Generalpoststyrelsen, 1917 postdirektör i Stockholmsdistriktet och 1933 byråchef i Generalpoststyrelsen. Från 1936 var han postsparbankschef i Generalpoststyrelsen. Enger arbetade även från 1908 som extraordinarie notarie i Svea hovrätt och blev 1909 extraordinarie notarie i Kammarrätten och Stockholms rådstuvurätt samt blev samma år extraordinarie kanslist i Justitierevisionen och 1910 tillförordnad amanuens där. Han tjänstgjorde 1912–1913 som notarie i riksdagens jordbruksutskott och var 1914 sekreterare där. Enger kallades 1942 att biträda som sakkunnig beträffande utvidgningen av intressekontorsrörelsen som ett första led i arbetet på en rationaliserad skatteuppbörd. Enger utsågs i samband med det att som särskild sakkunnig utreda frågan om sjöfolkets utskyldsbetalning.
